Hoppa till huvudinnehåll

Superbakterier är vanliga resekompisar – 100 000 finländare får dem utomlands varje år och så här slåss du mot dem

Antibiotikaresistens.
Undvik att ta antibiotika i onödan och var också medveten om riskerna med att ta hem en gatuhund. Antibiotikaresistens. Bild: Yle / Laura Koivunen antibiotikaresistens

Bakterier som antibiotika inte biter på är ett växande problem i Finland. En stor orsak är att finländska turister hämtar med sig sådana här superbakterier från sydligare länder. Import av gatuhundar - till exempel från Ryssland - har också en viss betydelse.

I år uppskattas mer än 100 000 finländare få resistenta bakterier i samband med utlandsresor - särskilt så kallade ESBL-tarmbakterier.

Institutet för hälsa och välfärd bedömer att problemet har förvärrats under senare år.

Resistenta bakterier, eller superbakterier som de också kallas, upptäcks till exempel vid Aurora sjukhus i Helsingfors, där man behandlar infektionssjukdomar.

– De ökar hela tiden. Hur vi vet det? Vi har patienter som har infektioner, vi ser att andelen infektioner med resistenta bakterier ökar hela tiden, säger Anu Kantele.

Kantele är professor i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet och specialist vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Helsingin yliopiston professori Anu Kantele.
Professor Anu Kantele är noga med att tvätta händerna. Helsingin yliopiston professori Anu Kantele. Bild: Yle / Sasha Silvala porträtt,anu kantele

Hur stor risken är att man som turist drabbas av resistenta bakterier varierar från område till område.

De som lättast sprids är de resistenta ESBL-tarmbakterierna - framför allt i varmare länder med sämre hygien, om man äter eller dricker något som har varit i kontakt med avföring. Bakterierna sprids också från person till person.

Resistenta bakterier är vanliga framför allt i Indien, Sydostasien, Sydamerika och Afrika.

Inom EU- och EES-området är de ganska så vanliga i Grekland, Litauen och Polen, medan de inte är särskilt vanliga i Norden och Nederländerna.

I länder där resistenta bakterier är vanliga kan det vara bra att undvika att dricka kranvatten, eller att ens tvätta tänderna med det vattnet. Välj istället vatten på flaska.

Dessutom borde man undvika att äta frukter och grönsaker som har sköljts i kranvatten.

God handhygien är också viktig. Tvätta händerna med sprit eller en spritservett om du till exempel har tvättat händerna på en offentlig toalett där det inte finns bra kranvatten.

Solnedgång i Goa i Indien
Solnedgång i Goa i Indien - ett populärt strandresmål. Solnedgång i Goa i Indien Bild: Pawel Opaska solnedgång,Indien,palmer,Goa
I Indien: 80 procent av de som behandlade sin resediarré med antibiotika fick resistenta tarmbakterier.

Risken för att smittas av resistenta bakterier är överhängande till exempel i fattiga länder i tropiken. Där får närmare var tredje turist resistenta tarmbakterier. Diarré och antibiotika ökar risken betydligt, visar en studie som professor Kantele gjorde i Indien.

– I vår studie så drabbades 23 procent av turisterna av ESBL, men om de fick diarré så ökade risken. 47 procent av de med diarré fick ESBL. Och 80 procent av de som sedan behandlade sin diarré med antibiotika, berättar hon.

Ett mycket bra sätt att undvika att drabbas av bakterier är alltså att låta bli att ta antibiotika före eller under resan.

Då har man fler skyddande bakterier i sig, vilket gör att de resistenta inte får fotfäste så lätt.

Medicinsk forskning
Medicinsk forskning Bild: Rex Features / All Over Press antibiotika,Resistens,medicin,Laboratorium,test,antibiotikaresistens

– Det vanligaste skälet till varför man tar antibiotika är resenärers diarré, och den diarrén behöver inte behandlas med antibiotika. Det är 95 procent som inte behöver antibiotika till den sjukdomen, säger Kantele.

En ännu opublicerad studie vid Helsingfors universitet visar ändå, enligt vad Yles finska nyheter erfar, att patienter som sökte sig till sjukvården i tropiska länder utan undantag blev erbjudna antibiotikapreparat som behandling.

Mer än hälften av dem hade fått flera olika antibiotika. Till exempel Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har vårdat en patient som på utlandsresa hade fått sju olika antibiotikapreparat.

ESBL-bakterier

- ESBL är egentligen ett enzym som de resistenta tarmbakterierna producerar. De här bakterierna kan överföra sin antibiotikaresistens till andra bakterier.

- Många får bakterierna utomlands - till exempel i samband med en semester i ett tropiskt land.

- De sprids också hos oss i Finland. En källa till bakterierna kan vara födan vi äter, och en risk utgör det råa kycklingkött vi hanterar hemma i köket.

- ESBL-patienter kan till exempel få urinvägsinfektioner, njurinfektioner eller blodförgiftning.

Gatuhundar bär ofta på ESBL

Men det är inte bara människor som kan bära på resistenta bakterier. Hundar kan också göra det.

Helsingfors universitet uppmätte resistenta bakterier i 43 procent av de importerade gatuhundarna från Ryssland i fjol.

Gatuhundar i Ryssland.
Gatuhundar i Ryssland. Gatuhundar i Ryssland. Bild: Yle Gatuhund,ryssland

En orsak till det här är troligen att gatuhundarna hade behandlats med antibiotika för ofta - i värsta fall en antibiotikaspruta varje dag, enligt Svenska Yles program Spotlight. Antibiotika säljs receptfritt på apotek i Ryssland.

Det var omkring åtta gånger vanligare med resistenta bakterier hos de ryska gatuhundarna än hos finländska hundar i allmänhet.

Det handlade om ESBL - tarmbakterier som kan sprida sig också till människor, till exempel när hunden slickar en i ansiktet.

I Sverige avråder myndigheter från att köpa gatuhundar. I Finland är rekommendationen inte lika tydlig, men på livsmedelssäkerhetsverket Evira avråder man från att hämta in sådana sjukdomar som gatuhundar ofta kan ha - till exempel resistenta bakterier.

– Det är viktigt att vi alla hjälps åt för att inte öka på det här problemet. Varje ny resistent bakteriestam som vi får in ökar på den här problematiken. Jag tycker definitivt man ska försöka låta bli att ta in resistenta bakterier, säger Kitty Schulman, chef för veterinär gränskontroll på Evira.

Hon påpekar dessutom att hundar med okänt ursprung också kan ha många andra sjukdomar och beteendeproblem.

– Jag önskar att man kunde hjälpa de där hundarna hellre på ort och ställe istället för att flytta problemet hit till Finland.

Stort problem i framtiden

Hos friska personer försvinner de resistenta bakterierna från kroppen inom några månader. En tiondedel bär dem i ett år eller mer. Ibland kan de hänga kvar hela livet.

I de flesta fall är det inte farligt med resistenta bakterier, men ibland leder de alltså till plågsamma infektioner, som sedan inte kan behandlas med antibiotika.

Helt vanliga infektioner börjar döda människor. Det är en jättestor grej och ett globalt hot.― Anu Kantele, professor i infektionssjukdomar

Onödig antibiotikaanvändning borde också i allmänhet undvikas, för i förlängningen är det kritiskt när antibiotikaresistensen blir vanligare.

– Det betyder då att helt vanliga infektioner börjar döda människor. Det är en jättestor grej och ett globalt hot, säger Kantele.

Antibiotika räddade baby.
Antibiotika hjälpte den här babyn. Antibiotika räddade baby. Bild: Yle sjukvård,antibiotika,babyer

Samtidigt har det ändå utvecklats nya antibiotikamediciner som kan döda också vissa superbakterier, men bakterierna kan lätt bli motståndskraftiga också mot de här nya preparaten, så det gäller att använda dem så lite som möjligt.

Om cirka trettio år kan omkring 10 miljoner människor i världen komma att dö i förtid till följd av superbakterier, bedömer forskare.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa