Hoppa till huvudinnehåll

Finsk bastu kan bli del av Unescos internationella kulturarv

Bild från Unescos generalkonferens 2015. På bilden syns en stor, vit Unesco-logo och medlemsländernas flaggor uppställda framför den.
Unesco ser till att mänsklighetens egenheter och stordåd bevaras för eftervärlden Bild från Unescos generalkonferens 2015. På bilden syns en stor, vit Unesco-logo och medlemsländernas flaggor uppställda framför den. Bild: EPA-EFE/CHRISTOPHE PETIT TESSON UNESCO

Snart gäller det för de kulturyttringar som hoppas på att bli upptagna på Unescos immateriella kulturarvslista under de närmaste åren. Finsk bastu är en av de potentiella bidragen från Finland.

Bastun och den finska folksjälen är lika sammanlänkade som korvkiosker och helgkvällar efter 02.00.

Bastutillbehör på strand vid vattnet.
Bastubadet kan bli en nationell kulturangelägenhet - mera än någonsin, alltså Bastutillbehör på strand vid vattnet. Bastu,sommar,stugliv,björkkvast

Finska Bastusällskapets medlemmar är övertygade om att det här är något så viktigt att landet, nej världen, måste bli varse. Och ett sätt att göra det är att bli en del av Unescos, alltså Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kulturs, immateriella kulturarvslista.

Alla har inte ett Akropolis

De som hör Unesco tänker de kanske i första hand på pyramiderna i Egypten, eller ruinerna i Palmyra och inte på småfeta bastubadare från Raumo.

Och det är egentligen helt korrekt, för Unescos världsarv är inte samma sak som Unescos immateriella kulturarv.

Pyramiderna i Egypten
Pyramiderna i Giza, Egypten, är världsarv, och onekligen viktiga kulturarv. Men de är i allra högsta grad materiella. Pyramiderna i Egypten Pyramid,tourist destination

Behovet av en konvention om det immateriella kulturarvet diskuterades länge och det var framför allt utvecklingsländerna som drev på att en sådan behövdes.

Många länder uppfattade att byggnader och naturområden, som dominerar Unescos världsarvskonvention, inte riktigt representerar det som de här länderna uppfattar som de viktigaste delarna av sitt kulturarv.

Efter en del parlamenterande producerade man dokument 2001 som antogs av Unescos högsta beslutande organ, generalkonferensen, hösten 2003.

Konventionen för skydd av det immateriella kulturarvet, (på engelska Convention for the Safeguarding of the Intangible Cultural Heritage), var född.

172 länder har förpliktigat sig att följa konventionen än så länge.

Out of context - for Pina
Dans är en av många kulturyttringar som räknas till det immateriella kulturarvet Out of context - for Pina Bild: Chris van der Burght out of context

Tanken bakom konventionen är att bevara icke-materiella kulturella komponenter så som muntlig tradition, språk och uttryck, performancekonst som till exempel traditionell musik, dans och teater, sociala seder, ritualer och festseder, kunskap om naturen och universum och sådant som kan hänga samman med detta, och traditionellt hantverk.

Finland har också kulturarv!

För Finlands del började det här arbetet först 2013 då man ratificerade konventionen.

Museiverket i Finland ansvarar för verkställandet av konventionen i samarbete med en expertgrupp för det immateriella kulturarvet, och andra kretsar för det levande kulturarvet.

Finlands flagga på blå himmel.
Finland har sedan 2013 arbetat på en förteckning över finländska, immateriella kulturfenomen Finlands flagga på blå himmel. Bild: Jukka Vaittinen Finlands flagga,Finland,Finland 100

En del av konventionen innebär att deltagande länder måste göra upp en förteckning på immateriellt kulturarv på den nationella nivån, som sedan kan komma att föras in på Unescos officiella, internationella lista.

Det första steget på finländskt håll var att införa ett unikt element, nämligen en wikilista på internet där förslag på olika kulturarv läggs upp av finländarna själva. Så här berättar Katriina Siivonen

- En grupp eller en förening kan tänka ut och skriva in något som de tycker är ett viktigt immateriellt kulturarv, berättar Siivonen. Det finns ingen direkt begränsning på gruppens storlek, men det kan inte vara en enda person som skriver. Det måste vara många som tycker att det är ett viktigt fenomen att ta med.

Du kan alltså inte själv sitta och skriva in dina förslag, hur viktigt du än tycker att ditt unika duschframförande av Arja Saijonmaas hitlåt Högt över havet, än är för det finska kulturarvet.

Boboll, runosång och inledningen av den finska sommaren

130 anmälningar från 170 aktörer på fem olika språk har än så länge funnit sin plats i förteckningen.

Och det är en rätt brokig lista som möter en. Bland mera uppenbara förslag som finsk tango och just finsk bastu hittar man även godbitar som ”snålheten i Laihila”, ”vinternotfiske i Puruvesi” eller Poppi (Kyykkää på finska).

Listan är uppdelad i ett antal kategorier: högtider och seder, musik och dans, scenkonst, muntliga traditioner, hantverkskunnande, mattraditioner, spel och lekar.

Dessutom finns även den ambitiösa naturen och världsalltet-kategorin och den något luddiga god praxis-kategorin, som hänger ihop med kategoriindelningen på Unescos internationella lista (se längre ner).

Bild på öppnad Kalakukko
Även fisk i bröd kan vara ett kulturarv att bevara Bild på öppnad Kalakukko Bild: CC/Rst2000 kalakukko

De kulturyttringar och fenomen som hamnar på wikilistan kan sedan hamna som förslag till nästa lista, den nationella förteckningen över immateriellt kulturarv.

- Vi har valt ut 52 olika fenomen som tagits med på den nationella listan, säger Katriina Siivonen. Museiverket och expertgruppen går igenom anmälningar på wikilistan. Om det är någonting riktigt tokigt som inte alls passar där så kan vi så klart ta bort det, men i stort sett är det fritt fram.

Storfinal i kulturarvsuttagningen

Utgående från den här blir det sedan möjligt att ansöka om att upptas i Unescos internationella förteckning, som i sin tur är uppdelad i tre huvudsakliga kategorier: en för ”representativt immateriellt kulturarv”, en för kulturarv som behöver omedelbart stöd för att inte försvinna, och en med goda exempel på hur man kan arbeta med konventionen för att stödja kulturyttringar.

Även här hittar man en hel del intressanta inslag med allt från musikinstrument som den irländska säckpipan till iransk hästsport med historie- och musikinslag till lokala sätt att kommunicera, som det hotade turkiska visselspråket från ”fågelbyn” Kuşköy och annat intressant.

Belgiskt öl i stop
Ölkulturen i Belgien finns med på Unescos lista över immateriella kulturarv Belgiskt öl i stop Bild: EPA Belgien,öl

Undervisnings- och kulturministeriet i Finland beslutar om vilka förslag som skickas till Unesco från finländskt håll. Eftersom Finland ännu inte har något bidrag, är det extra spännande tider nu.

- Från den nationella listan kan vi föreslå en enda sak, inte mera, säger Siivonen. Det kommer alltså inte att vara så att alla förslag från wikilistan eller den nationella listan kommer med på Unescos officiella listor.

Det immateriella kulturarvets betydelse samt en tradition som lever och förändras har varit viktiga då man föreslagit objekt för den nationella listan.

Det ska vara fenomen som lever och har sin grund i vanliga människors vardag

På listan finns olika finländska fenomen: såväl välkända som sådana som understöds av en mindre skara. Men det finns gränser – hur många som än tänker oförstörbara mobiltelefoner eller arga fåglar när de hör Finland:

- Företag kan inte föreslå fenomen till listan. Inte heller politiska partier, menar Siivonen. Det ska vara fenomen som lever och har sin grund i vanliga människors vardag.

Hårt jobb att vara en levande kultur

Och ett sådant är alltså bastun, som nu Finska Bastusällskapet gärna skulle se som vårt första bidrag till världskulturen.

- Det är ju roligt att det finns grupper som engagerar sig och skriver ansökningar, men just nu är det 52 fenomen på listan och alla har en lika god chans att vara det som väljs ut för sista skedet. säger Siivonen.

Dessutom är det ingen dans på rosor, vare sig före urvalsprocessen eller efter för den grupp vars förslag blir valt, om det blir valt.

- Föreningarna eller grupperna skriver ansökan själva, museiverket och expertgruppen kan hjälpa till att fylla ut texter och sådant om det behövs, men det är alltså privatpersoner som ansvarar för sin ansökan, säger Siivonen.

- Och blir de antagna måste de sedan rapportera till Unesco regelbundet. Om de misslyckas med att visa att de gör vad som krävs för att upprätthålla kulturarvet, så kan de tappa sin plats på den internationella listan.

Under 2018 och 2019 väljer Unesco de bidrag som får ta den åtråvärda platsen bland andra immateriella kulturarv som anses värt att bevara för eftervärlden.

Om det blir bastun, eller spetsknyppling i Heinämaa eller kanske en kalakukko som får representera Finlands hopp i Unescouttagningen återstår att se.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje