Hoppa till huvudinnehåll

Bristen på jämställdhet syns i det som skrivs i Latinamerika - innan de hinner med böcker skall kvinnorna sköta hem, vara hustrur och fostra barn

Kvinna tittar in i kamera på latinamerikansk poesikarneval
Kvinna tittar in i kamera på latinamerikansk poesikarneval Bild: Erika Brenner Poesi

I spansktalande länder dominerar männen förlagsbranschen, sitter i juryer i poesitävlingar och ger de största prisen åt män. I de nordiska länderna är de kvinnliga poeterna de ledande, men de har ändå en känsla av att kulturvärlden domineras av män.

Detta kom fram under den internationella poesifestivalen i Granada, Nicaragua, som i februari samlade 130 poeter från hela världen, bland dem Olli Heikkonen från Finland.

- Vet ni hur gamla nicaraguanska kvinnliga poeter är i genomsnitt när de ger ut sin första bok?

Frågan ställs av Marianela Corriolls, nicaraguansk kvinnlig poet, och är riktad till en publik bestående av poeter och turister, skolelever och journalister, under ett panelsamtal under poesifestivalen, som hade diskriminering som tema.

- 50 år, fortsätter Corriolls.

- De ska nämligen först vara mödrar, hustrur, ansvariga för hushåll och arbeta för att skaffa mat på bordet, sen kan de skriva poesi, förklarar poeten, som arbetar som barnläkare; poesin kan hon inte leva av.

Vet ni hur gamla nicaraguanska kvinnliga poeter är i genomsnitt när de ger ut sin första bok? - 50 år.― Marianela Corriolls, poet
Många människor sitter och applåder<ar på poesifestival i Lantiamerika. Kvinna ser in i kameran
Enligt arrangörerna lockar den internationella poesifestivalen i Granada, som varar en vecka, en publik på cirka 40 000 personer. Många människor sitter och applåder<ar på poesifestival i Lantiamerika. Kvinna ser in i kameran Bild: Erika Brenner Poesi

Dessutom definierar manliga kritiker och historiker vad som är inne både inom poesin och den övriga litteraturen i Nicaragua, anser Corriolls, som även är ordförande för sammanslutningen av nicaraguanska, kvinnliga författare:

- Det finns till och med vittnesmål om kritiker som diskriminerar och missbrukar kvinnliga författare, fortsätter den kvinnliga poeten.

Kräver likabehandling

Det ser inte bättre ut på den andra sidan av Atlanten:

- I Spanien är förläggarna och juryn vid tävlingarna män, och manliga diktare och författare vinner de största priserna, konstaterar Elsa López, poet från Kanarieöarna.

Hon tillägger att detta gäller alla konstformer i Spanien. Vid en konstutställning var 40 män och endast två kvinnor representerade, men arrangörerna sade att de ”inte hade hittat kvalificerade deltagare bland kvinnorna”.

- Detta förankrar ett patriarkaliskt system och en dito syn på världen, slår hon fast.

Kvinnliga spanska författare tillhör ofta radikala grupper som i manifest efter manifest kräver likabehandling och villkor i juryerna och att kvinnor representeras i litterära antologier, fortsätter López.

Porträtt av poeten Elsa Lopez som ler i kameran med pärlhalsband runt nacken
Elsa López Porträtt av poeten Elsa Lopez som ler i kameran med pärlhalsband runt nacken Bild: Erika Brenner Poesi

Hon framhäver att hon själv har haft tur: sedan hon var helt ung har hon fått stöd bland annat av lärare och hon började utge dikter redan som 20-åring.

- Jag talar å de kvinnors vägnar som inte är lika lyckligt lottade som jag, fortsätter López som berättar att hon i egenskap av poet och konstnär rest mycket, även till de nordiska länderna, och försvarat saken:

- Men när jag i Norden berättar för författarkolleger om förhållandena i Spanien, tittar de storögt på mig och fattar ingenting.

Verket först

Detta bekräftar Olli Heikkonen, som representerar Finland under festivalen:

- I Finland kommer verket först, sen personen: kön tas aldrig i beaktning, anser Heikkonen, som i september i fjol vann Einari Vuorela-priset.

Han tycker att de bästa poeterna i Finland är kvinnor:

- Poeter som Sirkka Turkka och Tua Forsström skriver starkt och utifrån sig själva och har givit ett viktigt bidrag till den finska poesin fortsätter Heikkonen som anser att det är helt obegripligt att det inte skulle finnas duktiga, kvinnliga poeter på andra håll i världen:

- Tänk bara på de nicaraguanska kvinnorna som spelat en så viktig roll under revolutionen och i hela landets utveckling, säger han.

När jag i Norden berättar för författarkolleger om förhållandena i Spanien, tittar de storögt på mig och fattar ingenting― Elsa López, poet
Ljus man ser in i kameran i bakgrunden gula hus
Olli Heikkonen Ljus man ser in i kameran i bakgrunden gula hus Bild: Erika Brenner Olli Heikkonen

Madeleine Grive, direktör för Stockholms internationella poesifestival, och Sveriges representant i Granada, anser att förlagsbranschen i Sverige domineras av kvinnor till skillnad mot förhållandet i den spanskspråkiga litteraturvärlden.

De kvinnliga poeterna som är också de ledande, de främsta.

Samtidigt har många en känsla av att kulturvärlden regeras av män och männen tar ofta hem de största prisen, säger Grive som anser att förhållande har blivit bättre, men med ett stort undantag: Nobelpriset - det går nästan alltid till män.

#Metoo tecken på självförtryck

Grive påpekar också att både författare och journalister har skrivit under metoo.

- Metoo och det faktum att så många yrkeskvinnor inte tidigare vågat berätta om vilka fysiska och mentala övergrepp de utsatts för på jobbet och under utbildningen: journalister, skådespelare, musiker, jurister, inte ens ledamöterna i Svenska Akademien, visar vilket ojämlikt samhälle vi har också i Sverige, sammanfattar hon.

- Att så många - tiotusentals offer som nu vittnat - trott att de trakasserier och det våld de utsatts för var något unikt, ovanligt, visar på hur mycket självcensur och självförtryck som råder, förtydligar Grive.

Madeleine Grieve talar i mikrofon
Madeleine Grive Madeleine Grieve talar i mikrofon Bild: Erika Brenner Poesi

Elsa López tillägger att hon i Norden observerat att ”männen är överallt”

Efter en stunds tvekan ger Olli Heikkonen henne rätt:

- Inom många områden är män ledande, men det har blivit bättre de senaste 30 åren, anser poeten som hoppas att denna obalans helt försvinner med de yngre generationerna.

Marinela Corriolls inflikar att kvinnorna i Nicaragua har upplevt framsteg inom utbildning, politik och arbetsliv de senaste 30 åren, men det har ännu inte smittat av sig på poesins värld.

Men våld mot kvinnor och sexuella övergrepp som teman har blivit allt vanligare bland kvinnliga, nicaraguanska författare och de unga kör hårt på vad gatutrakasserier angår, anser hon.

Annars är samhället konservativt gällande sexuella och andra övergrepp, som oftast försiggår inom hemmets fyra väggar – och därifrån kommer de inte ut, fortsätter hon.

Litterär metoo 2015

Metoo-rörelsen har varken slagit igenom i Nicaragua eller i resten av Latinamerika, även om det finns en latinamerikansk pendang – ni una mas (inte en till, handlar om en protest mot det utbredda våldet och mord på kvinnor, red. anm.) - och andra lokala kampanjer.

Madeleine Grive, som inte bara är festivaldirektör, men även chefredaktör för kulturtidskriften 10TAL, utgav 2015 ett dubbelnummer av tidskriften med titeln ”Övergrepp”.

Där skrev kvinnor litterärt om våldtäkt och andra kränkningar.

Utklädda människor. Varulvsmask
Kuslighet hör till karneval men inte till vardagslivet Utklädda människor. Varulvsmask Bild: Erika Brenner Poesi

Övergrepp som upplevelse var även del av programmet under poesifestivalen samma år med uppläsningar, musik, konst och samtal om ”den sociala relationens blinda fläck”.

-Nu har vi gjort nåt verkligen speciellt och viktigt, minns Grive att hon tänkte då.

-Det var väl ett första steg, konstaterar hon idag.

Hon tillägger:

- Våldtäkter och mord på unga flickor uppträder ofta på filmduken och i kriminalromaner av män – men det är något annat om kvinnor själva gestaltar ämnet skönlitterärt: Då får man en annan förståelse för det, anser Grive.

Granadafestivalens slutdeklaration tog ställning till sexuella kränkningar, klimatet och världens alla migranter. En önskan var också att kolonistaden Granada blev del av UNESCO:s världsarvslista.

Marianela Corriolls skulle vilja gå längre än så:

- Litteraturen överhuvudtaget borde bli bättre på att tala om ojämlikhet, inklusive könsvåld, och inom de litterära och akademiska cirklarna vet man ännu inte hur man ska behandla misogyni.

Text: Erika Brenner

foto nerifrån på talande kvinna på podium. blå himmel
Festivalens höjdpunkt är karnevalen som tågar genom Granada. Först pickupen, som stannar vid varje gatuhörn. Från dess flak reciterar poeterna sina dikter på många olika språk. foto nerifrån på talande kvinna på podium. blå himmel Bild: Erika Brenner Poesi

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje