Hoppa till huvudinnehåll

De olympiska spelens vikt för den finska identiteten

Henrik Meinander tycker det är pinsamt att Runebergs staty inte talar svenska.
Professor Henrik Meinander arbetar på Helsingfors universitet. Henrik Meinander tycker det är pinsamt att Runebergs staty inte talar svenska. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström Henrik Meinander,levande statyer

Vinter-OS har nått sitt slut. Historikern Henrik Meinander talar om de olympiska spelens broderskapliga effekt och hur Finland som land stärkts av idrotten.

Idrotten kan koka upp häftiga känslor av nationalism. Många ser på det här som ett irriterande fenomen men Meinander menar att det idrotten är en form av "ofarlig nationalism".

Han lyfter fram Nordkoreas deltagande i Pyeongchang som ett positivt exempel.

– Många sydkoreaner som intervjuats ser det som ett mycket positivt tecken att man med hjälp av de olympiska spelen kunnat mötas på en neutral plan.

Meinander nämner också att Sovjetunionen deltog i de olympiska spelen 1952 trots det pågående kalla kriget.

– Det är en sak som ökar förståelse mellan folk.

Enligt Meinander var det i de olympiska spelen i Stockholm 1912 som viftande nationsflaggor slog igenom och ända sedan dess har flaggorna dominerat det visuella i OS.

"Alla vet att det är lek"

Alltid har länderna inte ändå kunnat begrava stridsyxan under de olympiska spelen.

Meinander berättar att USA i 1980 bojkottade de olympiska spelen i Moskva på grund av Sovjetunionens krig i Afghanistan.

Som svar valde Sovjetunionen att bojkotta Los Angeles 1984.

– Allmänt taget kan man säga att den olympiska rörelsen undvikit att politisera. Man har sett spelen som en möjlighet att påminna världen att det finns mycket positivt med att ungdomen idrottar, säger Meinander.

Enligt honom är idrotten bra för att det är enkelt att välja sida och bry sig.

– Du kan visa känslor och vara orolig och alla vet att det är på lek.

Urho Kekkonen polkee kuntopyörää kuntotestissä
Politiker som Urho Kekkonen som var framstående idrottsman stärkte den finska identiteten i idrottssammanhang. Urho Kekkonen polkee kuntopyörää kuntotestissä Bild: Oiva Toivanen/Kuntoutus Peurunka Urho Kekkonen

De olympiska spelens betydelse för Finland

För Finland och den finska nationella identiteten kom OS att spela en stor roll.

Bland annat Finlands kamp för självständighet gjorde att OS fick en stor roll för den nationella identiteten.

– Det fanns inte mycket annat vi kunde göra förutom Sibelius och enstaka konstnärer och vetenskapsmän. Idrottsframgångarna blev viktiga när idrotten fungerade som en brygga och lyckades ena folk, även under mellankrigstiden.

Det finländska intresset för idrotten har också matats av att många politiker varit framstående idrottsmän, tycker Meinander.

– Urho Kekkonen blev nästan uttagen till spelen 1924 och han deltog alltid gärna som en galjonsfigur i idrottsliga sammanhang.

"Framgångskoncept"

Under åren har de olympiska spelen utvecklats till något större.

– Det fina är att åskådarna, reportrarna och kommentatorerna kan iaktta det som sker i spåren från en större synvinkel än den finska.

Meinander berättar också att idrotten tagit sig framåt med stormsteg under kamerateknologins utveckling. Iscensättningen av tävlingarna har förändrats totalt.

– Dramaturgiskt sett är det mycket mer avancerat än för ett par årtionden sen. Televisionens genombrott och kommersialiseringen har drivit idrotten framåt. Spelen intresserar vanliga människor, inte bara idrottsfanatiker.

Johan Portin, sportchef på Yle Sporten.
Yle Sportens chef Johan Portin ser att samarbete är nyckeln i fortsatt framgång i OS. Johan Portin, sportchef på Yle Sporten. Bild: Yle / Ilmari Fabritius johan portin

Pyeongchang blir historia

När Pyeongchang ansluter sig till de tidigare evenemangen kommer man att komma ihåg fina arrangemang, glada arrangörer, Rysslands medverkan, det krångliga vädret och Iivo Niskanens guld. Det här anser Johan Portin, chef för Yle Sporten.

Portin anser att det finns både positiva och negativa saker att säga om finländarnas prestation i de olympiska vinterspelen i Pyeongchang.

– De två senaste vinterspelen tog Finland fem medaljer per gång. Nu nappade vi sex stycken, så det går i rätt riktning.

Enligt Portin var förväntningarna höga och många misslyckades från att uppnå topprestationer.

– Om vi jämför oss med grannländerna Sverige och Norge kan vi inte vara särskilt optimistiska. Åtminstone fick vi ett OS-guld.

Portin anser att Iivo Niskanen och Krista Pärmäkoskis prestationer berättar att de är två otroliga idrottare och att Finland saknar en viss bredd.

– Vi har ganska få idrottare som kan ta hem medaljer för Finland. Finländare har det svårt att vara bäst när det gäller. Pärmäkoski och Niskanen är idrottare som klarar det här bra. De trivs i hetluften.

Generationsskifte i sikte

Nästa gång går vinterspelen av stapeln i Peking. Pyeongchang var sista vinterspelen för många idrottare.

Portin ser på det här som en chans för de finska idrottslagen att växa.

– Det finns många lovande idrottare i många grenar. När stora stjärnor som Hannu Manninen slutar så finns det plats för nya stjärnor.

Enligt Portin behövs det mer resurser och mer samarbete mellan de finländska lagen för att höja på prestationerna.

Som exempel belyser han hur olika grenar samarbetar i Norge.

– I Finland har vi för första gången en anställd tränare under vintern för damlandslaget i ishockey. För herrlandslaget har vi länge haft anställda tränare. De här samarbetar inte och det är obegripligt. Även om skillnader finns så måste det ju finnas gemensamma nämnare.

Henrik Meinander intervjuades av Thomas Silén i Vega Eftermiddag.

Johan Portin intervjuades av Johannes Taberman i Yles Aktuellt 17.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes