Hoppa till huvudinnehåll

Virmo och Vemo – två grannar på v som visst har svenska namn

Ralf Österholm vid kartan över Virmo.
Ralf Österholm vid kartan över Virmo. Ralf Österholm vid kartan över Virmo. Bild: Yle/Peter Petrelius Virmo,Rastplats

S:t Mårtens, S:t Bertils, Kaland, Lokalax, Villnäs, Koskis, Letala och Euraåminne. Där har vi några av de faktiskt rätt många svenska ortnamnen i sydvästra Finland som än i dag används. De svenska ortnamnen blir ibland bortglömda trots att de kan vara betydligt äldre än de finska namnen.

Den svenskspråkiga befolkningen som finns i sydvästra Finland är numera starkt koncentrerad till Pargas, Kimitoön och Åbo. Trots det lever de svenska ortnamnen kvar på flera ställen som numera har endast enstaka svenskspråkiga invånare.

De svenska namnen hörs kanske sällan nämnas, men många av dem har fortfarande officiell status som namn på kommuner och orter. Namnen vittnar om tidigare svenskspråkig bosättning och kan vara väldigt gamla.

Ralf Österholm bor i Virmo, eller Mynämäki som han brukar säga.

– Mynämäki är bättre känt. Säger jag Virmo, så frågar de var det finns.

Innebandylaget med medeltidsnamn

Virmo är ändå värt att bevara, säger han. På rastplatsen strax före kommuncentrum finns en karta över kommunen och där tycker Österholm att det kunde vara på sin plats att också skylta med namnet Virmo.

Antagligen beror avsaknaden av det svenska namnet på att kommunen har så pass få svenskspråkiga att den räknas som enspråkigt finsk.

Österholm känner till att Virmo är ett mycket gammalt namn som går tillbaka till 1200-talet, medan Mynämäki använts i kanske hundra år.

Skylten Ruotsinpelto i Virmo.
Svenskare än så här blir det inte i Virmo. Skylten Ruotsinpelto i Virmo. Bild: Yle/Peter Petrelius Virmo

På kartan finns namn som Nihattula, Lankkinen och Vihtamäki, alla låter de väldigt finskspråkiga. Men visst förekommer Virmo, säger Österholm.

Det lokala innebandylaget heter SBS Wirmo och hembygdsföreningen heter Wirmo-Seura. På tisdagar samlas en diskussionsklubb på föreningsbyrån där konversationen går på svenska.

– Namnet Virmo är säkert mycket bättre känt nu än det var för 10-20 år sedan.

Konsekvent Vemobo

Henrik Jansson bor i grannkommunen och är en av väldigt få svenskspråkiga på orten. Byn Vinkkilä som han och familjen bor i saknar svenskt namn, men det har däremot kommunen som heter Vemo. Han talar alltid om Vemo då han pratar svenska.

– Jag använder alltid Vemo. Jag tycker det är naturligt att finns det ett svenskt namn, så använder man det. Det svenska namnet ska absolut finnas kvar, varför förstöra något som har funnits i flera hundra år. Vi har olika namn på olika språk och då gäller det att använda dem konsekvent.

De som bor längre bort rynkar ibland pannan då de inte vet vilken ort han menar. Det gäller nylänningar, men alla gånger vet de inte ens var Vehmaa finns, som kommunen heter på finska. De som bor kring Åbo vet däremot bättre, säger Jansson.

I sitt arbete har Jansson jobbat mycket kring trakterna i Bottenhavet och där säger han att det finns många platser med förfinskade namn. Raumodialekten har också sina svenska inslag och han säger att de svenska namnen gärna får bevaras.

Henrik Jansson.
Vemobon Henrik Jansson. Henrik Jansson. Bild: Yle/Peter Petrelius Vemo,henrik jansson

– Det är information som finns för framtida generationer och kanske ökar förståelsen för den egna regionens historia. Till exempel utanför Nystad finns Isokari som heter Enskär på svenska. Längre norrut finns Säppi som ursprungligen hette Säbbskär. Det finns många exempel som man kanske inte inser i dag då man seglar omkring där.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland