Hoppa till huvudinnehåll

Diabetesläkare: De nya kategorierna av diabetes leder till att vi kan sätta in resurser där det behövs mest

Blodprov tas ur finger.
Blodprov tas ur finger. Bild: Andrey Popov blodprov,blodsocker,diabetes

Diabetesläkare Robert Bergholm berättar att man inom diabetesvården kunde böra tillämpa den nya kategoriseringen av diabetes som presenterades i Leif Groops forskning relativt snabbt.

På så sätt kunde man också styra resurser till de diabetiker som behöver det mest.

Enligt Groops forskning kan man kategorisera diabetes på andra sätt än dagens typ ett och två. De nya kategorierna specificerar sjukdomstypen bland de som i dag lider av dagens diabetes typ två.

I och med att typerna av diabetes är olika kräver de också olika mängd vård och uppföljning.

– Det är fint att vi kan sätta in resurserna där de behövs, förklarar Bergholm.

I dag används ändå inte den nya kategoriseringen inom vården, men det är enkelt att ta reda på till vilken kategori en diabetiker hör, eftersom det går att granska med ett blodprov.

robert bergholm
Robert Bergholm. robert bergholm Bild: Yle/Parad Media efter nio

Bergholm berättar att dessa blodprov som krävs för den nya kategoriseringen inte nödvändigtvis tas rutinmässigt, men att åtminstone han kommer att börja göra det från och med nu.

Han tillägger ändå att en förändring inom vården kommer att ta tid eftersom det tar tid att ändra direktiv för vård, och tillämpningsområdena kräver fortfarande vidareforskning.

– Det tar tid innan det blir praxis, men jag tycker att resultaten är så övertygande att inget hindrar att man redan nu börjar identifiera de människor som är i den högsta riskgruppen och tar dem i extra god vård, berättar Bergholm.

Följdsjukdomarna är farliga och dyra, men kan undvikas med god vård i ett tidigt skede

Diabetes, såväl typ ett som typ två, kan leda till allvarliga följdsjukdomar som är mycket besvärliga för patienten, men också mycket dyra för samhället.

Diabetes med följdsjukdomar är mellan fem till tiofaldigt dyrare att vårda än bara diabetes, beroende på vilken/vilka följdsjukdomar patienten lider av.

Det betyder att ju bättre diabetesen kan vårdas desto mindre risk har diabetikern för att få följdsjukdomar.

De vanligaste följdsjukdomarna är bland annat retinopati (förändringar i ögonbottnen som leder i värsta fall till blindhet), problem i nervsystemet samt nefropati, alltså en njursjukdom som i värsta fall ledet till att njurarna måste bytas ut.

I den nya klassificeringen märkte man att en grupp av diabetiker, alltså de med en hög insulinresistens, var extra benägna att få njursjukdomar.

Enligt Bergholm kunde man med den nya klassificeringen bättre identifiera dem som lider av hög risk för njursjukdom, och på så sätt också effektivera deras vård så att risken för njursjukdom minskar.

– För den här typen av diabetiker skulle man se till att också kolesterolet och blodtrycket är på en optimal nivå, och även i framtiden kunde man i ett tidigt skede ge en blodtrycksmedicin som skyddar njurarna, förklarar Bergholm.

Läs mera:

Diabetesforskare Leif Groop.

Finlandssvenska Leif Groops upptäckter ska revolutionera diabetesvården: Fem typer i stället för två kan ge bättre medicinering och färre följdsjukdomar

Diabetespatienter kan få bättre vård om klassificeringen ändras till fem grupper i stället för två, visar ny diabetesforskning.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes