Hoppa till huvudinnehåll

Sex ska vara frivilligt, slår konvention och människorättsorganisationer fast - ändå anses samtyckeslag svår

En kvinna med ansiktet bortvänt som har text "No" skriven i handflatan som hon vänder mot kameran.
En kvinna med ansiktet bortvänt som har text "No" skriven i handflatan som hon vänder mot kameran. Bild: Mostphotos Trakasserier,#metoo,sexuella trakasserier,Nej

Lagstiftningen i dag speglar en gammaldags syn på sexualitet, säger Johanna Niemi, professor i processrätt.

Det var förra veckan som Riksdagens kvinnonätverk lämnade in en lagmotion om samtyckeslag.

I Sverige har både Lagrådet och advokatssamfundet kritiserat lagförslaget på samtyckeslag.

Också i Finland säger en del att en samtyckeslag kan vara en svår fråga juridiskt - bland annat upprepade justitieminister Antti Häkkänen den saken på riksdagens frågestund förra veckan.

När Svenska Yle talar med rättsexperter som talar för en samtyckesformulering i lagen lyfter de framför allt upp vad den skulle göra för värdegrunden och attityderna inom samhällsdiskussionen:

Det borde vara något som alla som deltar har ett samtycke till― Johanna Niemi, professor

- Jag tycker den bättre motsvarar den insikt som vi har om sexualitet i dag, att det borde vara något som alla som deltar i har ett samtycke till, säger Johanna Niemi, professor i processrätt vid Åbo universitet.

- De anglosaxiska länderna har i århundraden klarat sig med samtyckeslag. Det är absolut välkommet att man ändrar på lagen i Finland också.

Lagmotionen skulle ändra på början av en mening i en paragraf

I strafflagen definieras sexualbrott i kapitel 20, och våldtäkt i paragraf 1:

"Den som genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag ska för våldtäkt dömas till fängelse i minst ett och högst sex år."

Den lagmotion riksdagens kvinnonätverk lämnade in finns inte på svenska, men förslaget går ut på att det läggs till en kort formulering om samtycke i början av paragrafen som sedan fortsätter som tidigare:

"Den som har samlag med någon utan den personens samtycke, eller som genom våld på person eller med hot om sådant våld..."

Lagmotionen som lämnats in i Finland skulle i praktiken inte ändra på så mycket rent juridiskt, till exempel gällande bevisföring: redan i dag finns det situationer där ord står mot ord och brottet inte går att bevisa, och en samtyckesformulering skulle inte ta bort det problemet.

Den risken finns alltid, alla brott kan inte bevisas― Johanna Niemi

- Den risken finns alltid, alla brott kan inte bevisas. Men de situationer man skulle kunna behandla bättre än nu är sådana med väldigt utsatta offer.

Nuorten tyttöjen ahdistelut ovat lisääntyneet.
Nuorten tyttöjen ahdistelut ovat lisääntyneet. Bild: Yle, MOT våldtäkt,Örhängen

Niemi hänvisar till exempel till fallet med en tioårig flicka där gärningsmännen inte dömdes för våldtäkt utan för sexuellt utnyttjande av barn.

I sådana fall borde man inte behöva bevisa att det använts våld, utan utgångsläget borde vara att ett barn inte kan ge samtycke, anser flera rättsexperter.

Så skiljer sig Finlands våldtäktslagstiftning från Sveriges i dag

I strafflagen definieras sexualbrott i kapitel 20, med paragrafer som skiljer på våldtäkt, grov våldtäkt och tvingande till sexuell handling.

Sedan 2011 har Finland, till skillnad från Sverige, ett moment i lagen som säger att en person kan dömas för våldtäkt också då den utnyttjat någon som till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår uttrycka sin vilja. Tidigare dömdes personer i det fallet till sexuellt utnyttjande.

De senaste ändringarna i Finlands sexualbrottslagstiftning är från 2014 då bestämmelserna om "tvingande till samlag" togs bort från lagen. Nu döms man i stället enbart enligt bestämmelserna om våldtäkt.

Gällande legalitetsdiskussionen som går het i Sverige säger Niemi att de problemen finns redan i dag, och för fler brott än sexualbrotten: också för narkotikabrott och ekonomiska brott.

Johanna Niemi har skrivit en kolumn om ämnet i tidningen Helsingin Sanomat (på finska).

Är lagmotionen då alls till någon nytta?

Så vad skulle lagmotionens tillägg av nio ord i lagparagrafen egentligen ha för betydelse?

Frågar man de som jobbar med dem som utsatts för sexualbrott är betydelsen stor.

Riitta Silver är jurist på våldtäktscentralen Tukinainen och vet att många våldtäktsanmälningar aldrig leder till någon dom, ofta just på grund av ord mot ord-lägen och brist på bevis.

Men lagmotionen skulle ha betydelse för samhällsattityderna kring frågan och uppdatera lagstiftningen så den motsvarar dagens värld, säger Silver.

- Ett sådant här tillägg i lagen kan inte ändra på problemet med brist på bevis, men det klargör värdegrunden.

Kvinna med skylten "It's a dress, not a yes".
Kvinna med skylten "It's a dress, not a yes". Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press sexuella trakasserier,slut walk

Sari Somppi, regionchef för Brottsofferjouren i västra Finland, är inne på samma linje.

- Det är ett jättebra initiativ eftersom det kan förändra våra attityder vad gäller sexualbrott. Det är också lite av en eftervåg till #metoo som ledde till en stor diskussion och debatt.

Om bevisbördan säger Somppi att rättsprocessen är väldigt tung och traumatisk att gå igenom, och att det är ytterligare en motgång då ingen dom fälls:

- Det är viktigt för offret att veta att det kan gå så, att man inte har för stora förhoppningar. Det är en jättestor besvikelse om förundersökningen läggs ner.

Redan i dag faller det ofta på bevisen: det är viktigt att söka läkarhjälp direkt om man blir utsatt, och att också spara till exempel hotfulla meddelanden, påpekar Somppi.

Sari Somppi
Sari Somppi. Sari Somppi Bild: Yle/Petter Sandelin sari somppi

Eva Biaudet (SFP) är förutom riksdagsledamot som skrivit på lagmotionen också ordförande för Kvinnoorganisationernas Centralförbund som länge talat för samtyckeslag.

Biaudet säger att samtyckesformuleringen är viktig också i de fall där ingen fällande dom ges.

Förutom att många våldtäktsanmälningar aldrig når en rättsprocess finns det också en stor del våldtäkter som aldrig anmäls, alls.

Det är säkert en avgörande skillnad att man som offer vet att det att jag inte hade samtycke ska räcka― Eva Biaudet

- Det är fortfarande väldigt traumatiskt, säger Biaudet.

- Och det är säkert en avgörande skillnad att man som offer vet att det att jag inte hade samtycke ska räcka, att jag inte bär någon skuld. Det tror jag att har en betydelse både inom rättsprocessen, men också väldigt mycket utanför.

Eva Biaudet i riksdagen
Eva Biaudet. Eva Biaudet i riksdagen Bild: Yle Eva Biaudet,Svenska folkpartiet i Finland,riksdagsledamot i Finland

Kevät Nousiainen, professor emerita i rättsvetenskap, har kritiserat att Finland på flera punkter inte följer Istanbulkonventionens krav på att bekämpa våld mot kvinnor.

Nousiainen har också anmält Finland till FN:s kommitté för diskriminering mot kvinnor CEDAW för det. Hon upprepar att de internationella rekommendationerna för samtyckeslag är tydliga.

Om det finns en stor förståelse inom internationell rätt för vissa saker, varför är det då svårt?― Kevät Nousiainen

- Det är inte bara konventionen som säger det utan det finns ett stort samtycke inom den internationella mänskliga rättighets-systemet, också inom den europeiska människorättsdomstolen.

- Man börjar ju fråga sig vad det är för idé med konventioner. Om det finns en stor förståelse inom internationell rätt för vissa saker, varför är det då svårt?

Formuleringen avgörande för debatten

Enligt Niemi, Nousiainen och Silver borde lagmotionen så som den nu är formulerad, som ett tillägg, inte vara ett problem.

Det är också det Anna-Maja Henriksson säger att är den avgörande skillnaden jämfört med förra gången samtyckeslag diskuterades i riksdagen, 2014.

Henriksson var justitieminister då när riksdagen beslöt att inte gå in för samtyckeslag. Nu understöder hon lagmotionen.

- Det man gjort nu är att man bevarat grundrekvisitet, det vill säga grundformuleringen som finns i dagens våldtäktslagstiftning finns kvar, men så har man ytterligare lagt till samtycke. Som jag nu ser på det borde det åtminstone inte försvaga offrets situation, säger Henriksson.

Att lagmotionen har bara 79 underteckningar är en större utmaning. Eva Biaudet hoppas att det åtminstone blir en ordentlig diskussion i lagutskottet, och det kan tänkas att alla som stöder motionen inte kommit åt att skriva på.

Det är inte hemskt enkelt att göra den här typen av lagändringar, men framför allt behövs det en politisk vilja― Anna-Maja Henriksson

Remissdebatt i riksdagen blir det på kvinnodagen den 8 mars, sedan går ärendet till utskottet. Nio av lagutskottets sjutton medlemmar har undertecknat motionen, skriver SPT.

Lagutskottets ordförande, polis Kari Tolvanen (Saml) har också sagt att han ser en del problem med samtyckeslag, och att han tycker att hela sexualbrottslagen borde förnyas eftersom den nu har lappats lite här och där under åren.

I praktiken kommer beslut i saken att vänta tills Justitieministeriets utredning om saken är klar.

- Får se vad man säger den här gången på ministeriet, säger Henriksson. Det är inte hemskt enkelt att göra den här typen av lagändringar, men framför allt behövs det en politisk vilja.

Inte första gången samtyckeslag diskuteras i Finland

Kvinnonätverket i riksdagen lämnade in sin lagmotion om samtyckeslag i tisdags men det är inte första gången samtyckeslag diskuteras bland beslutsfattarna.

Samtyckeslag diskuterades i samband med lagstiftningsändringarna 2014 men infördes inte då. I december nämnde flera riksdagsledamöter samtyckeslagstiftning när riksdagen debatterade sexuella trakasserier, och samma månad lämnade Olli-Poika Parviainen (Gröna) in ett skriftligt spörsmål där han undrade om det finns några planer på att ändra strafflagen.

Justitieminister Antti Häkkänen (Saml.) svar på spörsmålet fick mycket kritik då bland annat Suomen Kuvalehti uppmärksammade hans svarsformulering om att det kan anses "främmande för det normala livet" att basera lagstiftningen på ett uttryckligt samtycke. (Läs justitieministerns svar här, pdf.)

Häkkänen har försvarat sig med att uttrycket var lånat från beredningen år 2014 och i början av februari sedan skrev han i Justitieministeriets blogg att kännetecknen för våldtäkt behöver ses över.

Hoppa över Twitterpostning

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes