Hoppa till huvudinnehåll

Pixnekliniken lockar inte klienter från Åboland – ”Många väljer hellre vård närmare på finska”

Depression.
Depression. Bild: Filippa Vivianne Wallin depression,missbruk,Tablett

Pixnekliniken i Malax är den enda svenskspråkiga kliniken i Finland där man kan få vård för missbruk, alkoholism och spelberoende. Klienterna kommer från hela Svenskfinland för att få hjälp med sina beroendeproblem. För att garantera en framtid för kliniken hoppas de på fler samarbetskommuner - men de åboländska kommunerna ser inte det som ekonomiskt lönsamt att ingå ett avtal.

I somras avslutade Kårkulla sin verksamhet vid Pixnekliniken och Malax kommun tog över ansvaret för att garantera att det också i framtiden ska finnas missbrukarvård på svenska.

Det betyder att Malax kommun är som värdkommun för kliniken, men alla tvåspråkiga kommuner i Österbotten har anslutit sig till avtalet om Pixnekliniken. Dessutom har tre åländska kommuner undertecknat ett avtal.

Men de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland lyser med sin frånvaro.

Pixnekliniken i Malax
Pixnekliniken i Malax. Pixnekliniken i Malax Bild: Yle/Patrick Stenbacka pixnekliniken

Enligt chefen för kliniken Camilla Berts-Orre är det en hjärtesak för många att jobba för klinikens överlevnad.

– Vi har ett avtal som sträcker sig tills vårdsreformen kommer i laga kraft. Det betyder att vi har ett avtal som sträcker sig till 31 december 2019, säger Berts-Orre.

Berts-Orre säger att kliniken gärna välkomnar fler samarbetskommuner i Svenskfinland.

– Avgiften per vårddygn skiljer sig om man är avtalspart eller icke-avtalspart. Avtalet innefattar också att man som avtalspart antingen delar på överskottet eller förlusten.

I år har kliniken satt ett pris på 190 euro per vårddygn för avtalsparter och motsvarande siffra för icke-avtalsparter är 260 euro per vårddygn.

Som avtalspart betalar man årligen dessutom en grundavgift på 1 euro per svenskspråkig invånare i kommunen.

Överleva vårdreformen

Berts-Orrre säger att kliniken främst fokuserar på att finnas kvar ännu då vårdreformen träder i kraft. Men sen hoppas hon på att de ska kunna utveckla verksamheten ytterligare.

Men för det krävs mer resurser.

Det är klart att det skulle vara bra att det skulle finnas ett bredare stöd för den svenskspråkiga missbrukarvården

– Vi vill utveckla vården så att den bättre motsvara klienternas behov. Vi skulle vilja ha mer ändamålsenliga verksamhetsutrymmen och kanske erbjuda avgiftning. Men då krävs mer medicinsk kunnig personal.

Är fler samarbetskommuner en lösning?

– Det är klart att det skulle vara bra att det skulle finnas ett bredare stöd för den svenskspråkiga missbrukarvården. Det är självklart att det skulle vara bra.

Kimitoön inte beredd att betala för ”tomma tjänster”

Bland avtalsparterna för Pixnekliniken finns just nu enbart österbottniska och åländska kommuner. Trots den starka tvåspråkigheten i de åboländska kommunerna är varken klientströmmen eller intresset stort för Pixnekliniken.

Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör i Pargas, motiverar stadens beslut att inte ingå ett avtal med Pixnekliniken med ekonomiska skäl.

– Vårt behov av tjänster som Pixnekliniken erbjuder är så litet så att det är upp till ungefär två klienter per år. Ekonomiskt betyder det att om vi skulle vara en stödkommun skulle det bli dyrare för oss än att köpa de här enskilda platserna.

Paula Sundqvist, Social-och hälsovårdsdirektör i Pargas
Paula Sundqvist. Paula Sundqvist, Social-och hälsovårdsdirektör i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus social- och hälsovårdsdirektör social- och hälsovårdsdirektör i pargas


Varför är det så få som väljer att åka till Pixnekliniken från Pargas?

– Det är inte frågan om att kunden väljer utan vi köper vid behov och vårt behov är högst två per år.

Socialchefen vid Kimitoöns kommun, Lilian Nordell ser också det här beslutet som mer ekonomiskt lönsamt.

– Då Kårkulla ännu var ansvarig för verksamheten betalade vi flera år för mer än vad vi använde. Därför tänkte vi nu betala för vad vi använder så man vet vad man får för pengarna.

Hur tar ni hand om de svenskspråkiga på Kimitoön som är i behov av beroendevård?

– Vi har missbruksarbetare som är i kommunen två till tre dagar i veckan, den tjänsten köper vi från A-kliniken. Helt på samma sätt som finskspråkiga numera så söker man en plats enligt behov. Det kan vara Pixnekliniken, eller någon annan plats.

Lvinna bakom skrivbord.
Lilian Nordell. Lvinna bakom skrivbord. Bild: Yle/Monica Forssell Socialchef,lilian nordell

Väljer hellre vård på finska och nära

Ifall fler kommuner skulle bli samarbetskommuner kunde Pixnekliniken erbjuda ännu mer omfattande vård på svenska.

Hur ser du på ert ansvar som tvåspråkig kommun att understöda den enda svenskspråkig missbrukarkliniken i Finland?

– Svenspråkiga klienter har rätt till svenskspråkig vård, om det är det de önskar. Många önskar hellre vård närmare och får då hellre sin vård på finska och är på nära håll än att de åker till Pixne, säger Nordell.

– Pargas är nog intresserad av tjänster på två språk. Så på det sättet är vi intresserade. Men vi måste ta ekonomin i beaktande, säger Sundqvist.

Man sitter på en bänk med en flaska i handen.
Man sitter på en bänk med en flaska i handen. Bild: Mostphotos. alkoholism,alkoholdrycker,beroende,rusmedel,hopplöshet,depression,ensamstående,problem

Nordell säger att hon ser kliniken som viktig, men vill att Kimitoön ska betala enligt användning.

– Jag anser ändå att vi inte ska betala bara för att den finns där utan att använda den. Om en svenskspråkig klient vill åka till Pixne tar vi kontakt och enligt hur det finns plats så köper vi plats.

Nordell kan inte ta ställning till hur sannolikt det är att Kimitoön skulle bli en samarbetskommun.

– Vi samarbetar enligt klientbehovet. Men vi är inte beredda att betala för tomma tjänster vi inte använder.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland