Hoppa till huvudinnehåll

Marttila eller S:t Mårtens? Ruokolahti eller Ruokolax? Svenska kommunnamn håller på att falla i glömska

Teckenförklaring

Kommun med officiellt finskt namn och vedertaget svenskt namn
Kommun med officiella namn på finska och svenska
Kommun med namn enbart på svenska
Kommun med namn enbart på finska
Klicka på kommunerna för mera information. Källor: Svenskt lagspråk i Finland ("officiella namn"), Svenska ortnamn i Finland ("vedertagna namn"), Statistikcentralen (invånarantal) och Kommunförbundet (språklig status).

Marttila eller S:t Mårtens? Liperi eller Libelits? Ruokolahti eller Ruokolax? Gustav Adolfs eller Hartola? Alavus eller Alavo? Myndigheter och språkvårdare använder olika svenska namn på finskspråkiga kommuner.

De svenska namnen på ett tjugotal kommuner hotar att falla i glömska om de inte redan har gjort det. En orsak är att namnen saknar officiell status och inte används av myndigheter trots att de har gamla anor och sedan länge rekommenderas av språkvårdare.

Svenskt lagspråk eller Svenska ortnamn?

Institutet för de inhemska språken listar rekommenderade svenska namnformer på bland annat kommuner i Svenska ortnamn i Finland. För 23 finskspråkiga kommuners del avviker rekommendationerna från de namnformer som används i svenskspråkig lagtext.

Det är Statsrådets svenska språknämnd som drar upp riktlinjerna för lagspråket. Språknämnden ger ut Svenskt lagspråk i Finland med en tudelad rekommendation: vanligtvis ska man på svenska följa listan i Svenska ortnamn när det gäller namn på orter, men i författningstext, alltså lagar och förordningar används en kortare lista, där vissa kommuner enbart har finska namn.

Den senaste upplagan av Svenskt lagspråk från år 2017 räknar upp 91 kommuner med sådana "officiella" namn på båda språken. Den här listan ska enligt anvisningen användas i författningstext, men tillämpas i praktiken av statliga myndigheter såsom Statistikcentralen och Lantmäteriverket.

Är Google bättre på svenska än Lantmäteriverket?

Statistikcentralen och Kommunförbundet och Lantmäteriverket använder finska namnformer för kommuner som inte finns med på listan i Svenskt lagspråk i Finland.

Ska man till exempel till kommunen Juga i Norra Karelen hamnar man fel om man använder Lantmäteriverkets karttjänst Kartplatsen

Lantmäteriverkets karttjänst hittar inte kommunen med det vedertagan svenska namnet Juga. Skärmdump från Kartplatsen.
Lantmäteriverkets karttjänst hittar inte kommunen med det vedertagan svenska namnet Juga. Skärmdump från Kartplatsen. Lantmäteriverket,Juga,Ilmola,Kartplatsen

En sökning på Juga ger en träff som leder till en gård i kommunen Ilmajoki (vedertaget svenskt namn Ilmola).

Google Maps känner däremot igen både Juga och Juuka som namn på kommunen i Norra Karelen och hittar också fram till S:t Mårtens i Egentliga Finland.

Google Maps hittar kommunen med det vedertagna svenska namnet S:t Mårtens.
Google Maps hittar kommunen med det vedertagna svenska namnet S:t Mårtens. Google Maps,Kommun,svenska,S:t Mårtens

Dubbla listor sedan länge

Svenska ortnamn i Finland tar alltså upp ytterligare 23 svenska namn på enspråkigt finska kommuner som inte finns på listan i Svenskt lagspråk i Finland.

Namnförbistringen går att spåra åtminstone till början av 1980-talet. På den tiden fastslogs de svenska namnformerna genom statsrådsbeslut.

Det senaste statsrådsbeslutet från år 1982 är det huvudsakliga ursprunget till de 91 "officella" svenska namnformer som räknas upp i Svenskt lagspråk. Fjärde upplagan av Svenska ortnamn från 1984 rekommenderade vedertagna svenska namn på ett antal kommuner som inte hade officiella namn enligt beslutet.

Karta som visar kommunen Kontiolax / Kontiolahti.
Privatägda Genimap (senare Karttakeskus) gav år 2004 ut Karta över Finland med svenska ortnamn i samarbete med svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Karta som visar kommunen Kontiolax / Kontiolahti. Bild: Yle / Petter West Kontiolax,Karta,ortnamn

Statsrådet, alltså regeringen, besluter inte längre om officiella namn på kommunerna. I stället används kommunlistan i Svenskt lagspråk i Finland då lagtexter översätts.

Med undantag för kommuner som har bytt namn (Väståboland) eller försvunnit genom sammanslagningar har det bara skett en förändring i Svenskt lagspråks kommunlista mellan år 2010 och 2017: Vetil anges inte längre som svensk form för Veteli. Enligt Statsrådets svenska språknämnd handlar det om ett redaktionellt misstag.

Ett intressant fall är kommunnamnet Ackas (fi. Akaa) som återuppväcktes år 2007 då kommunerna Toijala och Viiala gick ihop. Svenska ortnamn rekommenderar Ackas som också var det svenska namnet på den historiska kommunen fram till år 1946, medan Svenskt lagspråk inte ger en svensk namnform.

Samtidigt kan en del av de vedertagna kommunnamnen som rekommenderas i Svenska ortnamn i Finland i praktiken redan ha dött ut. När hörde du senast någon tala om Libelits (Liperi) eller Vederlax (Virolahti)?

Många av de enspråkigt finska kommuner det gäller är säkert långt från de flesta finlandssvenskars vardag. Men det finns också kommuner nära de svensktalande trakterna där de vedertagna svenska namnformerna inte används av myndigheterna: Letala, Vemo, Virmo, och S:t Mårtens i Egentliga Finland, Vittis i Satakunta, Ilmola och Alavo i Södra Österbotten och Itis och Ruokolax i Kymmenedalen.

Böckerna "Svenskt lagspråk i Finland" och "Svenska ortnamn i Finland".
Svenska ortnamn i Finland används av journalister och övriga ordbrukare. Listan upprätthålls numera på webben. Svenskt lagspråk i Finland riktar sig i första hand till lagstiftare och myndigheter. Böckerna "Svenskt lagspråk i Finland" och "Svenska ortnamn i Finland". Bild: Petter West / Yle ortnamn,lagspråk,Svenska ortnamn i Finland

Brister i lagstiftning en orsak till förvirring

Då jag kontaktar lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten vid Statsrådets svenska språknämnd medger hon att frågan om det varierande svenska namnskicket träffar en öm punkt.

- Den här problematiken uppstår egentligen för att vi i Finland inte har någon lagstiftning om ortnamn och myndigheters namn, uppger hon per e-post.

- Man kan säga att listan i Svenskt lagspråk i Finland finns i boken av historiska skäl, eftersom den i första hand är tänkt som ett praktiskt hjälpmedel för lagöversättarna.

Malmsten vill ändå inte klandra myndigheter som använder de finska namnformerna för de 23 kommunerna i tabeller, kartor och dylikt material.

- Svenskt lagspråk i Finland innehåller myndighetsanvisningar som gäller lag- och förvaltningsspråket. Ur den synvinkeln är det helt i sin ordning att t.ex. Statistikcentralen och Lantmäteriverket följer Svenskt lagspråk och inte Svenska ortnamn i Finland.

Enligt Malmsten kan ändringar i princip föras in i Svenskt lagspråks lista, om man kan påvisa att de svenska namnformerna är tillräckligt vedertagna för att användas i lag- och myndighetstexter.

Vem bestämmer vad kommunerna heter på svenska?

Ur ett förvaltningsperspektiv är det viktigt att lagtexterna inte lämnar utrymme för tolkning. Det är en förklaring till att man ogärna ändrar på översättningarna i lagspråket.

Å andra sidan har också Institutet för de inhemska språken (tidigare Forskningscentralen för de inhemska språken) sedan 1980-talet undvikit att göra ingrepp i vilka namnformer som anses vara vedertagna.

- Vi vill inte utöva konstgjord andning på kommunnamnen, men vill samtidigt undvika att bidra till namndöden genom att förklara namnen föråldrade om vi inte har belägg för det, säger namnvårdare Maria Vidberg på Institutet för de inhemska språken.

Hon beskriver ändå den nuvarande situationen som komplicerad och lyfter liksom Malmsten fram brister i lagstiftningen. Vidberg konstaterar att de flesta länder har lagar om ortnamn, vilket saknas i Finland.

Institutet för de inhemska språken och Lantmäteriverket har länge talat för lagstiftning om ortnamn. Ett konkret initativ ingick i Undervisnings- och kulturministeriets handlingsprogram Klart myndighetsspråk år 2014, men frågan har inte framskridit.

Vedertagna kommunnamn med gamla anor

Följande 23 svenska kommunnamn är vedertagna enligt Svenska ortnamn i Finland men inte officiella enligt Svenskt lagspråk i Finland.

De svenska namnen har ofta anor sedan medeltiden. Inom parentes tidigaste belägg enligt den digitala utgåvan av Finlandssvenska bebyggelsenamn (Svenska litteratursällskapet 2013, red. Lars Huldén m.fl.)

Birkaland: Ackas
Egentliga Finland: Virmo (1309), Letala (1430), S:t Mårtens (1400-talet), Vemo (1331)
Kymmenedalen: Itis (1571), Vederlax (1336)
Mellersta Finland: Laukas, Kuhmois, Keuru
Mellersta Österbotten: Halso (1560)
Norra Karelen: Libelits, Kontiolax, Juga, Kides
Norra Österbotten: Ijo
Päijänne-Tavastland: Gustav Adolfs (1784)
Satakunta: Vittis (1571), Siikais (1691)
Södra Karelen: Ruokolax
Södra Österbotten: Ilmola (1546), Alavo, Vindala (1574)

Hur vedertagna är de svenska namnen?

Ingen vet med säkerhet hur använda de svenska namnformerna på de enspråkigt finska kommunerna är idag. Det gäller både Svenska ortnamns "vedertagna" namn och de "officiella" namnen i Svenskt lagspråk.

Känner svenskspråkiga finländare idag bättre till staden Träskända (officiellt namn) eller Järvenpää (finska)? Talar finlandssvenskar hellre om kommunen Marttila (officiellt) eller S:t Mårtens (vedertaget)?

Vidberg vidhåller att de flesta av de 23 vedertagna, icke-officiella kommunnamnen i Svenska ortnamn ännu används och kan rekommenderas i svenskspråkiga texter riktade till allmänheten.

- Jag ser inga hinder för att till exempel Statistikcentralen skulle använda de svenska kommunnamnen enligt Svenska ortnamn i Finland, säger Vidberg.

Att reda ut hur vedertagna de svenska kommunnamnen är i dag skulle kräva en stor arbetsinsats och för tillfället finns det inte planer på någon sådan utredning. Vidberg skulle ändå gärna se att man förenhetligade rekommendationerna.

- Svenskt lagspråk i Finland har en mycket smalare målgrupp än Svenska ortnamn i Finland. Frågan har hittills inte riktigt haft högsta prioritet, konstaterar hon.

Det kan förstås också finnas andra orsaker till att namnlistorna inte revideras. Kanske man är rädd för en språkpolitiskt laddad diskussion om de svenska namnen?

- Vad jag känner till finns det ingen sådan diskussion just nu. Enstaka kommuner har under årens lopp fört fram initiativ, det har också varit enspråkigt svenska kommuner som har viljat göra sig av med sina finska namn, men vi har inte ställt oss bakom sådana initativ, säger Vidberg.

Språkgränserna suddas sakta ut

De svenskspråkigas antal och andel av landets befolkning har minskat sedan 1980-talet. Samtidigt har språkgränserna blivit diffusare och det bor nu betydligt fler finlandssvenskar på traditionellt finskspråkiga områden än förr.

Tabellen visar antalet svenskspråkiga invånare i slutet av åren 1980 och 2016. Siffrorna gäller kommunernas nuvarande gränser och språkförhållanden.

Språklig statusÅr 1980År 2016
Enspråkigt svenska (Ålands 16 kommuner)21 68225 592 (+18 %)
Tvåspråkiga, svensk majoritet (15 kommuner)115 445108 453 (-6 %)
Tvåspråkiga, finsk majoritet (18 kommuner)152 409140 111 (-8 %)
Enspråkigt finska (262 kommuner)10 94615 384 (+40,5 %)
Sammanlagt (311 kommuner)300 482289 540 (-3,6 %)
Finskspråkiga med vedertagna svenska namn (23 kommuner)152352 (+132%)

Källor: Statistikcentralen, Kommunförbundet

Statsrådets svenska språknämnd ska diskutera frågan

Kan en finskspråkig kommun använda sin självbestämmanderätt för att definiera sitt namn på svenska? Är det de svenskspråkiga som med sina språkliga val avgör vad som är vedertaget? Besitter forskare de bästa etymologiska och historiska kunskaperna för att göra valen?

Det är i dagsläget oklart vilka principer som gäller för att en svensk namnvariant ska rekommenderas också i officiella sammanhang. Men saken kommer nu att diskuteras och ändringar i Svenskt lagspråk i Finland är inte uteslutna.

- Utifrån din fråga kommer jag att föreslå att vi diskuterar saken i Statsrådets svenska språknämnd för att i samråd med Språkinstitutet bedöma om det finns anledning att i något skede göra ändringar i listan utifrån 2012 års Svenska ortnamn i Finland, skriver språknämndens vice ordförande, lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes