Hoppa till huvudinnehåll

Sibboskolor är föregångare inom jämställdhet: "Det är lätt hänt att pojkarna tar över"

Laura,Elza och Mikael från söderkulla skola berättar sina tankar om jämnlikhet.
Mikael Nyberg, Elza Vuorinen och Laura Wallenius från Söderkulla skola tycker att det är självklart att prata om jämställdhet. Laura,Elza och Mikael från söderkulla skola berättar sina tankar om jämnlikhet. Bild: Yle/Daniela Ilvonen Sibbo,lågstadiet,Skola,mikael nyberg

I Sibboskolor förverkligas de jämställdhetsmål som ingår i läroplanen från 2016 genom jämställdhetsprogram på Minna Canth-dagen och riksdagsbesök. I Lovisa är arbetet med jämställdhetsplanen också i startgroparna.

– Det blir lätt så att allt rullar på som förr. Och det är lätt hänt att man inte själv är medveten om problemen som kan finnas i skolvärlden, säger Jan-Erik Holmqvist, rektor för Söderkulla skola.

Det har Söderkulla skola åtgärdat med en egen jämställdhetsplan, som baserar sig på Utbildningsstyrelsens jämställdhetsplan från 2016.

- Det viktiga med planer är att de är användbara. En väldigt omfattande plan fyller ingen funktion om den samlar damm. I en kort plan måste man skriva konkret, och då är den användbar.

Jan-Erik Holmkvist i bild i gesterby skola.
Jan-Erik Holmqvist, rektor i Söderkulla skola, säger att jämställdhetsplanen måste vara konkret för att vara användbar. Jan-Erik Holmkvist i bild i gesterby skola. Bild: Yle/Daniela Ilvonen Sibbo,Nickby,Rektor,jan-erik holmkvist

- Material finns nog om man vill sätta sig in i ämnet. Det är inte brist på det.

I jämställdhetsarbetet samarbetar skolan med Hem och skola. Lärarna har också deltagit i en utbildning där Utbildningsstyrelsens jämställdhetsmål presenterades.

Holmqvist framhäver vikten av dialog med eleverna. Skolans jämställdhetsplan ska uppdateras regelbundet. Nu siktar man på jämställdhetsprogram under Minna Canth-dagen den 19 mars.

Pojkarna får oftare ordet

I Söderkulla skolas plan framkommer bland annat att pojkarna får två tredjedelar av uppmärksamheten, medan flickorna inte får ordet lika ofta.

- Det är nog lätt att pojkarna tar över, medger Holmqvist.

Alla borde få göra samma saker oberoende av vem man är

Mikael Nyberg, elev i Söderkulla skola, säger att det tvärtom kan vara så att flickorna får privilegier.

- Alla borde få göra samma saker oberoende av vem man är, säger Nyberg.

Jämlikhet ropas ut i klassrummet

Laura Wallenius, som är ordförande för elevkåren i Söderkulla skola, säger att det är viktigt att pojkar och flickor behandlas lika.

Wallenius lyfter fram exempel på ojämlikhet: någon ber en stark pojke göra något fysiskt fastän en flicka också kan göra det.

- Finns det några starka pojkar som kan bära den här pulpeten hit och dit?

Ibland ropas Jämlikhet! ut i klassen. Det betyder att eleven som ropar tycker att något är orättvist.

- Om alla inte får göra samma saker skulle det bli kaos i vår skola. Det skulle hela tiden vara att pojkar är bättre på det där och det där.

I Söderkulla skola siktar man på program kring temat jämställdhet på Minna Canth-dagen den 19 mars. Jämställdhetsplanen ska också uppdateras regelbundet.

- Människor måste veta att jämställdhet är viktigt, säger Wallenius.

Pojkarnas motstånd väckte gnistan hos Anna

I Kungsvägens skola i Nickby har man gjort upp en gemensam plan tillsammans med det finska högstadiet som finns under samma tak.

Nu har elevernas jämställdhetsarbete kommit i gång på allvar. En grupp niondeklassare förbereder både en temamorgonsamling och ett riksdagsbesök för hela skolan. Anna Lillqvist är en av dem.

- Vi försöker väcka uppmärksamhet så att vi får den jämställdhet som vi alla vill ha.

Läraren Hanna Lönnfors med studerande Anna Lillqhist i bild.
Läraren Hanna Lönnfors och niondeklassaren Anna Lillqvist arbetar för jämställdhet i Kungsvägens skola. Läraren Hanna Lönnfors med studerande Anna Lillqhist i bild. Bild: Yle/Daniela Ilvonen Nickby,Sibbo,högstadium,Skola,Anna Lillqhist

För Anna Lillqvist började det hela på en lektion i samhällslära.

- Vi skulle jobba med ett parti. Jag valde Feministiska partiet. Då började några pojkar tycka att det är onödigt med feminism.

- Det är enklare för någon som inte är utsatt att säga att problemet inte finns, säger Lillqvist.

Läraren Hanna Lönnfors säger att det är deras uppgift att erbjuda fakta i liknande klassrumsdispyter.

- Läraren kan hjälpa båda sidor att förstå vad som är fakta och vad som bara är tyckande.

Enligt Lönnfors ska det finnas källhänvisningar till forskning och annan information om jämställdhet i jämställdhetsplanen. Tillgången till lättåtkomlig information ska också förbättras.

- Det är eleverna som kommer med initiativet och innehållet. Jag är här för att göra det möjligt för dem, säger Lönnfors.

Kungsvägens skola siktar mot riksdagen

Elevgruppen i Kungsvägens skola förbereder nu en temamorgonsamling. Inom några veckor ska gruppen också framföra sitt ärende till jämställdhetsombudsmannen.

- Kanske de märker att vi unga har idéer och vill arbeta för en bättre framtid för oss, säger Lillqvist.

Ett ritat ansikte i bild på ansiktet står det stop and think.
En elevgrupp i Kungsvägens högstadium vill väcka diskussion om jämställdhet och feminism bland eleverna. Ett ritat ansikte i bild på ansiktet står det stop and think. Bild: Yle/Daniela Ilvonen Nickby,Sibbo,Skola,högstadium

I egenskap av lärare i Sibbo, förtroendevald i Borgå och Lovisabördig hoppas Lönnfors att initiativet i Sibboskolan ska fungera som inspiration för andra östnyländska och nyländska skolor.

- Jag tror nog att alla är på väg. Någon måste ju vara först och visa att man kan göra saker tillsammans.

Långsam start i Lovisa

Längre österut har jämställdhetsarbetet fått en mer måttlig start. Grundskolorna i Lovisa har en gemensam jämställdhetsplan och arbetet är redan i startgroparna.

I Generalshagens skola ska man, enligt tf rektor Lotta Juslin, kartlägga åsikter och upplevelser kring jämställdhet genom en enkät under våren.

I Lovisanejdens högstadium funderar man bland annat på om den nya byggnaden ska ha skilda toaletter för flickor och pojkar eller inte.

Det här för att ta hänsyn till elever som har svårt med sin könsidentitet, säger rektor Petra Paakkanen.

Också språkbruket är under lupp. Lärarna ska bland annat bli mer uppmärksammade på när de i onödan säger Flickor, lugna ner er nu eller något liknande.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland