Hoppa till huvudinnehåll

Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin

Sockengården i vinterskrud
Tillväxten sätter hårdare press på personalen än på kommunens skattekista. Sockengården i vinterskrud Bild: Yle/Fredrika Sundén sibbo kommun,Sibbo,Nickby

Sibbo kommun växer inte längre snabbast i Finland men fortfarande snabbt. Trots hög tillväxt är det inte ekonomin som är pressad utan personalen.

Åren 2015 och 2016 var Sibbo den kommun som växte snabbast av alla kommuner i landet. Nu har Sibbo ramlat ner några pinnhål till plats fem men har fortfarande en relativt hög tillväxtprocent.

Enligt senaste statistik fick Sibbo förra året 388 nya invånare och har nu 20 310 invånare. Tillväxtprocenten är 1,9.

Trots att placeringen nu är en annan är tillväxtprocenten den samma som 2015.

- Jag har en minnesbild av att vi hade samma tillväxtprocent år 2015 men att den var 2,6 procent år 2016, säger kommundirektör Mikael Grannas.

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas
Kommundirektör Mikael Grannas med nybyggen i Nickby i bakgrunden. Sibbos kommundirektör Mikael Grannas Bild: Yle/Carmela Walder Mikael Grannas,Sibbo,kommundirektör

Tillväxtprocenten fortsätter att vara hög

Förklaringen till att Sibbo nu, trots en relativt hög tillväxtprocent, ligger på plats fem är helt enkelt den att vissa andra kommuner vuxit ännu snabbare.

- Det är Träskända som nu toppar listan och Grankulla ligger på en andra plats, vilket är överraskande, säger Grannas.

Trots att tillväxtprocenten sjunkit är inflyttningen till kommunen fortfarande hög. Det är lätt att se inte minst utgående från beviljade bygglov.

- För tre år sedan beviljade vi 400 bygglov och 2017 dubbelt fler. Man brukar räkna med 2,5 invånare per bostad, vilket innebär att vår tillväxtprocent nog kommer att stiga från den nuvarande. Åtminstone kommer den att vara lika stor, förutspår Grannas.

sibbo kommunvapen
800 bygglov i Sibbo betyder statistiskt sett 2 000 nya Sibbovargar. sibbo kommunvapen Bild: Yle/Stefan Härus sibbo vapen

Mera press på personal än på ekonomi

Betyder en tillväxtprocent på 1,9 hård press på ekonomin och på behovet att bygga ut skolnät och infrastruktur?

- Hittills har vi klarat av ekonomin riktigt bra och bokslutet för 2017 kommer att bli helt skapligt. Däremot är det mera personalen som är hårt pressad, säger Grannas.

För några år sedan gällde det mera att få ekonomin i skick. Nu är det alltså personalfrågor och personalens välmående i skuggan av en hög tillväxt som är det stora arbetet.

Kommundirektör Grannas räknar med att man inom kommunen har lika mycket arbete som städerna Träskända och Kervo med cirka 40 000 respektive 35 000 invånare.

Skillnaden är att de har mera personal för samma arbetsuppgifter inom till exempel planerings- och lovsektorn.

- Faktum är att vi nu bygger mera än i grannstaden Kervo. Det här sätter press på arbetstagare inom till exempel gatubyggnation och planering av vatten- och avlopp, säger Grannas.

vägskylt med namnen tallmo, nickby och söderkulla
Sibbo kommuns tre tillväxtcentra. Nickby och Söderkulla byggs ut nu - Tallmo i framtiden. vägskylt med namnen tallmo, nickby och söderkulla Bild: Yle/Stefan Härus vägskylt,Sibbo,Nickby

Vad är bättre - en låg eller en hög tillväxt?

När är då egentligen en kommun nöjd visavi tillväxten? Om tillväxtprocenten är för låg ökar inte skatteintäkterna och är den för hög så kan det bli tufft för ekonomin och/eller personalen.

Enligt Grannas handlar det rätt långt här om vilken linje kommunen gått in för.

- Under den förra fullmäktigeperioden har vi haft en mycket aggressiv tillväxtstrategi. Strävan var att vi skulle nå en tillväxt på 5 procent. Så högt nådde vi inte, men vi har ändå haft Finlands snabbaste tillväxt och vi kommer fortsättningsvis att behöva ha en stark inflyttning, säger Grannas.

Max 3 procent det optimala

Kommundirektör Mikael Grannas säger vidare att med tanke på de många bygglov som beviljats, finns nog förutsättningarna för en tillväxt på 5 procent.

En sådan tillväxt tror också Grannas att kommunen klarar av förutsatt att den inte pågår i åratal.

- Å andra sidan är det önskvärt att vi inte skulle ha en högre tillväxt än 3 procent, men oberoende av hur det går, så kommer den tillväxten att synas tidigast i slutet på innevarande fullmäktigeperiod. Vi kan också vara nöjda med den siffra vi har nu, säger Grannas.

Nybyggda egnahemshus
Nya hus byggs också i Storören på gränsen till Östersundom. Nybyggda egnahemshus Bild: Mikael Crawford/Yle Sibbo,nybygge

20 000-strecket nått för andra gången

När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var den strategiska målsättningen för tillväxt hela 8 procent.

- Det var en orealistisk vision som var förknippad med att kommunen då försökte bemöta Helsingfors stads försök att annektera mera av Sibbo, säger Grannas.

Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.

Artikeln rättad 11.03.2018 kl. 16:45 med följande: Sibbo kommuns tillväxt var inte vid tiden för Grannas anställning 8 procent, utan ett strategiskt mål för att hålla Helsingfors stången.

Läs också

Östnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Östnyland