Hoppa till huvudinnehåll

Åbo förlorar makt, stadens kulturinvesteringar kan äventyras och låginkomsttagare får ta smällen – ledande Åbopolitiker riktar kritik mot landskapsreformen

Kandidatlistor längs Aurabron i Åbo under kommunalvalet.
Kommunalvalet 2017. Kandidatlistor längs Aurabron i Åbo under kommunalvalet. Bild: Yle/Nora Engström Kommunalvalet 2017,Kommunalval,Åbo stadshus,Åbo,partier

En viss revoltstämning har redan en längre tid präglat de större städernas attityd till den planerade landskapsreformen.

Med ett halvår kvar till det planerade landskapsvalet, frågade vi några ledande fullmäktigeledamöter i Åbo hur de förhåller sig till valet och vad de anser att stadens invånare har att vinna eller förlora på att en stor del av makten och pengarna flyttar över till landskapsfullmäktige i början av år 2019.

Svaren uttrycker som väntat både skepticism och kritik. Men tron på att valet - som fortfarande omges av frågetecken - ordnas i oktober är ändå stor bland de tillfrågade.

Manni: landskapsvalet ordnas med 90-procentig säkerhet i oktober

Samlingspartiets gruppordförande Olli A. Manni säger sig vara nästan säker på att valet ordnas i slutet av oktober som planerat.

– Jag är nittioprocentigt säker. Vi talar om ett av landets viktigaste reformer och nu har man hopat och rott i åtta år. Samhället har inte råd med att man jobbar så här länge utan att fullborda något.

Manni funderar en stund innan han kommer på vilka fördelar reformen tillför Åbo.

– Åbo får en starkare representation i landskapsfullmäktige jämfört med den representation staden haft på regional nivå hittills och det är ett plus.

Kritiken gäller framför allt näringspolitiken, som till stora delar flyttar till landskapen.
På den punkten kan Åbo bli en förlorare.

– När resurserna splittras på ett större område kan det bli problem. Staden har hittills kunnat styra själv över näringspolitiken.

Ratilainen: kulturinvesteringar i Åbo kan äventyras

De Gröna har kritiserat vård- och landskapsreformen på flera plan.

Niina Ratilainen (De gröna) gillar liksom Manni inte tanken på att sysselsättnings- och näringstjänster ska flytta över till landskapen.
Därtill utgör den snäva tidtabellen ett orosmoment.

– Hur kan vi garantera att en att en helt ny förvaltning fungerar, när tidtabellen är så knapp?

Ratilainen befarar också att vissa större investeringar och projekt i staden helt och hållet kan äventyras då en stor del av pengarna flyttar över till landskapet. Skattepengar flyttas från en instans till en annan, och det kan drabba Åbo menar hon.

– Vi har stora kulturinvesteringar på gång de närmaste åren, såsom renoveringen av konserthuset och ett historiskt museum. Det vore synd om de äventyras.

Ratilainen säger sig inte vela spekulera i om valet ordnas eller inte.

– Saken klarnar senast när riksdagen stiftat lagarna som berör reformen.

Senast i början av juli ska riksdagen ha fått vård- och landskapslagarna klara.

Wulff: Åbo har mycket att förlora

Nicke Wulff (SFP) har svårt att hitta något positivt för Åbos del i landskapsreformen.

–Jag sällar mig till skaran kritiker från de större städerna. Åbo har mycket att förlora då vi blir av med både makt och inflytande inom åldringsvården, socialvården och andra områden.

Wulff säger att Åbo knappast skulle lida om valet över huvudtaget inte ordnas. Trots det tror han det blir ett val i oktober som planerat.

– Det ligger en massa prestige i frågan.

Andersson: låginkomsttagare i Åbo får ta smällen om landskapsreformen blir av

Vänsterförbundets ordförande och fullmäktigemedlem i Åbo, Li Andersson, har upprepade gånger kritiserat vårdreformen.
Andersson ser i princip fördelar med att större enheter tar ansvar för vården så ”att inte bara Åbo bestämmer”.
Men den stora hotbilden ser hon i att landskapen tvingas bolagisera sina offentliga tjänster och därmed underkastas aktiebolagslagstiftningen.

– Det skulle höja risken för höjda vårdavgifter för låginkomsttagare i städer som Åbo.

– En vårdreform behövs eftersom köerna är långa också i Åbo, men inte enligt den modell som regeringen föreslår.

Kandidatjakten väntas ta fart i april

Partiapparaterna har redan börjat sondera bland tänkbara kandidater till landskapsvalet. Senast i april väntas kandidatjakten ta fart på allvar.

Om det blir ett val i oktober klarnar senast i början av juli, efter att riksdagen godkänt nya landskaps- och vårdlagarna.

Det nya landskapsfullmäktige i Egentliga Finland ska omfatta 79 medlemmar.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland