Hoppa till huvudinnehåll

Esbofullmäktige vill att fler invandrarbarn lär sig svenska – förslaget stöds till och med av Sannfinländare

Barn som sitter i en ring i förskolan.
Bilden är tagen i Lagstads förskola i Esbo 2011. Barn som sitter i en ring i förskolan. Bild: Yle/ Merja Vallinoja barn (åldersgrupper),förskola,lagstads förskola

Esbo ska förbättra möjligheterna för invandrare att gå i daghem, grundskola och i andra stadiet på svenska. Det här beslöt Esbofullmäktige på måndagen i samband med att stadens integrationsprogram godkändes.

– Vi vill att barn och unga med främmande modersmål kommer in i de svenska daghemmen och skolorna. Det är viktigt med mångsidiga språkkunskaper för alla. I dagens läge sägs det vara möjligt, men i praktiken ska invandrare som väljer bildning på svenska kämpa genom en tät och snårig byråkratisk djungel. Det vill vi råda bot på, säger Bo Lönnqvist (SFP), som kom med förslaget under måndagens fullmäktigemöte.

Hur ska det göras? Det är lätt att säga men har du något konkret att komma med?

– Vi vill inte berätta exakt att så här ska det göras. Vi sätter nu en målsättning att det ska vara en större andel invandrare som väljer den svenska språkstigen. Sedan är det upp till tjänstemännen att fundera på verktygen.

– Det finns många olika sätt att göra det på. Man måste komma in redan i början av integrationen och förutom kommunala instanser måste också Migrationsverket vara med. Vi vill inte tvinga någon att lära sig svenska, men valmöjligheterna ska vara klara för invandrarna, säger Lönnqvist.

Bo Lönnqvist
Bo Lönnqvist (SFP). Bo Lönnqvist Bild: Yle / Petter Blomqvist Esbo,Svenska folkpartiet i Finland,Svenska Rum

"Finskan får det stöd som behövs i varje fall"

Den vanligaste kritiken mot att invandrare först lär sig svenska är att majoriteten i Finland talar finska och att det därmed är dumt att integrera sig på svenska, särskilt i huvudstadsregionen.

Lönnqvist anser inte att det här är ett problem.

– Som barn har man lätt för att lära sig. Vi har en tvåspråkig omgivning i de svenska daghemmen och skolorna i dag och finskan får det stöd som behövs i varje fall.

Fullmäktige röstade om Lönnqvists förslag och det stöddes av 64 ledamöter, medan sex ledamöter röstade mot. Av dem som inte stödde förslaget representerade två Sannfinländarna, två Blå framtid och två Samlingspartiet.

Sannfinländare träffade afrikan som lärde sig bättre svenska än finska

Sannfinländarna splittrades i frågan. Riksdagsledamot Arja Juvonen som också sitter i Esbofullmäktige stöder integration på svenska.

– Jag träffade en afrikansk man under ett torgevenemang. Han studerade i Finland. Han berättade hur svårt det var att få plats vid en språkutbildning. När han väl började studera finska lärde han sig det inte alls. Han lärde sig bättre svenska.

– Om en människa kommer hit och integreras och lär sig svenska bättre så varför får svenskan då inte bli det starkare språket? Jag tycker det är en bra sak då vårt land ändå är tvåspråkigt, säger Juvonen.

Men Sannfinländarna brukar motsätta sig den så kallade tvångssvenskan. Du tycker ändå att personer med främmande modersmål som kommer hit ska lära sig svenska och inte finska?

– Jag ser det mänskliga och ingen tvingas till något. Det finns svenskspråkiga patienter och kunder runt omkring i Finland. Arbetsplatser inom vårdbranschen finns också vid kusten där det finns många svenskspråkiga.

– Jag respekterar åsikten hos dem som inte vill studera svenska men enligt lagen är vi ett tvåspråkigt land, säger Juvonen.

Arja Juvonen.
Arja Juvonen (Sannf). Arja Juvonen. Bild: Jyrki Lyytikkä, Yle Arja Juvonen

Personer med främmande modersmål har fördubblats sedan 2010

Målsättningen med att öka andelen invånare med främmande modersmål inom de svenska daghemmen, grundskolorna och andra stadiet är en del av Esbos integrationsprogram för åren 2018 till 2021. Stadsfullmäktige i Esbo godkände programmet på måndagskvällen.

I programmet ingår olika målsättningar som staden lägger upp för att stödja integration av invandrare.

I början av 2017 hade 15,2 procent av Esboborna, det vill säga 41 652 personer, ett annat modersmål än finska eller svenska. Antalet har fördubblats sedan 2010.

Sammanlagt talar Esboborna 122 olika språk. De klart största språkgrupperna är personer med ryska eller estniska som modersmål.

Under den senaste fullmäktigeperioden växte antalet Esbobor med främmande modersmål med över 3 000 personer per år.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen