Hoppa till huvudinnehåll

WWF inte nådig i sin rapport om Östersjön – kustländerna lever inte upp till målsättningarna

Kvarkens yttre skärgård
Östersjön, inklusive världsarvet Kvarken, hotas om inte naturskyddande åtgärder vidtas i snabbare takt än nu. Kvarkens yttre skärgård Bild: Yle/Jyrki Karjalainen natur så in i norden

Östersjöländerna undertecknade för drygt tio år sedan en plan om att skydda havet, men hittills motsvarar åtgärderna inte vad som behövs. Det säger Världsnaturfonden WWF i en ny rapport.

WWF har granskat hur de nio länderna lever upp till de löften som gjordes, gällande bland annat biologisk mångfald och övergödning. Undersökningen visar att åtgärderna för att konservera Östersjön misslyckas på alla fyra områden i avtalet.

Av de 58 viktigaste överenskomna åtgärderna har endast 16 genomförts, mindre än en tredjedel.

Ryssland kommer på sista plats i jämförelsen. Finland är näst bäst, bakom Sverige, men det finns ingen orsak att fira det här silvret, menar WWF.

Inget land kommer att klara av målen i avtalet, som ska vara avklarade senast 2021.

Östersjön lider fortsättningsvis av flera miljöproblem, som övergödning och utbredning av skadliga, främmande arter

- Med nuvarande hastighet är det solklart att de avtalade målsättningarna inte blir klara till 2021 – och det är helt uteslutet att Östersjön har återhämtat sig då, säger verksamhetschef Sampsa Vilhunen på WWF Finland.

- Östersjön lider fortsättningsvis av flera miljöproblem, som övergödning och utbredning av skadliga, främmande arter.

Enligt Anders Alm på WWF Sverige är jordbruket den största källan till näringsutsläpp, det vill säga det som leder till övergödningen. Han förklarar vad som måste göras.

- Man vet ju vad som behöver göras alltså, men det satsas inte tillräckligt, och reningen byggs inte ut. Vi vidtar heller inte de åtgärder inom jordbruket som man behöver göra, säger Alm till Sveriges radio.

Bra på kemiskt försvar

En sak som Östersjöländerna är bra på är åtgärder som ska minska på kemiska utsläpp, planering av havsområden och skyddandet av havets djurarter. Övergödningen däremot går mot det sämre hållet.

WWF understryker att det inte är en lätt uppgift att rädda Östersjön. Länderna borde ha tagit tag i frågorna tidigare för att frukterna skulle vara klara att skördas 2021.

Men åtgärderna kan i alla fall vidtas innan deadline om tre år.

- Vi behöver inte ännu prata om att flytta fram deadline eller om vad som händer efter 2021. Det skulle ta bort fokus från det faktum att vi har de tre åren på oss att vidta åtgärderna. De kommer att hjälpa Östersjön oavsett deadline, säger Vilhunen.

Läs mera:

Det ser inte bra ut för Östersjön trots optimism och åtgärder - lantbruket belastar fortfarande havet för mycket

Utvecklingen har inte gått i önskad riktning och Östersjön mår sämre än vad forskarna hoppats, slås det fast i en ny rapport. Det finns ändå saker en enskild person kan göra.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur