Hoppa till huvudinnehåll

Valfrihetsförslaget vidare till riksdagen – vården kommer att bli bättre intygar omsorgsminister Saarikko

Ministrarna Anu Vehviläinen och Annika Saarikko.
Ministrarna Anu Vehviläinen och Annika Saarikko. Bild: Lehtikuva hälsovård,Annika Saarikko,Anu Vehviläinen

Regeringen har överlämnat den sista och mest omstridda delen av vård- och landskapsreformen till riksdagen. Propositionen om kundens valfrihet i vården syftar till att ge kunden möjlighet att välja mellan olika serviceproducenter.

Enligt omsorgsminister Annika Saarikko (C) kommer valfriheten inte enbart att förbättra kvaliteten på tjänsterna utan även bidra till bättre tillgänglighet.

- Att producenterna ställs på samma streck innebär att kvaliteten kommer att ha en större betydelse, säger Saarikko.

Regeringen har berett ett nytt förslag till valfrihetslag sedan i somras då grundlagsutskottet prickade det tidigare förslaget till valfrihetslag.

Enligt minister Saarikko har de grundlagsutskottets anmärkningar beaktats i den aktuella propositionen.

- Bland annat har kravet på att bolagisera landskapens egen tjänsteproduktion avlägsnats från det nya förslaget. Vi har gjort vårt yttersta för att förslaget ska kunna genomgå en grundlagsenlig granskning och att reformen ska kunna träda i kraft i sin helhet.

Kundens valmöjligheter ökar

I praktiken innebär valfriheten i vården att kunden i framtiden fritt får välja mellan en privat eller offentlig serviceproducent inom primärvården. Valfriheten kommer även att gälla inom mun- och tandvården.

Regeringen räknar med att valfrihetsmodellen ska förbättra jämlikheten inom vården och stävja kostnadsökningen inom social- och hälsovården.

Man räknar med att värdet på den blivande social- och hälsovårdsmarknaden kommer att vara cirka 5,3 miljarder euro. Det här kan jämföras med den sammanlagda budgeten för social och hälsovården som går på 18,6 miljarder.

Enligt regeringens uträkningar kommer mellan 6 000 och 25 000 anställda inom vården att gå över från den offentliga till den privata sektorn då valfriheten träder i kraft.

Landskapen finansierar och övervakar

De blivande landskapens roll blir att se till att invånarna får de tjänste de behöver och att betala ersättningar till producenter för antalet kunde som vårdas.

Nivån på ersättningarna varierar enligt kundernas servicebehov. Ersättningen varierar enligt kundernas ålder och hälsotillstånd. Landskapen har även möjlighet att betala ut tillägg till producenter som gör väl ifrån sig.

Landskapens affärsverk kommer även att producera egna tjänster i framtiden. Förutom egna social- och hälsovårdscentraler och tandkliniker kommer landskapen också att ansvara för all socialservice.

Familjecenter, skolhälsovård, hemvård och specialistvård är exempel på tjänster som landskapet kommer att ansvara för också framöver.

Reformen träder i kraft stegvis

Beredningen och valfrihetslagen går nu vidare till riksdagen. Regeringens målsättning är att klubba igenom vård- och landskapsreformen i sin helhet före utgången av juni.

Om tidtabellen håller kommer landskapen att ta över ansvaret för social- och hälsovården i juli 2020.

I oktober 2020 blir kan kunden välja mellan en privat eller en offentlig vårdproducent.

Läs mera:

Collage av ett sjukhuskors och riksdagshuset

Splittras Samlingspartiet? Faller regeringen? Fem punkter om den sista pusselbiten för vårdreformen

Reformens sista bit, den om hur frågan kring valfriheten i vården ska lösas, lämnas över i dag torsdag.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes