Hoppa till huvudinnehåll

Vad skulle man som oerfaren estnisk premiärminister tala med president Mauno Koivisto om? Förra premiärministern Mart Laar avslöjar det i Yle-intervju

Estlands flagga framför presidentens slott i Helsingfors.
Estlands flagga framför presidentens slott i Helsingfors. Bild: Yle / Martin Huldin Estland,Estlands 100-årsjubileum,Presidentens slott

För den nybakade estniska premiärministern Mart Laar var det första officiella besöket i Finland en omtumlande erfarenhet.

Han var så nervös att knäna darrade och han snubblade på tröskeln i presidentens slott i Helsingfors.

Men berättelsen om en gammal krigslegend skulle hjälpa till att skapa ett gott förhållande till president Koivisto.

Estland firar på lördag sitt 100-årsjubileum. Liksom Finland förklarade sig Estland självständigt i oredan efter bolsjevikernas maktövertagande i Ryssland.

Trots att firandet formellt kretsar kring händelserna 1918 är det mycket fokus på de dramatiska händelserna på 1990-talet då Estland slet sig loss från Ryssland/Sovjetunionen en gång till.

Så gick det till då Estland frigjorde sig två gånger

Den 32-åriga konservativa Mart Laar blev den första egentliga premiärministern i det nu fria Estland efter valet 1992. Han blev också den yngsta regeringschefen i Europa.

Laar och hans politiska kamrater hade ingen kunskap alls om hur man skulle styra ett land och hur man skulle bete sig enligt diplomatiska protokoll.

- Ordet kaotisk är ett alltför svagt ord för att beskriva den här tiden, säger Mart Laar till Yle Nyheter.

Estlands förra premiärminister Mart Laar.
Mart Laar i Helsingfors 2018. Estlands förra premiärminister Mart Laar. Bild: Patrick Holmström Estland,Mart Laar,Estlands 100-årsjubileum

Laars första officiella utlandsbesök som nybliven premiärminister gick till Finland. På programmet stod bland annat en visit hos president Mauno Koivisto på slottet i Helsingfors.

- Jag var nervös - benen och knäna darrade hela tiden och jag snubblade på tröskeln.

Nervositeten lättade då krigshistorikern Mart Laar kände till och kunde ta upp den finska krigslegenden Lauri Törni, som hade varit Koivistos kompanichef under kriget.

- Vi talade om honom [Törni], om den här finländska hjälten. Då inleddes mitt och Koivistos mycket goda förhållande. Han gav mig mycket stöd och vänskap.

Lauri Törni alias Larry Thorne krigade för tre nationer

Lauri Törni alias Larry Thorne i finsk, nazitysk och amerikansk uniform.
Lauri Törni i finsk, nazitysk och amerikansk uniform. Lauri Törni alias Larry Thorne i finsk, nazitysk och amerikansk uniform. Bild: CC / Vesteri, Para, Lauri Törni

Lauri Allan Törni föddes i Viborg 1919 och hade nyss avslutat värnplikten då vinterkriget bröt ut.

Han visade prov på mod och militär begåvning och skickades under mellanfreden till Österrike för utbildning i det nazityska Waffen-SS.

Under fortsättningskriget ledde han ett partigängarkompani.

En av Törnis män i kompaniet var den blivande presidenten Mauno Koivisto.

Mauno Koivisto under fortsättningskriget.
Mauno Koivisto under fortsättningskriget. Mauno Koivisto under fortsättningskriget. Bild: CC BY 2.2 / Nationalarkivet Mauno Koivisto,fortsättningskriget

Efter vapenstilleståndet med Sovjet tog Törni sig till Nazityskland som ännu befann sig i krig.

Eftersom Finland då krigade mot Tyskland dömdes han i Finland för landsförräderi och miste sin militärgrad.

Via Sverige och Sydamerika flydde han till USA där han fick amerikanskt medborgarskap.

Lauri Allan Törni blev i USA Larry Alan Thorne, som tog värvning i USA:s armé.

Han dog i en helikopterkrasch under Vietnamkriget 1965.

Kvarlevorna påträffades först 1999 och begravdes senare på krigskyrkogården i Arlington i Virginia.

Senare under samtalet skrattade Koivisto åt att Laar hade snubblat på tröskeln och upplyste honom om att den enda utländska ledare som gjort det tidigare var den brittiska premiärministern Margaret Thatcher.

Den konservativa ikonen Thatcher var en av Laars förebilder vid sidan av den amerikanska nationalekonomen Milton Friedman.

Mobiltelefoner från Finland

Under de turbulenta åren då Estland förde sin självständighetskampanj var de finländska politikerna återhållsamma i sina uttalanden och många var besvikna på att Finland inte stödde Estlands sak, som man trodde.

Men i verkligheten gavs det ett omfattande bistånd utan att Finland gjorde något större nummer av det.

- Vi fick till exempel bärbara telefoner och en antenn som vi satte upp i Karlskyrkans torn i Tallinn. På det viset fick vi en direkt kommunikationslinje till Finland och resten av världen.

En Nokia Mobira Talkman 450-mobiltelefon.
Nokia Mobira Talkman 450. En Nokia Mobira Talkman 450-mobiltelefon. Bild: CC / krystof k. mobiltelefoner

De fasta telefonlinjerna gick via Leningrad och kunde inte användas för viktiga samtal, eftersom man kunde utgå ifrån att de var avlyssnade.

Den hemlagade telefonförbindelsen till utlandet var talande för de förhållanden som rådde och då man måste improvisera.

Här kan du se dokumentären Rodeo om den dramatiska tiden då Mart Laar var premiärminister - då politiska strategier skrevs på Finnairs spypåse och justitieministern stajlades med amerikanska cigarretter. Textad till finska:

En affär som fällde Mart Laar var den så kallade rubelskandalen.

Då Estland införde sin egen valuta kronan 1992 samlades de gamla sovjetisk-ryska rublerna in. Enligt ett avtal med Moskva skulle rublerna säljas till Rysslands centralbank.

Men Ryssland förhalade affären och esterna blev nervösa.

- Ryssland spelade ett spel och tog inte emot rublerna. Rubelkursen föll kraftigt från dag till dag och det var klart att vi snart skulle ha värdelöst papper kvar som man bara kunde elda brasa med.

Efter en tids undersökningar hittades en köpare i stället för Ryssland.

Totalt fanns det 70 ton rubelsedlar i Estland. De såldes till Tjetjenien för 1,9 miljoner amerikanska dollar i kontanter och flögs från Tallinns flygplats via Riga till Groznyj.

Sovjetiska rubel och estniska kronor.
Sovjetiska rubel och estniska kronor. Sovjetiska rubel och estniska kronor. Bild: Patrick Holmström Estland,Sovjetunionen,Estnisk krona,rubel

Tjetjeniens dåvarande ledare Dzjochar Dudajev hade tidigare varit sovjetisk general och kommendör för flygbasen i Tartu i Estland.

Han hade sympatiserat med esternas frihetssträvanden och hade flera goda vänner i Estland.

Vad Dudajev gjorde med rublerna är oklart och Mart Laar säger sig inte veta.

- En del saker är sådana att det är bäst att inte veta något om dem.

Dudajev var då på allvarlig kollisionskurs med Ryssland. En vanlig teori är att han ville försöka skapa kaos i den ryska ekonomin med dem.

Kvinnor i Tjetjeniens huvudstad Groznyj bär på plakat med den dödade presidenten Dzjochar Dudajevs bild.
Dudajev dödades i en rysk missilattack 1996. Här bär kvinnor i Groznyj på hans porträtt ett år senare. Kvinnor i Tjetjeniens huvudstad Groznyj bär på plakat med den dödade presidenten Dzjochar Dudajevs bild. Bild: EPA/VLADIMIR MASHATIN Tjetjenien,Dzjochar Dudajev

Estland köpte moderna vapen av Israel för dollarsedlarna. Finland och Sverige vägrade sälja vapen så länge det fanns ryska trupper kvar i Estland.

Då rubelaffären plötsligt avslöjades i estniska medier, tog premiärminister Laar i panik till en lögn om rublernas öde. Det blev han fast för och tvingades avgå 1994.

Han återkom som premiärminister 1999-2002.

Ett besök i Ryssland vaccinerar mot Putin

De rysktalande invånarna i Estland och deras status har varit omdiskuterade under hela den postsovjetiska tiden.

Tiotusentals av dem har varken fått eller velat ta estniskt medborgarskap av olika orsaker. Goda kunskaper i estniska är en förutsättning.

De rysktalande var länge mycket segregerade och betraktades som en potentiell säkerhetsrisk av den estniska ledningen med tanke på propagandan från Moskva.

Estlands sista Leninstaty på slottsgården till Hermannsborg i Narva.
Estlands sista Leninstaty räcker ut handen mot Ryssland. Statyn är förvisad till ett undanskymt hörn på borggården i gränsstaden Narva, där nästan alla invånare är rysktalande. Estlands sista Leninstaty på slottsgården till Hermannsborg i Narva. Bild: Patrick Holmström Estland,Narva,Hermannsborg,Vladimir Lenin,Ryssland,staty

Men fler och fler rysktalande blir integrerade i det estniska samhället och Mart Laar är inte orolig.

- Det bästa är att det nu finns aktiva ryska politiker i Estland, också i parlamentet Riigikogu.

Och en av ministrarna i regeringen har rysk bakgrund.

Enligt Laar är en tur till Ryssland ett effektivt vaccin mot eventuella tankar på att ett Moskvastyre skulle vara bättre.

- När Estlandsryssarna besöker Ryssland svär de över vad de får se och blir estniska patrioter efter det. Riktigt starka patrioter.

De unga ryskspråkiga som vill ställa upp för Estland

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes