Hoppa till huvudinnehåll

Mäntsälä vände negativ trend i barnskyddet: Jobba i team ökar trygghet och motivation

Barnskyddet ska förnyas för att fungera bättre.
Reclaim social work var sloganden i Hackney, London. Återgå till rötterna i socialt arbete i fri översättning. Barnskyddet ska förnyas för att fungera bättre. Bild: Mostphotos/ lev dolgachov barnskydd,familj,våld

Det går att vända den negativa trenden inom barnskyddet men arbetet kan ta flera år. I Mäntsälä har man kommit långt och fått ner både antalet omhändertaganden och klienter med mindre kostnader som följd. Krävande barnskydd är en modell som nu sprids i Finland och samlar socialarbetarna att jobba i team.

Alltsedan hösten 2016 har Institutet för hälsa och välfärd, THL arbetat med att utbilda socialarbetare i krävande barnskydd med inspiration från London och stadsdelen Hackney. Systemiskt barnskydd är namnet.

Utvecklingsarbetet var således på gång när måttet blev rågat för socialarbetarna, som i ett upprop 2017 sade att de inte klarar av sitt arbete och är rädda för följderna. Över tusen sakkunniga inom barnskyddet lämnade över en adress till alla politiska partier och krävde större resurser.

- Vi förlorar de mest erfarna socialarbetarna just när deras insats skulle behövas som mest, säger Katarina Fagerström som i egenskap av sakkunnig i barnskyddsfrågor deltar i utbildningen av socialarbetarteam runtom i landet. De arbetspar hon utbildat har för sin del lovat utbilda två nya team i sitt eget landskap - vilket innebär att 72 team står i beråd att börja jobba på nytt sätt.

Katarina Fagerström forskar i barnskydd.
Katarina Fagerström är sakkunnig i barnskyddsfrågor och utbildar socialarbetare i krävande barnskydd. Katarina Fagerström forskar i barnskydd. Bild: Yle/Anna Savonius socialarbetare,forskare,barnskydd,Katarina Fagerström

- Det nya handlar om att avlasta socialarbetarna med alla byråkrati och låta en koordinator fixa det, boka tider för familjer till exempel.

- Socialarbetaren får då fokusera på sitt egentliga arbete - att möta familjerna och bygga upp förtroendet till dem, säger Fagerström. Dessutom ska en socialarbetare leda teamet, där också en familjeterapeut deltar, som bollplank.

Lösenordet är mångprofessionalism, kollegialt stöd och olika infallsvinklar på hur man kunde hjälpa familjerna bäst.

Det naturliga är ju att äldre, erfarna socialarbetare lär upp yngre - men om man inte trivs i sitt jobb så går kontinuiteten förlorad och man byter arbetsplats.

Nya tag i barnskyddet genom att arbeta i team.
Nya tag i barnskyddet genom att arbeta i team. Bild: Mostphotos barnskydd,Security,protect,Shelter,Prevention

Kyrkslätt och Vanda besökte Mäntsälä för att få veta mera om succén

I Mäntsälä har satsningarna på krävande barnskydd varit stora och siffrorna talar sitt tydliga språk. Omhändertagningarna sjönk från 70 till 30, klienterna blev färre och minskade från 60 till omkring 15 och utgifterna för barnskyddet har gått ner.

Kommunen har fått motta Sitras arbetslivspris för 2017.

Chefen för socialtjänsterna i Mäntsälä Arja Tolttila berättar att hennes team föreläst på seminarier och tagit emot andra städer på studiebesök, bland dem Kyrkslätt och Vanda.

Receptet är enligt henne ganska enkelt.

Det är inte fråga om bara barnskydd- utan om hela servicen för barn- och ungdomsfamiljer.

- Man måste alltså titta på helheten, allt som berör familjen. På familjecentren erbjuds också mentalvård, vuxensocialarbete, rusmedelstjänster, familjeterapi och familjevård.

Egentligen är det inte konstigt att inte tänka så:

- Över hälften av de vuxna inom mentalvården och rusmedelstjänsterna har familj, säger Tolttila.

Allt som berör barnet ska vara tillgängligt, genast― Arja Tolttila, chef för socialtjänsterna i Mäntsälä

Hon talar om en välfungerande “välmåenderådgivning” där alla tjänster som berör barnet ska finnas tillgängligt genast, på samma ställe. Där finns ett mångprofessionellt team som familjens hälsovårdare, med familjens lov, kan tala med om de saker hen oroar sig för gällande familjen.

- Det har vi fått väldigt bra feedback för. Rådgivningens uppgift är att ingripa också i de minsta bekymren.

Tolttila talar om Hackneymodellen som ett systemteoretiskt sätt att närma sig familjen men i praktiken handlar det om att titta på helheten, allt omkring barnen, och om att ha växelverkan med familjerna. Enkelt sagt:

- Om det finns bra grundtjänster, så kommer folk inte till barnskyddet, säger Tolttila.

Spjälsäng med hängande leksaker
Spjälsäng med hängande leksaker Bild: Yle/Anna Savonius spjälsäng

Och när behovet av krishjälp och omhändertagningar minskar så minskar också kostnaderna. Förebyggande åtgärder och lågtröskelverksamhet är billigare än krishjälp och omhändertagningar.

- Barnskyddet kan inte vara en avstjälpningsplats, något man går till när man inte får hemtjänst.

- På det här sättet fredar vi barnskyddet, så att barnskyddet verkligen har en läkande funktion för de mest utmanande familjerna, förklarar Tolttila.

Socialarbetarna jobbar alltför ensamma i dag

I de dagböcker Svenska Yle fick ta del av steg socialarbetarnas ensamhet i sin vardag på jobbet fram väldigt tydligt.

De upplever att de har mycket ansvar och gör ett viktigt jobb. Men de har för många klienter, för lite tid och är rädda för att begå misstag. Ängslan över att inte kunna förutse tragiska händelser i förtid - eller begå fatala misstag som kan leda till åtal.

Katarina Fagerström läste igenom berättelserna.

- Jag reagerade mest på de unga pojkarna, som inte hittar sin plats i tillvaron. Många stödformer har skurits ner ända sedan 1990-talet: Missbrukarvården, mentalvården, man får inte terapi som tidigare, ja mycket av servicen runtomkring har skurits ner och då hamnar de här människorna i barnskyddets händer.

- Vi brukar tala om Svarte Petter-kortet, fortsätter hon. När alla andra resurser har förbrukats för familjerna - så kommer Svarte Petter-kortet till sist till barnskyddet.

Fagerström betonar betydelsen av att i ett tidigare skede stöda familjerna, innan det krisar till sig ordentligt.

Spelkort av märket spader
Spelkort av märket spader Bild: Mostphotos spelkort,spader

Kanske där finns en faster eller moster

I de nya barnskyddsteamen betonar man betydelsen av att aktivera osynliga nätverk kring de utsatta familjerna, nätverk som av någon orsak inte tagits i bruk. Då ritar man tillsammans upp mönster för att spåra de här nyckelpersonerna.

- Kanske finns där en moster eller faster, exemplifierar hon. Eller någon annan som står familjen nära och kunde vara mer närvarande i familjens vardag. Kanske kunde de delta i samtalen med familjen för att förstå vad det handlar om, fortsätter hon.

Utsatta familjer behöver fler vuxna som kan stöda dem, både barn och föräldrar.

Stora paradigmskiften, stora förändringar i samhällssystem tar tid. Katarina Fagerström säger att det brukar ta upp till tre år tills det går att vända på skutan i samhället.

- Det är långa processer att svänga på hjul inom stora organisationer - men vi är på väg. Vi har kommit långt med de nya barnskyddsteamen.

Läs mera:

"Hans mammas skrik hör jag ännu i mina öron" - fem berättelser ur socialarbetares vardag

Klienterna är de allra minsta och svagaste i samhället. Tiden är knapp och dramatiska beslut om livsöden fattas under tidspress. Svenska Yle bad några socialarbetare skriva ner det de ser och upplever. Läs vad de dagligen möter i sitt jobb.

Läs mera:

Barnen i kläm inom barnskyddet - delar socialarbetare med 60 andra barn

Socialarbetarna slår larm om att kristillstånd råder inom det finländska barnskyddet. Över tusen sakkunniga inom barnskyddet lämnar över en adress till alla politiska partier där de kräver större resurser.

Läs också