Hoppa till huvudinnehåll

Kina återgår till stormannens tidevarv

Xi Jinping och Li Keqian.
President Xi, till vänster, kommer bli Kinas mäktigaste sedan Mao under den pågående kongressessionen. Till höger premiärminister Li Keqian. Xi Jinping och Li Keqian. Bild: EPA Xi Jinping,Li Keqiang,Nationella folkkongressen

Historia ska nu skrivas under den kinesiska folkkongressens årliga session. De nästan 3000 ledamöterna har fått i uppgift att göra det möjligt för presidenten Xi Jinping att behålla makten så länge som han själv vill.

Folkkongressen inledde sessionen i morse i Peking. Under det två veckor långa plenumet ska grundlagen förändras bland annat genom att slopa paragraferna som begränsar presidenternas mandatperioder till två.

Det betyder att Xi kan fortsätta att styra Kina betydligt längre än någon annan ledare har gjort sedan det socialistiska Kinas grundare, den enväldiga Mao Zedong. En del observatörer säger att det till och med är möjligt att Xi ämnar sitta vid makten ända tills han dör.

Fortsatt tillväxt, makten koncentreras

I sitt öppningsanförande meddelade premiärministern Li Keqiang att Kinas ekonomi växer med ungefär 6,5 procent i år. Förutsägelsen är väntad, för ekonomin har vuxit med mellan sex och sju procent under de senaste åren.

Li är en ansedd ekonom men han anses ändå vara en av de minst inflytelserika premiärministrarna på länge. Vanligen ansvarar premiärministern för landets ekonomi, men det gör inte Li.

I stället är det presidenten Xi som håller i trådarna. Han har låtit grunda en ny kommitté som utformar den ekonomiska politiken, och han fungerar själv som ordförande.

Riskabelt ansvar, hårda tag

Xi har genomgående roffat åt sig så mycket makt att han fattar de slutgiltiga besluten i stort sett inom alla sektorer. Han har dessutom fått full kontroll över armén och de övriga säkerhetsorganen.

Den här strategin anses också vara riskfylld. I och med att det är Xi som bestämmer är det honom som folket skyller på ifall något går allvarligt på tok.

Xi har stramat till det styrande kommunistpartiets grepp om samhället bland annat genom att tysta hundratals människorättsadvokater och oliktänkare, skärpa censuren och intensifiera övervakningen av internet. Ifall han upplever att folket vänder sig mot honom anses det vara möjligt att han tar till allt mer hårdhänta metoder för att hindra att han förlorar kontrollen.

Omtyckt personlighet, symbolisk post

För närvarande är Xi onekligen populär. Folket anser att han är en välmenande och kraftfull ledare som också har lyckats höja Kinas anseende utomlands.

Xis starka ställning grundar sig på att han fungerar som kommunistpartiets generalsekreterare och som ordförande för den centrala militärkommissionen som leder armén. Även om presidentposten bara har symbolisk betydelse är presidenten formellt Kinas statsöverhuvud, och posten gör det också lättare för Xi att sköta relationerna till de utländska kollegerna.

En kinesisk familj i staden Shenzhen går förbi en jättelik av affisch av Deng Xiaoping, som genomförde ekonomiska reformer i Kina i början av 1980-talet.
Xi håller på att montera ner de begränsningar som den store reformatorn Deng Xiaoping genomförde på 80-talet. Här Deng på en reklamtavla i Shenzen. En kinesisk familj i staden Shenzhen går förbi en jättelik av affisch av Deng Xiaoping, som genomförde ekonomiska reformer i Kina i början av 1980-talet. Deng Xiaoping,Kina,Shenzhen

Presidentens mandatperioder begränsades år 1982 på order av den gråa eminensen Deng Xiaoping. Deng led personligen i hög grad under den förödande kulturrevolutionen som det socialistiska Kinas grundare Mao Zedong inledde år 1966, och Deng ville se till att ingen ny egenmäktig person kan få kontroll över landet.

Nya regler, farlig koncentration

När Xis företrädare Hu Jintao och Jiang Zemin satt vid makten fattades alla viktiga beslut kollektivt inom kommunistpartiets mäktigaste organ, politbyråns permanenta kommitté. I synnerhet Hu följde genomgående partiets regler, och han drog sig tillbaka mer eller mindre fullständigt efter att ha överlämnat makten till Xi år 2013.

Sedan dess har Xi omskrivit regelboken. De övriga medlemmarna av den permanenta kommittén har allt oftare varit tvungna att nöja sig med att verkställa Xis beslut.

Många kinesiska akademiker har privat framfört sin oro för den nya maktkoncentrationen. De anser att Kina igen löper risk för att störtas i kaos när folkkongressen nu slopar de säkerhetsklausuler som Deng lät införa i grundlagen.

Problematiska reformer, långsiktig ambition

Xi har inlett flera ambitiösa projekt som inte kan slutföras förrän hans andra femåriga presidentperiod tar slut år 2023. Det förmodas vara den främsta orsaken till att han vill sitta vid makten längre än företrädarna.

Flera nödvändiga ekonomiska reformer har också framskridit långsammare än planerat som en följd av att olika falanger inom partiet av egennyttiga skäl har lyckats sätta käppar i hjulen. Xi antas räkna med att han nu kraftfullt kan driva igenom reformerna när alla parter vet att han troligen styr Kina en lång tid framöver.

Xi har meddelat att hans mål är att Kina år 2035 har utvecklats till en på alla sätt modern stat. Xi skulle då vara 82 år gammal, och det anses vara möjligt att han önskar sitta vid makten ända till dess.

Prisade teorier, Mao spökar

Folkkongressen ska nu också ytterligare höja Xis status genom att inkludera hans politiska teorier i grundlagen. Han blir då den första ledaren sedan Mao som har fått sina teorier inskrivna i grundlagen under eget namn medan han är vid liv.

Också i övrigt jämförs Xi allt oftare med Mao. Det sägs att kineserna därför har all orsak att hoppas att Xi inte fattar lika ödesdigra beslut som Mao fattade under sitt långa styre.

Väldig gummistämpel

Folkkongressen är officiellt det mäktigaste statliga organet i Kina. Kineserna betraktar det som landets parlament, men i praktiken fungerar folkkongressen som en gummistämpel som utan undantag godkänner kommunistpartiets förslag och rekommendationer.

De ungefär 3 000 ledamöterna samlas en gång per år i Folkets stora hall i Peking. De officiella massmedierna fäster alltid mycket uppmärksamhet på sessionerna som vanligen pågår två veckor.

Folkkongressval ordnas vart femte år. Det är ändå inte frågan om några verkliga val, för kommunistpartiet bestämmer bakom kulisserna vem som blir invald.

Formellt har folkkongressen i uppgift att välja presidenten, vicepresidenten och att utnämna premiärministern. Också de här valen och utnämningarna är avgjorda på förhand, och det enda intressanta är att se hur många ledamöter som vågar trotsa partiet genom att rösta till exempel tomt.

Vanligen är det bara några få som tredskas. Största delen av dem har förmodligen i misstag tryckt på fel knapp.

Korrigering: Bildtexten rättades.

Läs mera:

Kinas ledning samlas till den 12 nationella folkkongressen i Peking.

Korruptionen fortfarande i blickpunkten i Kina

Kampen mot korruptionen intensifieras nu ytterligare. Ett nytt organ ska leda kampanjen, och folkkongressen ska bevilja det mer omfattande befogenheter än de som domstolarna har.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes