Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors, Esbo och Vanda kom överens om att inte höja barnträdgårdslärares löner: "Det är en lönekartell"

Barn som ritar på asfalt
Barn som ritar på asfalt Bild: Mostphotos småbarnsfostran,lek (barnlek),Barnträdgård,utanförskap,ensamhet,barn (familjemedlemmar),gemenskaper,barnvakter,kreativitet,fritid,lekparker,barndom,barn (åldersgrupper),barnvakt

I huvudstadsregionen finns hundratals icketillsatta tjänster för barnträdgårdslärare, eftersom det inte finns tillräckligt många behöriga sökande.

Huvudstadsregionens största kommuner har kommit överens sinsemellan att inte konkurrera med barnträdgårdslärarnas löner.

Avtal om att inte locka med lönehöjningar

Man har med andra ord kommit överens om att inte höja lönerna för att försöka locka fler sökande.

Esbo, Vanda och Helsingfors har gått med på det muntliga avtalet.

- Vi har en informell överenskommelse om att inte konkurrera ut varandra, säger Virpi Mattila, direktör för småbarnspedagogiken i Esbo.

Också Vandas direktör för småbarnspedagogiken Sole Askola-Vehviläinen bekräftar att det finns en överenskommelse mellan städerna.

Direktören för utbildningsverket i Helsingfors, Liisa Pohjolainen, säger att städerna strävar efter "gemensam löneutveckling".

Enligt henne vill man hålla samma lönenivå också inom andra delar av utbildningssektorn.

Månadslönen för en barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen ligger på omkring 2 300 euro. Enligt kollektivavtalet är minimilönen 2 304,88 euro.

I Helsingfors är barnträdgårdslärarnas lön 2 363, i Esbo 2 379 och i Vanda 2 350 euro i månaden.

Stor brist på barnträdgårdslärare

Samtidigt råder det stor brist på barnträdgårdslärare. För tillfället finns det omkring 600 otillsatta tjänster.

Förra hösten var endast en femtedel av de 237 barnträdgårdslärarna i Helsingfors behöriga för tjänsten.

I Esbo sköttes alla 107 vakanser av personer som inte var behöriga. Dessutom råder skriande brist på vikarier.

Enligt Mattila har situationen i Esbo varit så kritisk att man har varit tvungen att begränsa daghems öppethållningstider.

"Lönekonkurrens skulle leda till kaos"

Mattila anser att lönekonkurrens skulle leda kaos i huvudstadsregionen. Arbetstagare skulle flytta till en stad och någon annan skulle bli utan.

- Om vi skulle börja tävla så skulle någon förlora på det. Och enligt lagen är vi skyldiga att erbjuda behöriga arbetstagare.

Varför erbjuder man inte konkurrenskraftiga löner ens för att fylla de lediga tjänsterna?

- Det finns helt enkelt inte tillräckligt med barnträdgårdslärare. Om städerna börjar konkurrera med varandra genom att höja lönerna så avhjälper det situationen tillfälligt på en plats, medan den blir sämre på en annan, säger Mattila.

Många vill vidare

Vandas Askola-Vehviläinen anser att problemet ligger i utbildningen.

Enligt henne väljer många barnträdgårdslärare att studera vidare till klasslärare.

- Det här har pågått i över tio år. På något sätt borde studierna göras om så att de som utbildar sig till barnträdgårdslärare också börjar arbeta inom branschen.

Kan problemet vara den dåliga lönen?

- Det är sant att till exempel klasslärare har bättre lön. Dessutom är levnadskostnaderna högre i huvudstadsregionen. Det behövs fler förmånliga hyresbostäder, säger Askola-Vehviläinen.

Facket protesterar

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ anser att städernas överenskommelse bryter mot belöningssystemet.

- Om man kommer överens om att inte konkurrera med löner förlorar hela systemet sin poäng, säger Timo Mäki, representant för arbetsmarknaden inom småbarnspedagogik.

Jag kallar det här för en lönekartell

Minimilönen för en barnträdgårdslärare bestäms i ett kollektivavtal, men den enskilda lönen förhandlas med arbetsgivaren, det vill säga staden.

Varje arbetsgivare har ett eget lönesystem baserat på arbetets krav. Därför kan kommuner erbjuda en bättre lön för specifika krav.

– Jag kallar det här för en lönekartell. Det är mycket underligt, oroande och en riktigt dålig situation för småbarnspedagogiken.

Läkare och socialarbetare kan lockas med löner

Många kommuner konkurrerar om till exempel läkare. Man försöker också locka socialarbetare med hjälp av bättre löner och förmåner.

I systemet finns också ett så kallat rekryteringsbidrag som kommunerna kan använda för att locka arbetstagare till platser där det är brist på arbetskraft.

Lönen är en av de avgörande faktorerna för branschens dragningskraft.

Enligt en undersökning av Undervisnings- och kulturministeriet överväger 40 procent av alla barnträdgårdslärare att byta bransch.

Största orsaken är den dåliga lönen.

Tusby har sin egen metod

I huvudstadsregionen finns exempel på hur en liten höjning av lönen påverkar hur bra det går att hitta barnträdgårdslärare.

I Tusby ligger lönen på 2 516 euro i månaden och det har haft inverkan på rekryteringen.

- Det har funnits gott om behöriga sökande. Vi har kunnat välja mellan flera, säger Tusbys chef för småbarnspedagogiken, Hannamari Halinen.

Finländsk dagispersonal tjänar sämre

Enligt Timo Mäki på OAJ har lönesituationen för barnträdgårdslärare sett likadan ut i flera år i huvudstadsregionen.

Efterfrågan på arbetskraft ökade då lagstiftningen om småbarnspedagogiken ställde hårdare krav.

Obligatoriska läroplaner för daghemmen trädde i kraft i augusti i fjol, medan det tidigare enabrt varit en rekommendation.

- Barnträdgårdslärarnas ansvar har ökat och nu har de mer planerings-, utvecklings- och utvärderingsuppgifter än tidigare, säger Mäki.

Lönenivåerna på finska daghem är också låga ur internationellt perspektiv, och arbetstagarna tjänar avsevärt mindre än i andra OECD-länder.

Lönen är på låg nivå genom hela karriären och det finns inte möjlighet till personliga löneförhöjningar.

Enligt kollektivavtalet är lönenivån som högst efter tio års arbete.

Övriga uppgifter kan ge påslag på några tiotals euro. Till exempel får viceföreståndare i Esbo 50 euro högre lön.

I Vanda får de som arbetar i grupper med många barn med specialbehov 30 euro högre lön.

Vanda lovar använda rekryteringsbidrag i framtiden

Vandas direktör för småbarnspedagogiken Sole Askola-Vehviläinen förnekar att det skulle vara frågan om en lönekartell.

- Vi har tänkt att det är värt att dra åt samma håll. Vi fungerar som lobbare för undervisningsministeriet och rapporterar hur stor personalbrist vi har.

Esbos direktör Virpi Mattila erkänner ändå att lönen har en stor betydelse.

- Det påverkar. Lönen gör att en del av de som blir färdiga fortsätter att studera. Många använder en kandidatexamen i pedagogik för att fortsätta till en magisterexamen för att sedan bli klasslärare.

Enligt Mattila borde lönerna höjas på nationell nivå, i stället för att kommunerna skulle konkurrera med varandra.

- Om lönerna höjs blir det en snöbollseffekt. Då måste man se över andra löner, som daghemsföreståndarnas. Det är en lång process.

Askola-Vehviläinen säger att Vanda för första gången har gett ett par hundra euro i rekryteringstillägg till omkring 50 barnträdgårdslärare.

De arbetar på ett daghem där ett speciellt pedagogiskt utvecklingsprojekt pågår.

- Det finns inget som hindrar att det kunde användas i framtiden.

Texten baserar sig på Yle Uutisets artikel, skriven av Hanna Eskonen.

Läs också

Huvudstadsregionen

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen