Hoppa till huvudinnehåll

Fler stödfamiljer behövs i Österbotten: "Det har aldrig funnits tillräckligt"

Flicka på gård
Om barnet eller föräldrarna har problem kan en stödfamilj vara lösningen. Flicka på gård Bild: Stocksnap.io/Skitter Photo familj

Det finns ett ständigt behov av stödfamiljer och stödpersoner i Österbotten. I Karlebyregionen vittnar man till och med om en stor brist. I Jakobstad och Vasa har man svårigheter att hitta finskspråkiga stödfamiljer.

En stödfamilj eller en stödperson ger en familj eller en förälder avlastning genom att ta emot och passa ett barn eller en ungdom.

Mycket mer stöd i Jakobstadsregionen på senare år

Yvonne Åkerlund, socialarbetare på Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad, säger att antalet stödfamiljer - och personer ökat väldigt mycket de senaste åren.

Hon bedömer att man i dagsläget har totalt kring 90 familjer och stödpersoner.

- Vi har kring tredubbelt fler nu än för fyra år sen. Men trots det behövs det fler, säger Åkerlund.

90 familjer/personer betyder enligt Åkerlund att knappa 200 barn har möjlighet till servicen.

Barn som går på en åker.
En stödfamilj kan till exempel bidra med olika lekar och fritidsaktiviteter. Barn som går på en åker. Bild: Mostphotos/ Sandnes1970 barn (familjemedlemmar),småbarn,lek,lekar,Dagisbarn,daghem,motion (idrott),lek (barnlek),aktivitet,friluftsliv,utflykter,landsbygd,ytterkläder,röra på sig

Bakom ökningen av stödfamiljer - och personer ligger delvis en omorganisering, numera har man specifika ansvarspersoner. Djungeltelegrafen är den andra faktorn.

Samtidigt som familjerna blivit fler upplever Åkerlund att också behovet av tjänsterna ökat.

Ensamma familjer med små nätverk

Möjligen beror en del av ökningen på att man sen ett par år inte längre behöver vara klient inom barnskyddet för att ha tillgång till servicen. Den ändringen skedde i och med uppdateringen av socialvårdslagen.

- Det betyder ju att det finns fler familjer som har möjlighet till servicen, säger Åkerlund.

- Men det märks nog också att det finns många familjer som är rätt ensamma och har små sociala nätverk.

Åkerlund bedömer att läget i Jakobstadsregionen gällande stödfamiljer - och personer är rätt god. Det sagt tar man givetvis gärna emot mer hjälp.

Person som villa huvudet över korsade armar.
En deprimerad eller utbränd förälder kan behöva en paus. Person som villa huvudet över korsade armar. sexuella trakasserier,ensamhet

Man kan erbjuda stöd åt de flesta som ansöker, men väntetiderna kan variera.

- Ibland finns det direkt en familj att erbjuda, ibland kan man tvingas vänta i ett halvt år.

Vad handlar det då vanligtvis om när någon ansöker om att få stöd av en annan familj?

- Någon form av avlastning. Barnen har olika problem eller så har föräldrarna drabbats av depression eller dylikt. Om då dessutom släkten bor på annan ort kanske man inte har någon som kan ställa upp och hjälpa till, säger Åkerlund.

Fler finskspråkiga behövs

Det är främst på den finskspråkiga sidan som behovet av fler stödfamiljer finns.

Från social- och hälsovårdsverkets sida försöker man med olika knep locka fler finskspråkiga att ställa upp: Annonser, intervjuer, och så vidare.

- Vi har delat ut broschyrer på mässor och försökt locka via Facebook. Men det verkar vara svårt.

Ett tjugotal familjer till i Karlebyregionen

På Soite (Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun) säger socialhandledare Tea Bjon att bristen är påtaglig.

- Det behövs såväl stödfamiljer och personer, och framförallt då manliga stödpersoner.

Hur pass stor är bristen?

- Det skulle behövas kring 20 stödfamiljer till, säger Bjon.

Lägg då till behovet av ett tiotal stödpersoner, främst manliga sådana. Det finns pojkar som behöver manliga förebilder och/eller vänner.

I värsta fall kan man få vänta ett år på en stödfamilj eller person. I dagsläget har man totalt kring 100 stödfamiljer - och stödpersoner inom Soites område.

Lägre tröskel nu

Bjon säger att de som behöver stöd är till exempel ensamstående föräldrar. Barnen kan behöva hjälp för att inte marginaliseras, för att höja självförtroendet, hitta fritidsaktiviteter, och så vidare.

Bjon och hennes kollegor försöker marknadsföra servicen på olika sätt, till exempel genom att vara i kontakt med läroinrättningar och genom att föra ut budskapet i media.

Även Bjon upplever att tröskeln för att söka stöd nu är lägre i och med att man inte längre måste vara klient inom barnskyddet för att kunna ta del av servicen.

Det är dock svårt att säga om det verkliga stödbehovet ökat de senaste åren.

- Jag har inte hållit på med det här så länge, så jag kan inte säga.

Vasa: Ett ständigt behov

I Vasa säger Nadja Suomela, chef för servicen för barn och familjer, att det finns ett ständigt behov av stödfamiljer och stödpersoner.

- Det har väl aldrig varit så att det funnits tillräckligt. Sen ska också utbudet och efterfrågan mötas, med tanke på språk och ålder och sådana saker, säger Suomela.

Nadja Suomela
Nadja Suomela. Nadja Suomela Bild: Yle/Amanda Bieber chef för socialarbete för vasa stad

Suomela upplever inte att läget skulle ha blivit varken bättre eller sämre under de senaste åren.

Invandrare vill oftast integreras på finska - svårt att hitta finskspråkiga stödfamiljer

I Vasa finns många familjer med flyktingbakgrund som önskar att de hade en stödfamilj eller person.

- För att få träffa vanliga finländare och öva upp sina språkkunskaper, säger Suomela.

Är det speciellt svårt att hitta stödfamiljer till invandrare?

- Utbudet och efterfrågan möts inte alltid. De flesta vill integreras på finska, men så har vi kanske fler svenskspråkiga stödpersoner att erbjuda.

Upplever ni att det är svårare att hitta finskspråkiga stödfamiljer?

- Det verkar vara så, ja.

Suomela tycker inte att den förändrade socialvårdslagen haft någon större inverkan på efterfrågan av stödservicen.

- Vi har ganska få fall där familjen som söker stöd inte har något alls att göra med socialvården från tidigare.

Hon påpekar också att andra former av socialvård kanske delvis ersätter behovet av en stödfamilj, till exempel hemservice för barnfamiljer.

Efterlyses: Manliga stödpersoner

Precis som Tea Bjon i Karleby vittnar Nadja Suomela om att det är svårt att hitta manliga stödpersoner.

- Det kan handla om en tonårspojke med en ensamstående mamma som gärna önskar sig en manlig stödperson. Det finns betydligt fler kvinnor än män som ställer upp som stödpersoner.

Systemet med stödfamiljer är ett sätt att försöka ingripa så tidigt som möjligt, att jobba förebyggande.

- Det här kan då ses som ett sätt. En stödperson eller familj kan ha väldigt stor betydelse, säger Suomela.

"Ingen aktiv kampanj"

Det kan vara svårt att hitta just den familj eller person som passar i varje enskilt fall. I dagsläget förlitar man sig i Vasa långt på att folk som är intresserade av att bli stödfamilj själva tar kontakt med staden.

Så ingen pågående kampanj där ni söker stödfamiljer?

- Ingen aktiv kampanj för tillfället, nej. Inget annat än att det står på vår webb.

Som stödfamilj eller person får man en ekonomisk ersättning för sin insats.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten