Hoppa till huvudinnehåll

Ny ÅA-forskning: Tvåspråkighetens effekt på hjärnan överdriven

En student gör anteckningar i sitt häfte på två språk.
En student gör anteckningar i sitt häfte på två språk. Bild: Yle/Linus Hoffman tvåspråkighet,studenter,studier (verksamhet),studerande,HUMAK University of Applied Sciences,Svenskundervisning,yrkeshögskoleutbildning,flerspråkighet

Att tvåspråkighet skulle ge en fördel då man fokuserar på uppgifter och vara till nytta vid problemlösning stämmer inte, visar ny forskning vid Åbo Akademi.

Tvåspråkighet har varit föremål för mycket forskning de senaste 15 åren. Minna Lehtonen, docent i psykologi vid Åbo Akademi, har lett en forskargrupp som analyserat 150 studier kring tvåspråkighet från 27 olika länder. Det är den mest omfattande översikten över forskningsområdet hittills.

- Det har varit svårt att få en helhetsbild trots den massiva mängden forskning på området och dessutom har resultaten varit ganska motstridiga. Därför ville vi göra en systematisk sammanfattning av forskningen som finns på området, konstaterar Lehtonen.

Docent Minna Lehtonen vid Åbo Akademi.
Minna Lehtonen. Docent Minna Lehtonen vid Åbo Akademi. Bild: Yle/Niclas Lundqvist Åbo Akademi,tvåspråkighet,minna lehtonen

Det som ÅA-forskningen fokuserat på är så kallade exekutiva funktioner, det innebär förmåga att rikta uppmärksamhet, eller stänga bort konkurrerande impulser och störande stimuli från omgivningen. Arbetsminnesfunktioner antas också höra till exekutiva funktioner.

- Alla analyser verkar tyda på att tvåspråkiga och enspråkiga presterar lika bra i olika kognitiva tester som mäter exekutiva funktioner.

- Exekutiva funktioner är viktiga i allt målmedvetet beteende, all slags planering och problemlösning och hur vi reglerar vårt beteende och hur vi planerar vårt beteende.

Varför har man tidigare antagit att tvåspråkighet kunde vara till en fördel?

- Man har funnit att de två språken hos en tvåspråkig hela tiden är aktiva och det betyder att det hela tiden finns en potentiell konkurrens från det andra språket. Man måste hela tiden välja vilket språk man använder och aktivt stänga bort det andra språket.

språkbadsjippo i hansakvarteret i åbo
språkbadsjippo i hansakvarteret i åbo Bild: Yle / Peter Karlberg språkbadsjippo i hansakvarteret i åbo

- Man har antagit att språkbyten, som tvåspråkiga ofta gör, också skulle träna exekutiva funktioner. Alltså att den här massiva träningen man fått av att kontrollera språkanvändningen också överförs till andra uppgifter som inte är språkliga. Men det här antagandet verkar alltså inte stämma.

Man har tidigare hävdat i studier att tvåspråkighet är till nytta då man ska lära sig ett tredje språk. Vad kan du på basen av er studie säga om det?

- Exekutiva funktioner är viktiga i mycket som vi gör i vardagen, till exempel då vi lär oss nya saker. I sådana grundläggande förmågor verkar tvåspråkiga inte ha en fördel.

Svenska och finska ordböcker.
Svenska och finska ordböcker. ordböcker

- Men man kan säga att kunskaper i ett språk som liknar det nya språket kan underlätta inlärning, om jag kan svenska så är det lättare för mig att lära mig norska.

Vilka är då fördelarna med tvåspråkighet?

- Fördelarna ligger nog i själva kommunikationsförmågan, att man kan kommunicera med andra människor och bekanta sig med nya kulturer. Den biten försvinner inte trots resultatet i vår studie.

Vad kan forskningsresultatet ha för betydelse för framtiden?

- Studien visar att man inte ska förvänta sig att inlärning av nya språk skulle förbättra andra kognitiva förmågor och exekutiva funktioner. Språkinlärning är trots detta mycket viktigt för samhället och det är viktigt att förstå de kognitiva mekanismerna bakom språkinlärning och hur man kan stöda effektiv språkinlärning.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland