Hoppa till huvudinnehåll

Splittras Samlingspartiet? Faller regeringen? Fem punkter om den sista pusselbiten för vårdreformen

Collage av ett sjukhuskors och riksdagshuset
Collage av ett sjukhuskors och riksdagshuset Bild: Yle, Sebastian Dahlström jour,jour,hälsovård,riksdagen

Reformens sista bit, den om hur frågan kring valfriheten i vården ska lösas, lämnas över i dag, torsdag. Samtidigt höjs fler röster för att slopa hela reformen.

I dag är det dags, lagpropositionen om valfriheten inom vården lämnas över. I praktiken betyder det att regeringen nu har sagt sitt om hur reformen borde se ut, och det blir dags för riksdagen att ta över behandlingen.

Vad är det för lagproposition?

Social och hälsovårdreformen har godkänts i olika steg var av valfrihetsmodellen nu är det sista. Det förra förslaget om hur valfriheten ska lösas föll på servicesedlarna: att använda dem inom också specialistvården ansågs hota sjukhusjourerna. Det är alltså på den punkten man sökt en ändring nu i det nya förslaget.

Varför talas det om att regeringen faller?

Vård- och landskapsreformen har varit avgörande för regeringssamarbetet från första stund. I regeringsförhandlingarna efter riksdagsvalet 2015 kom Centern och Samlingspartiet (och Sannfinländarna) överens: Centern fick igenom målet om förvaltning på landskapsnivå, medan Samlingspartiet fick igenom valfriheten inom vården.

Efter att Sannfinländarna splittrades har regeringen haft ett svagare överläge: i dag utgör regeringspartierna i riksdagen 106 ledamöter, eller egentligen 105 eftersom talmannen inte får rösta.

Så när Elina Lepomäki från Samlingspartiet gick ut med att vårdreformen måste fällas ställdes frågan om fler inom hennes parti kommer att följa efter.

Hur många kan tänkas byta läger?

Förutsatt att precis alla inom oppositionen är närvarande och röstar emot vårdreformen i juni räcker det alltså att en handfull medlemmar av regeringen också gör det, så faller reformen - och därmed regeringen.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori sitter inte i riksdagen men är en stark profil inom Samlingspartiet. Han har kritiserat reformen från början och allt starkare nu, senast i sin blogg. Andra samlingspartister som de senaste dagarna låtit klart tveksamma till reformen är Susanna Koski och Hjallis Harkimo. Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo försöker lugna ner läget och säger att regeringen har kommit långt i beredningen och att reformen är nödvändig.

Också statsminister Juha Sipilä (C) skriver att reformen behövs. Timo Soini, numera Blå, skäller ut de i Samlingspartiet som kritiserar reformen och skriver öppet att han är glad han inte behöver leda något parti längre.

Det känns som en evighet man talat om det här, när fattas det slutliga beslutet?

Enligt regeringens tidtabell ska lagarna i reformen stadfästas och träda i kraft i juni i år.

Att det känns som om det pratats om vårdreformen länge beror på att det har det.

Redan valfrihetsbiten har varit med om flera bakslag. Förra våren var ett förslag till valfrihetslagstiftning uppe i riksdagen, men det gick inte igenom grundlagsutskottets granskning.

Landskapslagen och beslutet att begränsa jourerna till bara tolv sjukhus väckte också stor debatt och förargelse.

Och landskapsvalet då, blir det något sådant?

Landskapsvalet skulle ursprungligen redan ha hållits, i samband med presidentvalet i januari. Men det sköts upp i och med att vårdreformen försenades. Nu är valet tänkt att de hålls i oktober, men förutsättningen är att hela lagpaketet godkänns i juni.

Om valet pågår i sin tur flera olika diskussioner, den senaste handlar om vilka som egentligen ska få ställa upp i landskapsvalet.

Hålls landskapsvalet i oktober inleder politikerna i landskapsfullmäktige sitt arbete den 1.1.2019 och har ett år på sig att organisera sig, innan landskapen slutligen tar över ansvaret för social- och hälsovården den 1.1.2020 och vård- och landskapsreformen därmed är fullbordad.

Läs mera:

Plenisalen i riksdagshuset i Helsingfors, med ett stort antal ledamöter på plats.

Yle kartlade splittring i Samlingspartiet: De flesta säger ja till vårdreformen - men det finns ett dussin frågetecken

De allra flesta av samlingspartiets riksdagsledamöter uppger sig rösta för vårdreformen, visar en kartläggning från Yle Uutiset. Men flera tvekar. Saken har betydelse eftersom det behövs bara några nej-röster inom regeringspartierna för att fälla hela reformen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes