Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen mottog initiativ om att slopa anpassningspensionerna

Plenisalen i riksdagshuset i Helsingfors, med ett stort antal ledamöter på plats.
Plenisalen i riksdagshuset i Helsingfors, med ett stort antal ledamöter på plats. Bild: Yle riksdagen,Riksdagshuset (Finland),riksdagsledamöter

Medborgarinitiativet med krav på att riksdagsledamöternas så kallade anpassningspension slopas överläts till riksdagen i dag. Initiativet mottogs av talman Paula Risikko (Saml).

Över 70 000 personer har skrivit på initiativet, vilket innebär att riksdagen måste behandla ärendet.

Anpassningspensionen har kritiserats hårt - det har ansetts orimligt att riksdagsledamöterna låtit bli att skära i sina egna förmåner medan övriga samhällsfunktioner upplevt nedskärningar.

Det har visat sig att många tidigare riksdagsledamöter bedriver företagsverksamhet medan de lyfter flera tusen euro i månaden i pension från riksdagen.

Också den omdebatterade aktiveringsmodellen för arbetslösa har ökat på kritiken för anpassningspensionerna.

Kravet är att precis alla ska få högst anpassningsbidrag

Anpassningspensionen innebär att riksdagsledamöter som valts in i riksdagen före år 2011 är berättigade till anpassningspension, förutsatt att de verkat som riksdagsledamöter i minst sju år.

Pensionen ersattes med anpassningsbidrag för riksdagsledamöter som inlett arbetet efter den första mars år 2011. Bidraget är inte är en lika generös förmån - antalet tjänsteår i riksdagen avgör.

Storleken på penningen är beroende av övriga inkomster, och bidrag utbetalas inte per automatik.

Anpassningsbidrag utbetalas i högst tre års tid, medan anpassningspension utbetalas fram till ålderspension.

I adressen krävs att alla riksdagsledamöter ska omfattas av enbart anpassningspeng, som är en tidsbunden förmån.

Eventuella ändringar i anpassningspensionen måste beaktas ur grundlagssynvinkel eftersom det berör pensionsbeslut som redan fattats.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes