Hoppa till huvudinnehåll

Lovisaflickorna är livrädda - så här svarar Migrationsverket

Flickorna som hotas av akut avvisning.
Jag är rädd för vad som kommer att hända oss om vi åker till Irak, säger 11-åriga Zahraa som är tredje flickan sett från vänster. Flickorna som hotas av akut avvisning. Bild: Yle/ Ingemo Lindroos flyktingar,asylsökande,Lovisa

De irakiska flickorna är rädda för att mista livet i Irak. Men i det negativa asylbeslutet har barnens bästa också bedömts. Migrationsverket svarar att det inte räcker att ett barn har gått två år i skola i Finland.

Sju irakiska flickorna har väckt Lovisabornas känslor - efter att ha levt sitt vardagsliv här i två hela år hotas barnen och föräldrarna av brådskande avvisning till Irak. Svenska Yle har tidigare berättat om deras situation.

Föräldrarna har i asylprocessen uppgett att det är förföljda i sitt hemland. De uppger att de förföljs bland annat eftersom pappan uppges ha vägrat transportera vapen med en ambulans.

Jag vill vara i Finland. Jag är rädd eftersom de dödar oss alla om vi åker till Irak

Enligt Migrationsverkets beslut är familjens berättelse inte trovärdig. Berättelsen har ändrat under processens gång, så att relevant information har kommit till under senare skeden och föräldrarnas berättelser överensstämmer inte helt sinsemellan, står det i beslutet.

Nu berättar flickorna själva hur de upplever situationen i en intervju för Svenska Yle. Föräldrarna vill inte ställa upp på intervju av säkerhetsskäl.

- Jag är rädd för vad som kommer att hända oss om vi åker till Irak, säger 11-åriga Zahraa, som har lärt sig flytande finska under sina två år i finsk skola.

- Jag vill vara i Finland. Jag är rädd eftersom de dödar oss alla om vi åker till Irak, säger 10-åriga Noor. Hon tillägger att föräldrarna inte har kunnat sova sedan beslutet kom.

I beslutet, som Svenska Yle har tagit del av, skriver Migrationsverket att familjens rädsla inte är "objektivt sett befogad". Enligt familjen var det mycket som gick fel då de ansökte om asyl. De hittade ingen bra jurist och det uppstod missförstånd på grund av språkproblem. Så här beskriver deras talesperson Timo Raivio.

- Familjen har inte fått veta vad som sker i asylintervjun. De har inga språkkunskaper. Tolken har hjälpt till, med hjälp av Google translate. Berättelsen är full av fel som de inte har kunnat rätta till. Deras jurist har inte ens lyft fram de här felen, säger Raivio.

Nu har också stadens ledande beslutsfattare gått med i kampanjen för att stoppa tvångsavvisningen. Inom de närmaste dagarna försöker man få till stånd ett förbud mot att verkställa den. De har tid till fredag.

- Det hjälper inget. Också föräldrarna säger att man kan ingenting göra, säger Zahraa.

Migrationsverket: det räcker inte att ha bott två år i Finland

Svenska Yle ber Tirsa Forssell som är chef för resultatområdet inom asylenheten vid Migrationsverket, att svara på frågor om processen.

Migrationsverket kommenterar inte enskilda fall, så svaren gäller asylprocessen i allmänhet.

Om den sökande märker efteråt att det blev fel i asylintervjun, vilka möjligheter finns att rätta till felen?

- Vi för alltid protokoll. Efter intervjun läser man upp protokollet och då kan den sökande korrigera om det finns missförstånd eller fel. Om det finns betydande fel blir det en ny intervju med en annan tolk, om det beror på tolkningsproblem.

- Det är alltid möjligt att skriftligt ge tilläggsinformation vid processen och det kan man också göra under besvärsprocessen.

Alla asylsökande har inte tillräcklig juridisk hjälp under processen, hur kan man hjälpa dem då?

- Alla har rätt till juridiskt rådgivning vid intervjun och vid besvärsskedet. Det är bara under själva asylintervjun som man vanligtvis inte har rätt till statligt finansierad rättshjälp. Om man är missnöjd med sitt biträde får man byta det. Vid flyktingförläggningarna berättar vi hur processen går till.

Hur handskas ni med problem då det gäller bristande språkkunskaper hos tolkar?

- Vi köper våra tolkar utifrån. Om det är brister så avbryter vi intervjun och byter tolk. Om det efteråt kommer klagomål om att det finns missförstånd, som baserar sig på tolkningen, så lyssnar vi på banden. Det har också förvaltningsdomstolen möjlighet till.

Irak är ett stort land och vissa områden är tryggare än andra― Tirsa Forsell, chef för resultatområdet inom asylenheten vid migrationsverket.


Är det faktiskt tryggt för den här familjen att åka tillbaka till Irak?

- Irak är ett stort land och vissa områden är tryggare än andra. Men det här fallet kan jag inte kommentera.

Enligt internationella avtal och enligt flera EU-direktiv ska barnets bästa alltid bedömas i en asylprocess. Men även om barnet med hänvisning till barnets bästa, skulle få stanna i landet, så måste föräldrarna som regel avvisas om det inte har asylskäl.

Om man således inte vill splittra en familj så betyder det alltså att barnen också avvisas, även om de skulle ha ett tryggare liv i Finland.

- Man måste beakta många olika rättigheter som barnet har. Man måste värdera många olika faktorer: hurdana band barnet har till Finland och till sina föräldrar, säger Tirsa Forssell.

Två år i finländsk skola räcker inte för att det ska ses som barnets bästa att stanna i Finland, enligt Forssell.

Läs mera:

Timo Raivio jobbar mot klockan för att stoppa utvisning av irakisk familj i Lovisa: ”Sju unga flickor kan skickas mot döden i Irak”

För tillfället jobbar aktiva febrilt med att försöka hjälpa den irakiska familj i Lovisa som ska utvisas. En ansökan om verkställighetsförbud av utvisningsbeslutet ska lämnas till domstolen senast på fredag.

Läs också