Hoppa till huvudinnehåll

Saarikko om barnskyddsrapporten: "Vi måste sänka tröskeln för att söka hjälp"

Annika Saarikko, social- och hälsovårdsminister.
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) ställer sig till fullo bakom Kananoja-rapporten. Annika Saarikko, social- och hälsovårdsminister. Bild: Lehtikuva Annika Saarikko

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) säger att de problem som barnskyddets personal upplever måste åtgärdas, och ställer sig till fullo bakom Aulikki Kananojas mellanrapport.

Rapporten publicerades i onsdags och sätter upp målsättningar för förebyggande åtgärder så att färre ska söka sig till barnskyddet över huvud taget.

Svenska Yle publicerade berättelser från barnskyddets vardag förra veckan och Saarikko har tagit del av dem.

- De motsvarade tyvärr min uppfattning om hur det i de värsta situationerna kan se ut. Viljan och insatsen för att göra gott finns där, problemet ligger eventuellt i organiseringen, säger Saarikko.

Saarikko medger att resursbrist också kan vara ett problem, men att det i så fall handlar om brister i utnyttjandet av de resurser som finns. Hon menar att regeringen redan har skjutit till extra resurser just för förebyggande åtgärder, men spekulerar i om det har förblivit något oklart mellan kriskommuner och ministeriet.

Byråkratins tröskel ska nedmonteras

Nu inleder ministeriet arbetet med att effektivera systemet. Byråkratin ska minska och trycket på socialtjänsterna lätta.

- Vi kommer att börja jobba med att sänka tröskeln för familjer att söka hjälp i god tid, antingen genom identifiering av riskfamiljer eller genom att familjerna själva söker hjälp.

Saarikko säger att det kan vara en byråkratisk mardröm att få ett positivt vårdbeslut, och att processen drar ner på antalet som kunde delta redan i förebyggande program.

- Ju mer vi kan undvika att barnskyddet behövs desto bättre. Många familjer känner skam om de måste söka hjälp.

"Klienttak fel väg att gå"

Från barnskyddet hade vissa föreslagit införandet av ett maxantal klienter per socialarbetare och mer personal. Översocialrådet Kananojas förslag var istället att satsa på att minska på antalet klienter.

Kananoja menade att ett klienttak i barnskyddet inte längre fungerar, eftersom praxisen för barnskyddet redan förändrats så att många deltar i arbetet.

Aulikki Kananoja
Aulikki Kananoja. Aulikki Kananoja Bild: Lehtikuva Aulikki Kananoja

- Socialarbetet har blivit allt mer team-baserat, delvis på grund av krav från fältet. I ett och samma fall kan en socialarbetare, vårdare från psykiatrin och missbrukarvården delta, och också andra sakkunniga.

Kananoja påpekar att det finns flera kommuner i landet som har ett felfritt barnskydd. Målet måste enligt henne vara att på till exempel landskapsnivå använda de lyckade kommunerna som modell för kriskommuner.

- Det är sådant vi kan göra utan tilläggsresurser och utan ny lagstiftning. Vi måste komma ihåg att det inte är hela fältet som är i kris, utan att det handlar om vissa kriskommuner med allvarliga problem, säger Aulikki Kananoja.

Läs mera:

Socialarbetare arbetar och äter lunch i sin bil

"Hans mammas skrik hör jag ännu i mina öron" - fem berättelser ur socialarbetares vardag

Klienterna är de allra minsta och svagaste i samhället. Tiden är knapp och dramatiska beslut om livsöden fattas under tidspress. Svenska Yle bad några socialarbetare skriva ner det de ser och upplever. Läs vad de dagligen möter i sitt jobb.

Läs mera:

Barnskyddet ska förnyas för att fungera bättre.

Utredarens barnskyddsrapport: Stödåtgärder i början av en kris hjälper mest

Samhället borde satsa betydligt mera på att ingripa i ett tidigt skede då hjälp behövs i familjer, säger utredaren Aulikki Kananoja om hur barnskyddet kan förbättras. Utredaren stöder inte tanken på övre kundgränser för socialarbetare.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes