Hoppa till huvudinnehåll

Åtta digitala färdigheter du ska lära dina barn

Två barn ligger på en vit matta och surfar på en pekdator.
Barn använder digital teknologi och media som allt yngre och under allt längre tider. De tillbringar i snitt cirka sju timmar per dag framför någon typ av skärm. Två barn ligger på en vit matta och surfar på en pekdator. Bild: Mostphotos pekdatorer,barn (familjemedlemmar),ungdomar,teknologi,flickor,surfa

Barn använder digital teknologi och media som allt yngre och under allt längre tider. Barn och unga tillbringar, enligt vissa uppgifter, upp till sju timmar per dag framför någon typ av skärm. Det här är mer tid än barnen är tillsammans med sina föräldrar eller i skolan. Här presenterar vi åtta digitala färdigheter som hjälper dig och ditt barn att hitta rätt i den digitala djungeln.

Digitaliseringen har förändrat föräldraskapet på ett aldrig tidigare skådat sätt. Teknologin påverkar oss allt mera, också socialt.

Hela 90 procent av världens befolkning beräknas vara uppkopplade till nätet inom tio år. Möjligheterna är många men de föder också oro.

Våra barn är i centrum av den här dynamiska förändringen. Det kan ha en stor inverkan på deras hälsa och välmående.

Vilken sorts digitalt innehåll de konsumerar, vem de träffar online och hur mycket tid de tillbringar vid skärmen är alla faktorer som tillsammans i hög grad påverkar barnens utveckling.

Grafik med åtta digitala färdigheter du ska lära dina barn.
Genom att lära ditt barn och varför inte dig själv de här åtta färdigheterna kommer du långt Grafik med åtta digitala färdigheter du ska lära dina barn. digitalisering,mediekunskap

Hur förse de unga med den digitala intelligens de behöver?

Den digitala världen innehåller en enorm mängd av nyttigt innehåll och underhållning. Men det är också i den digitala världen som barnen är utsatta för risker som nätmobbning, teknikberoende och opassande och våldsamt innehåll.

Problemet ligger i att den digitala världen är så snabb att myndigheter som ska skydda barnen inte hänger med i utvecklingen och det stora flödet.

Dessutom finns det en stor åldersklyfta. Det sätt som barn använder teknologi på skiljer sig från hur de vuxna gör det.

Den här klyftan, det här gapet, gör det det svårt för föräldrar och lärare att helt och hållet förstå de risker och hot som barnen kan stöta på online. Som ett resultat av det här kan många vuxna känna att de är oförmögna att ge smarta råd om säker och ansvarsfull användning av digital teknologi.

Den här generationsklyftan ger också upphov till olika syn på vad som är lämpligt beteende på nätet.

Så hur kan vi som föräldrar, lärare och ledare, förbereda oss för den digitala tiden? Utan tvivel är det en stor utmaning att förse de unga med den digitala intelligens de behöver.

1. Digital identitet

Förmåga att bygga upp och hantera en hälsosam identitet på nätet, med integritet både offentligt och privat. Det här innefattar medvetande om vilken bild man ger av sig själv på nätet. Men det handlar också om digitalt medborgarskap, digital kreativitet och digitalt entreprenörskap.

Digitalt medborgarskap

En digital medborgare
Vilken bild man ger av sin person på nätet och hur man klarar av att handskas med följderna av att vara online, både på kort och lång sikt.

Ett barn borde lära sig digitalt medborgarskap som så ung som möjligt. Det ideala skulle vara i samband med att barnet aktivt börjar använda spel, sociala medier eller vilka digitala enheter det än må vara.

Digital kreativitet är vi redan ganska bra på. Skolorna undervisar i allt högre utsträckning, digital läsförståelse, kodning och robotisering, vilka alla är viktiga för att i framtiden kunna arbeta och också skapa arbete åt sig.
Digitalt entreprenörskap har också i allt högre grad kommit in i undervisningen åtminstone i de högre klasserna.
Många universitet har tagit till sig eller skapat nya egna kurser i teknologientreprenörskap.
På många håll ordnas det hackatons; evenemang där programmerare träffas för att programmera och inspireras av varandras färdigheter i att skriva kod, för att sedan skapa nya uppfinningar.
Men digitalt medborgarskap blir ofta bortglömt av utbildare och chefer.
Det här trots att det är fundamentalt för en individs förmåga att använda teknologi och att leva i den digitala världen, en förmåga som krävs redan från mycket unga år.


Digital identitet
Digital identitet

2. Digital användning

Förmågan att mångsidigt använda olika typer av digitala apparater. Det här innefattar också förmåga att hantera sin egen skärmtid, att man ska kunna styra hur engagerad man blir i sociala medier och onlinespel samt ens kapacitet att samtidigt hantera flera olika medier.

Skärmstrålning förstör inte hjärnan på ditt barn

Utan digitala apparater skulle vår vardag bli svår. Redan små barn tittar på TV och använder pekplattor och nästan alla barn i skolåldern spelar, tittar på nätvideor, surfar på nätet och chattar med sina vänner.

Många föräldrar är oroliga över hurudana skadeverkningar tiden framför skärmen kan ha på barnet.

Med begreppet skärmtid sökte man i tiderna en lösning på att det skulle finnas tid över för vardagsrutiner och gärna någon utvecklande idrottshobby eller fritidssysselsättning.

En bra tumregel i dagens läge kan vara att så snart den tid man spenderar vid skärmen går ut över exempelvis sömn, motion eller socialt umgänge – då är det för mycket.

För att undersöka detta kan du kartlägga dygnet. Ta reda på hur mycket tid de grundläggande behoven som sömn, måltider, rörelse och hygien tar.

Lägg till tid för måsten som skola, läxor och de valda intressena exempelvis fritidsaktiviteter. Till det kommer tid för lek, läsning och socialt umgänge med både vuxna och andra barn. Den tid som blir över är potentiell skärmtid.

Skärmfria zoner
Att ha regler kring skärmtid kan underlätta i familjer där det blir konflikter kring skärmarna. Reglerna kan innebära viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider eller dagar. Också kan vissa zoner i hemmet hållas skärmfria som till exempel matbordet under måltiderna eller barnens rum.


Hantera skärmtid
Hantera skärmtid

3. Digital trygghet

Digital trygghet innebär att människor, företag och organisationer ska känna tillit till och förtroende för digitala tjänster samt enkelt kunna använda dem. Digitalisering förändrar samhället i grunden på fler sätt än tidigare och hör ihop med teknikutvecklingen.

Digital integritet
Digital integritet

På personlig nivå handlar det om att ha förmåga att hantera all personlig information på nätet diskret. Att förstå att skydda både sin egen och andras integritet.

Integritet på nätet

Integritet på nätet innebär att klara av riskerna online genom att med rätt kunskap kunna identifiera och hantera olika situationer.
Situationer man måste kunna identifiera och på något sätt hantera är till exempel nätmobbningssituationer.
Kunskap i att identifiera problematiskt innehåll som till exempel våldsamt eller obscent innehåll, och undvika sådant material.
Det är också viktigt att lära barnen identifiera grooming, alltså när en vuxen tar sexuell kontakt med ett barn.
Utöver informationssäkerhet och personlig integritet behöver även frågor om människors och företags syn på hur samhället klarar av att hantera de risker som digitaliseringen innebär inkluderas i diskussionen.

4. Digital säkerhet

Förmåga att skydda sitt data. Det här gör man genom att skapa starka lösenord och genom att vara medveten och känna igen cyberhot som dataintrång, svindel och sabotage- och skadeprogram.

Nätsäkerhet
Nätsäkerhet

Man behöver också förstå vilka antivirus- och säkerhetsprogram som är lämpligast att använda för att skydda sin apparat, vare sig det gäller datorer, pekplattor eller mobiltelefoner.

Uppdatera ditt barns datasäkerhet

Ett påhittigt och kreativt barn hittar lätt underhållning på nätet, information och sällskap. Barnet kan inte avgöra tillförlitligheten på informationen.
Men som förälder ska man också ha ett ansvar för familjens datasäkerhet. När du frågar hur dagen har varit, fråga också vad som hänt på nätet i dag.
Det är bra att lära barnet principerna för datasekretess genast från början så är det tryggare för barnet att vara på nätet.
Datatekniken är trygg att använda när enheterna och applikationerna är adekvat skyddade och uppdaterade.

Antivirusprogrammen skyddar mot de flesta vanliga skador, men det finns också applikationer vars syfte är att fiska efter information.
Om du håller datorns huvudanvändares rättigheter bakom skild inloggning är det inte möjligt att installera osakliga applikationer eller webbläsartillägg.
Gå också regelbundet igenom vad ditt barn har installerat på sin telefon!

Tips: Hjälp ditt barn att hitta på ett bra lösenord. Det skall vara ett helt eget och långt och man får inte dela med sig av det inte ens till sin bästa vän.

Med det här lösenordstestet kan du testa hur starka dina lösenord är!

5. Digital intelligens

Förmåga att visa empati för sina egna och andras behov och känslor på nätet.

Digital empati
Digital empati

Digital intelligens eller DQ handlar om en persons förmåga att använda media och digitala apparater på ett smart sätt.

Vad är DQ?

Precis som med IQ eller EQ, vilka vi använder för att mäta en persons intelligens eller känslomässiga intelligens, kan en persons förmåga att smart handskas med medieanvändning mätas.
Vi kallar det DQ, digital intelligens. Och det goda med DQ är att den går att påverka!
DQ är en uppsättning av sociala, känslomässiga och kognitiva förmågor som gör det möjligt för individen att klara av att möta utmaningarna och ta till sig kraven som det digitala livet för med sig.
Utmaningen är att kunna se att tekniken är mycket mer än bara ett verktyg eller IT-baserade läroplattformer.
I stället behöver vi tänka hur vi kan bygga ett gott självförtroende hos barn. På så sätt kan de klara av att medverka både online och offline i en värld där olika former av medieinnehåll finns överallt.

Vi lär oss nya former av empati, tillsammans

Med hjälp av empati förstår vi andra människors känslor och tankar. Förmågan till empati är grunden för all mellanmänsklig kontakt och interaktion.
Empati är också en allt viktigare förmåga till exempel i framtidens arbete som kommer att ske allt mera på nätet.
En tidigt samspel är viktigt för att utveckla empati. Barn vars föräldrar använder ett språk med ord som beskriver känslor och känslotillstånd redan i ett tidigt skede, klarar sig senare bättre i olika empatitester.
Fantasi är en viktig del av empatin. Att förstå andras känslor kan härledas från en rik fantasi.
Brister i empati kan uppstå i kommunikation på nätet där olika känslotillstånd förmedlas otydligt.

6. Digital kommunikation

Att förstå innebörden av kommunikation på nätet och förmåga att förstå vad digitala fotspår är. Att varje klick lämnar spår, allt du skriver går att hitta, också avpublicerat material.

Varje klick lämnar fotspår

Ett aktivt digitalt fotspår består av saker du själv kan påverka, vilka bilder och vilken sorts information du delar.

Ett passivt fotavtryck består i sin tur av information som samlas in om oss utan att vi nödvändigtvis ens vet om det.
När du surfar på nätet lämnar du alltid spår efter dig, bland annat i form av webbsidor du besökt, e-post du skickat, innehåll du sökt på och information du delat om dig själv, men även platser du varit på, vilken dator du surfat från och så vidare.
Informationen används oftast av kommersiella organisationer för att marknadsföra sina produkter.
Men digitala fotspår kan också utnyttjas i andra syften och gör att du har mindre kontroll över din egna privata information.
I princip registreras vartenda klick, inte enbart de medvetna gillandena på sociala medier.
Serviceproducenten bestämmer hur de använder fotspår i kommersiellt syfte, användaren kan själv inte påverka det.
På basen av insamlad data görs det bedömningar om användarens preferenser så att man kan göra mer exact marknadsföring.

Nätmobbning
Nätmobbning

Men digital kommunikation kan också handla om att kunna lösa konflikter och gräl på nätet.

Konflikter på chatten

Vem ska lösa gräl som uppstår på chatten?
Största delen av kommunikationen barn emellan sker via olika snabbmeddelanden alltså olika chattar.
Att chatta betyder att man skriver till varandra online, vilket påminner om att sitta och prata. Det man skriver kan läsas med en liten fördröjning på bara ett fåtal sekunder.

Chatten är för barn ett naturligt sätt att vara i kontakt med varandra och med andra. I chattandet finns en hel del spelregler att lära sig om samspel och kommunikation och det är viktigt att kunna också som vuxen.
De allra flesta chattar via sin telefon, vilket betyder att de alltid är anträffbara. Det är kanske något att tänka på som förälder?

Chattarna är lätta att använda, det går att skapa olika grupper, skicka information och bilder.
I Många chattforum som till exempel WhatsApp, Snapchat, Instagram kan barnen öva sig i samspel, skrivande, fotograferande och filmande.

Tyvärr förekommer det också mobbning, utfrysning och olämplig användning av olika former av innehåll.
Eftersom barnen använder chatten både i skolan och på fritiden syns de otrevliga följderna också under båda dagar och kvällar.

Som förälder lönar det sig inte att ensam försöka lösa de digitala kompisproblemen. Diskutera med dina barn och ta vid behov kontakt med de andra barnens föräldrar.

Tips: Spelregler för barnens diskussioner kan man exempelvis ta upp på föräldramöten i skolan.

7. Digital läskunnighet

Förmåga att skilja på sann och falsk information, bra och skadligt innehåll, samt pålitliga och tvivelaktiga kontakter på nätet.

Kritiskt tänkande
Kritiskt tänkande

Med det här testet kan kolla upp din egen struntdetektor.

Digital kompetens är också förmåga att läsa och tolka olika slags texter (multilitteracitet) är också viktiga komponenter i den nya läroplanen i modersmål och litteratur.

Vad betyder multilitteracitet?

Multilitteracitet är en förmåga att vara och leva som människa i en allt brokigare värld. Det är en förmåga att förstå och bli förstådd. En förmåga att förhålla sig fördomsfri men samtidigt sunt kritisk till världen.

Multilitteracitet är en förmåga att förstå mångfald och olika åsikter. När du har kompetens i multilitteracitet kan du lättare vara öppen gentemot olika människor och kulturer och förstår andras utgångspunkter.
Du har en förmåga att samtala med många olika slags människor att använda många olika verktyg och metoder för att kommunicera.

Multilitteracitet ger färdighet att bedöma information, påståenden och åsikter samt vid behov även att ifrågasätta dessa.
Utan kompetens i multilitteracitet är det svårt att förstå sin omgivning. Då ersätts den egna förståelsen och det egna tänkandet av stela föreställningar och världsbilden blir begränsad.

Kort sagt betyder multilitteracitet en möjlighet till fullvärdig delaktighet och ansvarsfullt deltagande.
Multilitteracitet är varje barns och vuxens rätt.
Var och en måste själv avgöra i vilken utsträckning och när man börjar lära barn digitala kunskaper.
För barnet är det viktigast att uppväxtmiljön är stimulerande och mångsidig.

Trollen på nätet

Trollning på nätet kan defineras som nättroll, oftast bara kallade troll. De här trollen är personer, inte troll, som skriver på internetforum och liknande i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart. Ordet är internetslang. Trollen producerar falska nyheter som leder till diskussioner i olika nätforum och som suddar ut gränserna mellan fiktion och fakta.

Alla unga förstår kanske inte fenomenet men de har en ypperlig chans att bli långt mer mediekritiska än föregående generation.

Enligt Wikipedia kan man definiera troll ungefär så här:Troll på nätet

Vem som helst kan skaffa sig utrymme på nätet och börja publicera material. Falska nyheter härmar riktig journalism men är inte journalistiskt till sitt innehåll.
Nyheter där fakta och åsikter blandas huller om buller och som väcker starka känslor tilltalar unga människors intresse.

Att föra fram osanning är oftast harmlöst ofog men det kan också vara mer eller mindre tydlig propaganda. Som förälder kan man visa och förklara exempel på falska medier för sina barn och
lära dem att att ifrågasätta källor och syften med olika medieinnehåll.

8. Digitala rättigheter

Förmåga och förståelse för att skydda både sin egen och andras integritet på nätet.

Också barnet har rätt till ett privatliv

Många föräldrar kan varna sina barn från att sätta ut avslöjande bilder och information om sig själva på nätet.
Men tänker du på hurudana fotspår du lämnar av dina barn i dina postningar på sociala medier?

Digitala fotspår
Digitala fotspår

Det lönar sig att tänka efter! Det kan vara svårt att avgöra vilka följder någon bild eller video kan ha för barnet senare i framtiden.

Prata om farorna på nätet

Du kanske är orolig för vem ditt barn har kontakt med på nätet. Vad om personen i andra ändan inte heller är den där trevliga kompisen eller nätvännen utan en vuxen som vill ditt barn illa? Vad kan du göra för att skydda ditt barn mot nätets faror?

Nätet är en bra plats att bekanta sig med människor och unga gör ingen skillnad på om de träffats på nätet eller någon annanstans. Många upprätthåller vänskapsrelationer på nätet och för förtroliga samtal.
Tyvärr finns det människor som använder nätet till att mobba andra och utföra olagliga handlingar som exempelvis att närma sig minderåriga i dåligt syfte.

Unga är oftast väl medvetna om vilka faror som kan lura på nätet men de tror inte att de ska drabba dem själva. En bra relation till föräldrarna gör det lättare att berätta om någonting otrevligt inträffar. Det är viktigt att prata om vilken sorts information om sig själv man ska lämna ut.

En nätvän kan bli väldigt nära och man kanske vill träffas. Men då ska man först ta reda på att det är säkert, att personen verkligen är den som den har uppgett sig för att vara. Om det är okej så finns det inga hinder för att träffas.

Inhämtandet av den digitala kunskapen borde basera sig på mänskliga värderingar som respekt, empati och förstånd. De här värderingarna underlättar en klok och ansvarsfull medieanvändning.

Förvisso är utvecklandet av digital intelligens baserad på mänskliga värderingar centralt för våra barn att lära sig också så att de kan vara herre över teknologin istället för att teknologin härskar över dem.

Artikeln är baserad på på följande artiklar:
8 digital skills we must teach our children
Isä, äiti ja media: miten evästää ja ohjata lasta median maailmassa?

Grafik: Miro Johansson

Samarbete och länkar:
Mediakasvatuskeskus Metka ry:n kanssa.
Unga och sociala medier
Nationella Audiovisuella institutet
Barn och sociala medier
Centralförbundet för Barnskydd
Mannerheims barnskyddsförbund
Finlands Föräldraförbund
Digiboom kampanjen, finns endast på finska.
Kommunikationsverket om cybersäkerhet
Suomen tubettajat

.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix