Hoppa till huvudinnehåll

Professor som forskar i ondska: Man kan få vem som helst att göra vad som helst

händer för ansikte
Vi lever i en värld där vi måste göra beslut hela tiden. Det är i dessa val ondska uppstår: vi kan välja det goda eller onda alternativet. Men ondska är också mångfacetterat och beroende på många omständigheter. händer för ansikte Händer

Det går att få människor att göra vad som helst. Se bara på världshistorien. Men ondskan är inte svart eller vit, den är en kombination av omständigheter och börjar alltid med små, små steg.

Nyheten om att biståndsarbetare inom FN-organisationer och andra internationella hjälporganisationer kräver sexuella tjänster av syriska kvinnor i behov av mat och hjälp, har upprört känslorna.

Thomas Gumpel, professor i socialpsykologi vid universitetet i Jerusalem, föreläser över hela världen om "Psychology of evil", alltså psykologin bakom ondskan.

Han tror att orsaken till att folk som skall hjälpa istället begår onda gärningar, beror på dominans.

Thomas Gumpel ser glad ut och lutar på sina armar.
Thomas Gumpel Thomas Gumpel ser glad ut och lutar på sina armar. Bild: Privat forskare,Thomas Gumpel

Det finns de människor som dras till situationer där de kan känna sig dominanta, och utnyttjar sitt överläge.

- Vi vet att en del väljer yrken eller vägar i livet som ger dem möjlighet att vara dominanta. Ibland är det här kombinerat med möjligheten att göra goda saker, men det finns en dominans i botten.

Att göra gott samtidigt som man begår onda gärningar, utesluter alltså inte varandra.

Det handlar om makt

Gumpel berättar att det finns forskning som visar att det finns poliser och yrkesmilitärer som trots att de tjänar ett högre syfte, ändå gjort sitt yrkesval utgående från möjligheten att kunna utöva dominans.

Offret är dock irrelevant för de här människorna. De känner att de har begär som inte är tillfredsställda och då gör de vad som krävs för att stilla sitt begär.

- Allt handlar om att avhumanisera offret. För dem är offret bara ett redskap för att få det de vill.

Professor Gumpel påpekar att i fallet med biståndsarbetarna som utnyttjat de syriska kvinnorna så handlar det inte om sex, lika lite som våldtäkt handlar om sex. Det handlar om makt.

Då hierarkin mellan omhändertagaren och den som blir omhändertagen är väldigt tydlig kan det sluta illa

För att förstå varför en människa gör som hen gör, måste man alltid först titta på en individens personliga drag och på situationen ifråga.

- Om du sätter en person med dominanta drag i en situation där reglerna, strukturerna och hierarkin är otydliga, men där hierarkin mellan omhändertagaren och den som blir omhändertagen är väldigt tydlig, så kan det sluta illa.

Då uppstår det som Gumpel och hans kollegor kallar den ”perfekta stormen”. Det innebär att alla variabler samspelar för att skapa den situation som då uppstår.

Gumpel är inte överraskad över nyheten med biståndsarbetarna. Däremot är han överraskad över att det inte händer oftare.

Eller, egentligen tror han att det händer hela tiden, men att dessa händelser är underrapporterade.

- Vi såg att det hände i Haiti med Oxfam, till exempel.

"Vi och de"-motsättningar

Pacifisten Gumpels judiska släkt utplånades av nazisterna, men familjen lyckades fly till Amerika.

De senaste fyrtio åren har Gumpel bott i Israel och ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt att försöka förstå sig på ondska.

Så, hur rättfärdigar vi då onda handlingar för oss själva? Hur rättfärdigar till exempel de biståndsarbetare som utnyttjat de syriska kvinnorna det de gjort?

- Jag tror inte att de är intresserade av att rättfärdiga det de gör. De ser offren som objekt, de slösar inte tanke eller energi på att tänka på sitt offer. I så fall skulle de inte bete sig som de gör.

Mentalt och psykiskt är dessa människor endast engagerade i att stilla sina egna behov.

De befinner sig i obalans och allt de bryr sig om är att stilla sitt behov.

Vilka andra orsaker finns det då till att vi begår onda handlingar?

Vi har alla en tendens att se på oss själva i termer av "vi och de". Så det handlar om hur vi ser på de andra och hur mycket empati vi kan känna för dem.

De aspekter som interagerar med varandra är hur jag ser på min egen grupp versus andra grupper, hur jag ser på världen, och vad jag anser är passande respektive opassande beteende.

konduktöörit asemalla
Vi mot dem. Den motsättningen kan göra mycket skada ifall man alienerar sig från andra och börjar se dem som ett hot mot sin egen grupp. konduktöörit asemalla Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle VR,tågtrafik,konduktörer,människan (art),grupper

"Jag gjorde fel, men..."

Alla ser sig själv som en moralisk person. Annars skulle man aldrig göra det man gör och det finns olika förklaringar som man tar till för att rättfärdiga sina val.

Till exempel: ”Vad jag gjorde var fel, men det du gjorde var värre”, ”jag vet att det jag gjorde var fel, men jag hade inget annat val”, ”jag vet att jag gjorde fel, men jag blev tillsagd att göra det så det är egentligen inte mitt fel”, och så vidare.

Hur får man då en annan person att begå en ond handling?

Gumpel säger att om du är helt emot åsikten i fråga så kan det vara svårt. Men om du är osäker så är det inte särskilt svårt.

- Då är det i själva verket lätt att få folk att göra som du vill.

För det första skall man få människor att känna att de tillhör en grupp, en väldigt speciell och unik grupp. Man skapar alltså en stark gruppkänsla.

Det är i själva verket lätt att få folk att göra som du vill

Efter det förmedlar man till gruppen att de kommer att överleva endast om man håller "de andra" borta.

Det tredje är att intala gruppen att den är hotad, och om inget görs kommer gruppen att gå under.

För det fjärde ingjuter man rädsla i de här människorna, och för det femte ger man dem makt.

Ett tydligt exempel är människor som är fientligt inställda till flyktingar.

Lär dig mekanismerna

Vad är då receptet mot ondska?

Att vara rädd för andra och rationalisera sitt beteende kräver ingen som helst ansträngning, säger Gumpel.

- Vi är programmerade att känna rädsla, det är en instinkt hos oss. Att se bortom rädslan – det kräver däremot ansträngning.

Det gör att den insikten är svårare för oss att nå.

Lösningen enligt Gumpel är bland annat interaktion med ”de andra”, att redan småbarn får träffa andra barn med olika hudfärg och från olika kulturer.

- För det andra måste vi lära oss och diskutera de mekanismer som leder till rädsla och i förlängningen onda gärningar.

Den stora frågan enligt Gumpel är: Tycker du verkligen som du tycker eller tycker du som du tycker eftersom du inte vill ändra åsikt?

Alltså: hur vet du att du är rädd för andra, till exempel flyktingar?

Är du faktiskt rädd på riktigt eller är du rädd eftersom du blivit lärd att vara rädd?

Tiggande kvinna som sitter på huk på gatan.
I många fall vet vi vad som är rätt eller fel, men vi väljer ändå att göra det som är "fel". Då kan vi känna skuld, det som forskarna kallar för ”the weakness of the will”. Till exempel känner många ett behov av att rättfärdiga och förklara för sig själv varför man inte ger pengar åt tiggare. Tiggande kvinna som sitter på huk på gatan. Bild: Mostphotos tiggare,fattigdom,Kvinna,tiggeri

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle