Hoppa till huvudinnehåll

Sabah Samaletdin: "Vi vill ha fler svenskspråkiga familjer till Mörskom"

Sabah Samaletdin
Sabah Samaletdin önskar mer samarbete mellan kommunerna. Sabah Samaletdin Bild: Yle / Leo Gammals Mörskom,kommundirektörer,Sabah Samaletdin

Kommundirektören i Mörskom, Sabah Samaletdin, uppmanar svenskspråkiga familjer att flytta till Mörskom. Samtidigt oroar han sig för att invånarna föder för få barn.

I ett blogginlägg på Kommuntorgets webbplats undrar kommundirektören i Mörskom hur man kunde locka fler svenskspråkiga familjer att flytta till kommunen.

- Ett tiotal svenskspråkiga familjer skulle gärna få flytta hit, säger Sabah Samaletdin.

Landsbygdskommuner som Mörskom, Pukkila, Askola, Liljendal och Lappträsk kan erbjuda till exempel billigare tomter, hus och levnadskostnader än i städerna Borgå och Lovisa.

Kommunkansliet i Mörskom
Kommunkansliet i Mörskom Bild: Yle/Bettina Aspfors kommunkansliet i mörskom

- På grund av att vi är en mindre kommun är antalet nya arbetsplatser färre jämfört med Borgå, men vi är en bekväm kommun med lämpliga avstånd för den som kör och pendlar.

Som kommundirektör måste Samaletdin naturligtvis se på kommunen och regionen ur ett ekonomiskt perspektiv. Ju färre invånare desto svårare att finansiera olika serviceformer.

Här har du en byakänsla som du kanske inte har i Borgå

Det bor ungefär 200 svensktalande i Mörskom. De är koncentrerade till kommunens södra del och grannar till Lovisa och den del av regionen Samaletdin litet skojfriskt kallar ankdammen.

- Om vi visar till ankdammen att vi är intresserade av svenskspråkiga och hjälper när de frågar om någonting, så ger det signalen att här finns en god anda och att vi bemärker svenskspråkiga.

Enligt kommundirektören handlar det inte bara om vad kommunen som organisation kan göra för att upprätthålla en språkgemenskap, utan också hur aktiv befolkningen är.

- Här har du en byakänsla som du kanske inte har i Borgå.

Sisu och god vilja bland Mörskomborna

- Här i Mörskom har vi tack och lov en aktiv svenskspråkig befolkning. Här finns några familjer som har sisu, god vilja och möjligheter som gör det möjligt att ha den här kärnan. Du behöver alltid de här tre till fem familjerna som satsar, och de finns.

Trollebo är föreningshuset i Mörskom.
Trollebo i södra Mörskom. Trollebo är föreningshuset i Mörskom. Bild: YLE / Hanna Othman Mörskom,ungdomsföreningar,föreningshus,övitsböle

Kommundirektören lyfter samtidigt upp Mörskoms svenska ungdomsförbund och föreningslokalen Trollebo i Nybro som en viktig plats för svenskspråkig verksamhet och identitet.

Camilla Söderström, ordförande för Mörskoms svenska UF bekräftar att sammanhållningen bland de svenskspråkiga Mörskomborna är stark.

- Om något behövs repareras eller byggas så samlas lätt ett 40-tal till talko.

Camilla Söderström i kommunhuset i Mörskom
Camilla Söderström Camilla Söderström i kommunhuset i Mörskom Bild: Yle/ AG Karlsson camilla söderström

För sex år sedan bytte medlemmar taket på egen hand. Nu senast byggdes en ishockeyrink för de yngre byborna.

På långfredagen ordnas ett traditionellt påskjippo och i december firades julfest.

Eftisverksamhet på Trollebo

Sabah Samaletdin önskar att Trollebo också kunde vigas för till exempel eftisverksamhet för barn som går i dagis i Forsby och Sävträsk i Lovisa.

- Tre barn är kanske inte så pigga på att fara till en eftermiddagsaktivitet, men om där finns tio barn så ökar intresset och möjligheten att de får flera vänner därifrån.

Forsby daghem i Lovisa
En del svenskspråkiga barn från Mörskom går i dagis i Forsby. Forsby daghem i Lovisa Bild: Yle/Sune Bergström forsby daghem

Camilla Söderström menar att eftisverksamhet kan vara svår att ordna eftersom föreningen fungerar på frivillig basis.

- Föreningen har cirka 100 medlemmar varav många är pensionärer, jordbrukare eller ortsbor som jobbar på dagarna.

I ett tidigare försök att ordna svenskspråkig dagisverksamhet i kyrkbyn föll det på svårigheten att hitta kompetent personal.

Men också för att föräldrarna nästan uteslutande kör söderut mot Lovisa eller Borgå när de skall på jobb.

Det är betydligt lättare att skjutsa och hämta barnen från Lovisa än att behöva köra upp till Mörskoms centrum, menar Söderström.

Ökat samarbete mellan kommunerna

För att trygga kommunal service och minska på utgifterna blev Mörskom ifjol värdkommun för Pukkilas bibliotek. Året före det blev Mörskom ansvarig för deras tekniska nämnd.

Karta över norra Östnyland
I Mörskom vill man inte att kommunen blir en svart fläck på kartan. Karta över norra Östnyland Bild: Yle / Leo Gammals Mörskom,kartor,kommuner,Östnyland

I Samaletdins vision ingår inte bara ett ökat samarbete mellan kommuninvånare på gräsrotsnivå, utan också ett aktivt samarbete mellan östnyländska, tvåspråkiga kommuner för att minska på risker och utgifter.

Andemeningen i blogginlägget är alltså att Mörskom önskar ett ökat samarbete med ankdammen, det vill säga Lovisa, Lappträsk och Borgå.

Antalet barn minskar i Östnyland

Samaletdins uppmaning om en stärkt finlandssvensk gemenskap i Mörskom och Lovisa hänger också ihop med att befolkningsantalet i de norra kommunerna i Östnyland har minskat redan länge.

Det här innebär samtidigt att antalet svenskspråkiga invånare minskar om det inte sker inflyttning eller att det föds fler barn.

Sabah Samaletdin
Samaletdin önskar fler barn i Mörskom. Sabah Samaletdin Bild: Yle / Leo Gammals Mörskom,kommundirektörer,Sabah Samaletdin

I blogginlägget på Kommuntorgets hemsida skriver Samaletdin:

Endast i ett fåtal kommuner växer de unga kvinnornas antal och att Mörskom är en av de kommuner kan man vara tacksam för. Men samtidigt minskar antalet barn som föds!

- Trenden i hela kommunen är att antalet kvinnor i åldern 25-35 ökar. Den är sociologiskt ok, men man har färre antal barn eller inga barn alls.

Mamma håller baby mot sitt bröst.
Mamma håller baby mot sitt bröst. babyer,Mamma,småbarn,spädbarn,nyfödda,föräldrar,föräldraskap,familj,trygghet,baby

Samaletdin har dessvärre inga uppgifter på varför situationen ser ut så i sin egen kommun. Men en sjunkande nativitet gäller inte bara i Mörskom, utan samma fenomen kan ses i hela landet och ute på kontinenten.

- Man vill inte ha barn. Det är bara så, suckar han.

Enligt Statistiskcentralens uppgifter föddes 52 814 levande barn 2016 i Finland. Minskningen har varit påtaglig under hela 2000-talet. Uppgifter om antalet födda 2017 publiceras 17.4.2018.

Artikeln har uppdateras med färskare uppgifter från Statistiskcentralen, 8.3.2018 kl. 17.15.

Läs också