Hoppa till huvudinnehåll

Humoristen och skräckmästaren - månadens Bergmansamtal med Wiktor Ericsson

Månadens Bergmansamtal handlar bland annat om humoristen och skräckmästaren Ingmar Bergman. Och hur Fanny och Alexander kan ses som Sveriges nationalepos.

Gäst är filmskaparen Wiktor Ericsson som avslöjar att han inte har ett lika infekterat förhållande till Bergman som tidigare generationer som ofta fick stå i skuggan av den stora regissören.

Närbild på Wiktor Ericsson.
Wiktor Eriksson samtalar om Bergman. Närbild på Wiktor Ericsson. Bild: Wiktor Ericsson Wiktor Ericsson

Ericsson är regissör och manusförfattare och har gjort både dokumentärfilm, tv-serier och långfilmsdebuterade med Jordgubbslandet. Just nu håller han och förbereder inspelningen av nästa långfilm.

Det tidigaste minnet av en Bergmanfilm är Det sjunde inseglet. Jag såg den på tv och blev vansinnigt rädd för Döden och det vitmålade ansiktet, avslöjar Ericsson.

Humoristen Bergman kommer speciellt fram i hans formuleringskonst, menar Ericsson. Han hade ett lite gammaldags språk och en väldigt litterär dialog. Men skriver samtidigt också väldigt slagkraftigt.

En av Ericssons favoriter är Scener ur ett äktenskap, som är både rolig samtidigt som den också är en tragedi.

-Där finns en glädje i att formulera sig dråpligt och elakt om sin partner, menar Ericsson, och Bergman ville förstås ha en reaktion, därför skrev han en sådan dialog. Men det fina är att Bergman kan pendla mellan det roliga och det gripande till det väldigt mörka.

Vad gäller skräckmästaren Bergman menar Ericsson att det väldigt långt handlar om en psykologisk skräck. Han var bra på att skildra ondskan som i Fanny och Alexander.

-Jag tycker att man kan jämföra honom med regissören Stanley Kubrick som också kunde skildra drömsk skräck.

Det finns få filmare som har förmågan att skrämma med små medel men det kan Bergman. Viskningar och rop har jag svårt att se för att den är så otäck, avslöjar Ericsson.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje