Hoppa till huvudinnehåll

Auvo Rauhala – svinfarmarsonen som blev läkare kämpade för Vasa centralsjukhus

Auvo Rauhala.
Auvo Rauhala. Bild: YLE/Roger Källman Auvo Rauhala,Vasa centralsjukhus

Efter nästan 40 år som läkare går nu Vasa centralsjukhus chefsöverläkare Auvo Rauhala i pension. Han ser fram emot att få varva ner, men kommer att sakna arbetsgemenskapen.

Den 16 februari gjorde Auvo Rauhala sin sista egentliga arbetsdag på Vasa centralsjukhus (VCS). Efter att ha avtackats från chefsjobbet fortsätter han ännu en tid med deltidsarbete och forskning.

- Det är hälsosamt att stegvis trappa ner från ett aktivt arbetsliv, säger han. Om man bara börjar vila på soffan kan det gå dåligt för både hjärna och hjärta.

Att lämna arbetsmiljön på centralsjukhuset väcker många känslor. Det känns vemodigt att gå i pension efter 40 år, å andra sidan upplever Auvo att han inte har jobbat för lite här i livet.

– Då jag blir äldre och till sommaren fyller 65 år så är det klart att jag orkar mindre. Efter att ha jobbat 70 timmar per vecka så är det nu rätt tid att lite köra ner aktiviteten.

Kartritande "professor"

Auvo Rauhala föddes år 1953. Han växte upp i kommunen Kaland (på finska Kalanti. Kommunen blev år 1993 en del av Nystad, red.anm.) som barn i en jordbrukarfamilj.

Som barn deltog Auvo i arbetet på åkrarna och med djuren. Redan vid fem års ålder hade han ändå klart för sig att han skulle bli läkare eller vetenskapsman.

– Jag var kanske lite speciell, jag kallades i folkskolan för professorn och var lite tankspridd. Jag läste mycket och gick omkring med kompass och ritade kartor, berättar han.

Auvo Rauhala blev student år 1973, varefter han sökte och kom in till utbildningar i medicin och teknisk fysik. Han valde medicinen och blev färdig läkare år 1979.

Efter läkarexamen fortsatte Auvo med att specialisera sig. Valet av inriktning byggde på att han hela sitt liv älskat utmaningar och problemlösning.

– På den den tiden var inre medicin den mest utmanande specialiteten, så jag valde förstås den.

Auvo var färdig inremedicinare år 1986. Han arbetade heltid i kliniskt arbete fram till år 1998, varefter administrativa uppgifter började uppta en del av tiden.

Trivts i Vasa

Till Vasa kom Auvo Rauhala första gången år 1976, då han arbetade som amanuens på Roparnäs sjukhus. Där arbetade också en nyutexaminerad sjukskötare vid namn Benita.

– Småningom blev hon också min fru. Hon var svenskspråkig Vasabo, så det fanns inga andra alternativ än Vasa, men det visade sig vara ett lyckligt och bra alternativ.

Auvo har trivts bra i den tvåspråkiga miljön i Vasa. Här råder en trevlig och lite mer internationell atmosfär än i många andra finländska städer, säger han.

E-byggnaden på Vasa centralsjukhus
E-byggnaden på Vasa centralsjukhus Bild: YLE/Mira Myllyniemi e-byggnaden på vasa centralsjukhus

På tal om tvåspråkig miljö säger Auvo Rauhala att det är patientens rätt att få prata sitt eget modersmål då man uppsöker vård.

– Då man är frisk kanske man orkar anstränga sig och prata det andra inhemska, men då man är sjuk har man inga extra krafter och måste få prata sitt modersmål, sitt känslospråk.

Det finns också forskningsresultat som visar att patientsäkerheten riskeras om kommunikationen inte sker på modersmålet. Rauhala säger att han har läst flera undersökningar på det här ämnet.

– Om läkaren eller patienten förstår dåligt sker missförstånd som kan leda till svåra komplikationer. Det är ingen bekvämlighetssak, utan är viktigt för vårdresultatet.

Svinfarmarson i T-skjorta

År 2008 var centralsjukhuset i kris: styrelsen och läkarkåren hade tappat förtroendet för dåvarande chefsöverläkaren och Auvo Rauhala ombads ta över. Han tackade ändå till först nej.

– Jag sa att som svinfarmarson har jag tänkt jobba hela min karriär inom såna områden där man kan vara klädd i T-skjorta.

Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, fortsatte ändå locka. Auvo Rauhala tänkte på den rådande krisen och upplevde det som att fosterlandet kallade.

– Sen började vi prata kodspråk: Hur många veckor har jag tid att stryka skjortorna?. Så blev jag chefsöverläkare och här är jag nu!

Skjortan kom på men slipsen har Auvo Rauhala för det mesta undvikit. Någon gräns måste man ha, säger han.

Hjärtkirurgin en het potatis

Det har stormat ett antal gånger kring centralsjukhuset och verksamheten där. För några år sedan var det hjärtkirurgin som rörde upp folks känslor.

Förslaget att lägga ner hjärtkirurgin gavs i oktober 2013. Motiveringen var att man måste få ner utgifterna.

– Vi visste att staten skulle komma att dra in verksamheten, så det vore bäst att själv fatta beslutet, säger Auvo Rauhala.

Vårdpersonal utför hjärtoperation
Ett operationsteam på Vasa centralsjukhus utför en hjärtoperation. Vårdpersonal utför hjärtoperation Bild: Yle/Sofi Nordmyr Vasa centralsjukhus,Operation,hjärtkirurgi,kirurg

Rauhala fick hård kritik från fältet för sin ståndpunkt. Det är något man får vara beredd på i det här jobbet, säger han.

– Min roll är inte att berätta politiska åsikter, utan jag måste berätta sådant som jag vet och som baserar sig på forskningsfakta. Jag skulle inte sköta mitt jobb annars.

Åsikterna var starka och i varje by fanns det många som hade något att säga om hjärtkirurgin. Politikerna å sin sida lyssnade på opinionen och rättade sig efter den.

– Då var det förstås klart att politikerna inte kunde fatta det där beslutet, nog förstår jag det. Samtidigt visste jag att det bara skulle ta ett till två år och så skulle staten köra ner hjärtkirurgin.

Efter många turer utfördes den sista hjärtoperationen på VCS i december 2016.

Förbannad över felaktiga påståenden

Följande storm uppenbarade sig i form av jourreformen. Det här var en del av den stora vårdreformen, som ju ännu inte är genomförd.

Tolv sjukhus skulle ha omfattande jour med dygnet runt-beredskap och VCS fanns inte med på den listan. Auvo Rauhala kämpade för Vasas del och här hade han bred uppbackning.

– Folket har varit mycket enigt och kampandan har varit stark. Det har varit mycket enkelt då man har haft starkt stöd från patienter, personalen och folket.

Även här har det bedrivits en politisk och känsloladdad kampanj. Auvo Rauhala har i sina inlägg pekat på alla fakta som talat för Vasas del, men förgäves.

– Det fanns ett tjugotal alldeles klara felaktigheter, vissa av dem är fortfarande okorrigerade.

Rauhala nämner som exempel att Vasa hade landets bästa resultat i vård av hjärtinfarkter. De uppgifter som lades fram var ändå helt felaktiga och visade på dåliga resultat för Vasa centralsjukhus.

– Det var riktigt underligt att Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemannaledning sa att allt stämmer, då till och med ett barn kan klicka på en länk och konstatera att det står fel!

Manifestationen för VCS på Vasa torg.
Kampen för Vasa centralsjukhus tog sig bland annat uttryck i en stor manifestation på Vasa torg i oktober 2016. Manifestationen för VCS på Vasa torg. Bild: Yle/Anna Ruda Manifestation,Vasa centralsjukhus

Rauhala säger att han blev förbannad över hur fakta förvrängdes till Vasas nackdel. Tack vare att man satte hårt mot hårt så kunde man ändå avstyra en hel del av hoten mot VCS.

– Vi - och även andra sjukhus - kämpade hårt och regeringen var tvungen att backa i mycket. Det hade varit helt horribelt om det skulle ha blivit som de tänkte först.

Aktiv pensionär

Den pågående vårdreformen gör också den att det nu känns som rätt tid att tacka för sig. Nu ska nya direktörer och tjänstemän väljas.

– Den organisatoriska reformen är ändå inte den största förändringen som sker nu. Allt som sker inom medicinsk vetenskap och teknologi i allmänhet; digitalisering, artificiell intelligens och telemedicin, kommer att innebära en mycket större förändring.

Efter pensioneringen kommer Auvo att kunna ägna mer tid bland annat åt motion. Han joggar, cyklar och skidar.

– Jag har också fem barnbarn och ett sjätte på kommande. De är mycket viktiga för mig, jag och frun ska flytta till Åbo för att vara närmare barnen och barnbarnen.

Auvo Rauhala kommer inte helt att lämna hälsovården bakom sig. Han jobbar deltid på Åbo Akademi och fortsätter jobba inom ett forskningsprojekt gällande patientsäkerhet.

– Efter den här intervjun ska jag gå på forskningsmöte. Vi har ett stort projekt inom vilket tre doktorsavhandlingar är på gång, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten