Hoppa till huvudinnehåll

"Vad har du gjort på sportlovet?" - En svår fråga för många barn

Kyrkbackens skola i Karleby.
Kyrkbackens skola i Karleby. Skola

Allt flera elever åker på långa resor under loven, medan andra aldrig reser någonstans. Klyftorna mellan familjerna är stora och därför ska läraren vara försiktig med att fråga barnen om vad de gjort på sportlovet, säger rektor Catharina Lunabba-Domars.

Ska läraren fråga vad barnen gjort på lovet? Nej, säger Catharina Lunabba-Domars som är rektor på Lagmans skola i Jakobstad. Hon tycker att man ska vara försiktig.

- Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att barnen har olika bakgrund och familjeförhållanden. Det här är inte något som skolan ska lyfta fram. Här är vi alla på samma spelplan, säger Lunabba-Domars.

Catharina Lunabba-Domars.
Catharina Lunabba-Domars. Catharina Lunabba-Domars. Rektor,Jakobstad,Skola

Catharina Lunabba-Domars har uppmanat lärarna i Lagmans skola att inte fokusera så mycket på lovet när eleverna kommer tillbaka till skolan och inte gräva så mycket i vad barnen gjort på lovet eller i helgen.

- Det är enorma skillnader, men här i skolan ska man få vara den man är. Oberoende om man rest till Thailand eller knappt haft mat på tallriken så är man lika mycket värd, säger Lunabba-Domars.

Stora skillnader mellan familjer

Lagmans skola är en centrumskola med ett skiftande upptagningsområde. En del elever som bor i hyreslängor medan andra bor i egnahem i den gamla trähusstadsdelen Skata.

Elevernas socioekonomiska bakgrunder är skiftande och det finns många olika familjebakgrunder och nationaliteter representerade bland eleverna.

Alla barn har kanske inte heller haft ett så trevligt lov. Är hemförhållandena problematiska kan loven vara en jobbig tid för barnet, säger Lunabba-Domars.

- Efter jullovet kan en del barn ha fått tiotals paket medan andra har fått välgörenhetsjulklappar. Men det är inget vi behöver reda ut, det har ingen betydelse här. Skolan ska vara stabil, här vet man vad som väntar, säger Lunabba-Domars.

Men de här skillnaderna och utmaningarna finns i alla skolor säger Lunabba-Domars.

- Mest beror det ändå på hur man ser på barnen. För oss får alla vara den de är, bara de följer skolans regler. Det är det som gäller här, säger Catharina Lunabba-Domars.

De flesta har planer

I Kyrkbackens skola i Karleby har de flesta femteklassarna planer för sportlovet. De ska åka på resor, åka slalom, hälsa på släktingar och delta i träningsläger och andra aktiviteter. Bara en av de elever jag pratar med säger att hon ska vara hemma på lovet, vila och sova länge. Men det blir antagligen en slalomresa senare i vår.

Eleverna tycker inte att det är viktigt att resa bort eller resa långt på loven. Man behöver inte heller skämmas för att man inte reser bort, man är inte en sämre människa för det. Det viktigaste är att ha roligt och göra det man gillar.

- Alla vill kanske inte ens resa bort, det kan vara skönt att vara hemma med sin familj, säger Emma Pettersson.

Elever i Kyrkbackens skola.
Elever i Kyrkbacken. Elever i Kyrkbackens skola. Skola,Karleby

- Det är väldigt olika hur mycket klasskompisarna reser. Själv kan jag tycka att det är en större upplevelse om man inte reser hela tiden, säger Viljami Pietilä.

Visst pratar eleverna om lovet sinsemellan, mest när de återvänder till skolan. Ibland får de också skriva eller berätta om vad de gjort.

Men hur är det för den som aldrig har råd att resa iväg, skulle det vara jobbigt?

- Det kan nog hända att det skulle vara ledsamt att se bilder från andras semestrar. Men det är svårt att veta hur de känner och tänker.

Skolans rektor Joakim Hansén säger att han diskuterat saken med en del av lärarna: Lärarna är överens om att man inte ska sätta fokus på sådant som skiljer barnen åt, som exempelvis resande.

- Vi är medvetna om att barnen kommer från olika bakgrunder och det är inget som vi i skolan ska lyfta fram, säger Hansén.

Joakim Hansén är rektor i Kyrkbackens skola i Karleby.
Joakim Hansén. Joakim Hansén är rektor i Kyrkbackens skola i Karleby. Karleby,Skola

En del av eleverna reser mycket också utanför loven men det är inget som man gör någon stor sak av. Barnen bjuder inte heller på godis när de kommer tillbaka till skolan efter resor eftersom skolan är godisfri.

Istället kan barnen dra nytta av det de lärt sig inom andra ämnen så som historia och geografi.

Bra att saken diskuteras

Micaela Romantschuk-Pietilä är verksamhetsledare för Hem och skola i Finland. Hon tycker att det är bra att de här frågorna tas upp till diskussion i skolan.

- Vi vet aldrig vad barn upplever i sina hem. Det är bra att få berätta om det som man gjort med sin familj, om det kommer spontant. Men att läraren frågar i eleverna inför klassen är inte så lyckat alla gånger.

Micaela Romantschuk-Pietilä i Vegas korridorer
Micaela Romantschuk-Pietilä. Micaela Romantschuk-Pietilä i Vegas korridorer Bild: Eva Frantz micaela romantschuk-pietilä

Romantschuk-Pietilä säger att allt flera lärare blivit uppmärksamma på det här och att man sällan längre ber barnen skriva uppsats om vad de gjort på lovet. Något som tidigare närmast var standard.

- Det är viktigt att barnen känner att skolan är en plats där eleverna är likvärdiga. Ingen ska behöva känna press över sin bakgrund eller det föräldrarna kan eller inte kan erbjuda.

Det ska finnas utrymme att berätta och glädjas över sådan de varit med om. Idealet vore om barnen också vågar ta upp svåra saker till diskussion, säger Romantschuk-Pietilä.

Allt fler fattiga familjer

Men varför har då den här frågan aktualiserats? Har vi blivit mera medvetna eller har klyftorna i samhället blivit större?

- Vi vet att det finns allt flera fattiga familjer i Finland, samtidigt som de flesta har det väldigt bra. Men tyvärr har klyftorna blivit större.

Romantschuk-Pietilä säger att många barn får resa utomlands flera gånger om året. Men det finns en växande grupp får aldrig uppleva det här. Det här kan också vara pressande för föräldrarna, speciellt om man följer andra föräldrar på sociala medier och ser deras semesterbilder.

Spargris på skrivbord.
Spargris på skrivbord. Bild: YLE/Rolf Granqvist barn (familjemedlemmar),Barn och ungdom,barn (roll relaterad till socioekonomisk grupp),pengar,sparande,ekonomi,Spargris,Fickpengar

I sportlovstider fylls flödet av bilder från Lappland, Alperna och solsemestrar. Det kan vara svårt för den förälder som inte kan erbjuda sitt barn samma saker.

- Jag tror att det stinger till i hjärtat på många föräldrar. Men samtidigt så är det inte alltid de dyra upplevelserna och långa avstånden som barnen värdesätter mest. Viktigast är att ha tid tillsammans.

Läraren visar exempel

Romantschuk-Pietilä säger att också skolorna har blivit bra på att informera om sportlovsaktiviteter på hemorten som är gratis eller åtminstone inte så dyra. Som förälder måste man också våga lita på att det man ger sitt barn är gott nog, säger Romantschuk-Pietilä.

- Det är också en realitet att man har olika förutsättningar och det måste barnen lära sig. Det ska vi inte sopa under mattan. Vi ska inte heller gå i den fällan att vi erbjuder våra barn sådant som vi egentligen inte har råd med.

Vad barnen sedan pratar om sinsemellan på rasterna kan läraren naturligtvis inte bestämma, säger Romantschuk-Pietilä. Men lärarens signaler är viktigt, hen är ändå en auktoritet.

- Läraren är den som sätter normen för diskussionen. Det får inte bli så att barnen tror att man är en finare eller bättre människa för att man reste till Alperna, säger Romantschuk-Pietilä.

Man och barn fiskar.
Man och barn fiskar. Bild: Mostphotos barnskydd,familj,barn,fiske,sommar,hav,semester,samvaro

Varför frågar du?

Catharina Lunabba-Domars säger det naturligtvis inte är fel att resa, det är en rikedom för barnen att få uppleva olika länder och kulturer. Man stöder de familjer som vill och kan resa, men även de som inte har den möjligheten.

- Det här är inget som barnet kan påverka och därför ska barnet inte komma i kläm.

Men Lunabba-Domars säger att man som lärare borde fråga sig varför man gör som man gör och varför man ställer de frågor man ofta slentrianmässigt ställer. Vad tillför det exempelvis undervisningen eller eleven om man frågar vad de gjort på lovet?

- Det kan vara ett väldigt plågsamt tillfälle för elever, så tänk efter vad du frågar.

Istället ser både lärare och elever i Lagmans skola framåt inför en ny skolvecka och inför resten av terminen.

- Jag brukar fråga eleverna vad de vill lära sig, vad är deras mål för terminen? Jag vill uppmuntra dem, de kan blir det de själva vill om de är beredda att satsa, säger Catharina Lunabba-Domars.

Läs också