Hoppa till huvudinnehåll

I Belgien är det fortfarande lärarna som läxar upp föräldrar – inte tvärtom

Foto av Daniel Olin
Foto av Daniel Olin Bild: Yle korrespondent,korrekolumn

De överdrivna föräldrakontakterna är inget problem i de belgiska skolorna. För i Belgien bestämmer lärarna medan föräldrarnas möjlighet att påverka undervisning är begränsad, skriver Daniel Olin i veckans korrespondentkolumn.

Överengagerade föräldrar som lägger sig i lärarnas arbete är en fråga som med jämna mellanrum är aktuell i Norden.

De här så kallade curlingföräldrarna, som försöker påverka sitt barns undervisning, är däremot inte ett problem i Belgien.

Här får lärarna koncentrera sig på att lära, medan föräldrarnas delaktighet går ut på att se till att barnen gör läxorna, är utvilade och kommer i tid till skolan.

Lärarna bestämmer och föräldrarna följer order. Punkt.

Kontakten till läraren sker genom lappar

Inkommande vecka är det dags att gå på utvecklingssamtal. Det blir andra gången som vi har en personlig kontakt med våra barns lärare sen sommarlovet.

I en kvart går vi sen punktligt igenom barnens betyg från läsårets andra period. I juni blir det en tredje träff.

Förutom de tre utvecklingssamtalen ordnas ett föräldramöte per läsår. I övrigt sker all kommunikation med lärarna genom korta meddelande som skrivs in i en mapp som skickas fram och tillbaka, mellan hem och skola.

Som förälder ser man klassläraren dagligen men bara på avstånd, då man vinkar av barnen bakom ett staket. Skolbyggnaden och gården finns till för personalen - inte för föräldrarna.

Att man skulle ringa, mejla eller whatsappa barnens lärare kommer inte på fråga. Har man ett personligt ärende sker det via brevkorrespondens eller så får man lov att uppsöka rektorns kansli.

Ingen IT-undervisning – men många vitsord

De digitala lösningarna lyser med sin frånvaro. I skolan finns ingen IT-klass och mobiltelefoner är strängt förbjudna. Lågstadiebarnens skärmtid i skolan är lika med noll.

Men den största skillnaden jämfört med den finländska skolan är att allt betygsätts - ända från första klass, och varje minsta liten räkneuppgift bedöms.

Modersmålsundervisning kan gå ut på att barnen ska lära sig en dikt utantill och de bedöms sedan på basis av utförandet. Vitsordet skrivs förstås ned i mappen och föräldrarna kvitterar det med en underskrift.

Ordning och reda liksom artighet ligger högt i kurs. Enligt skolans reglemente ska barnen vara prydligt klädda, håret ska vara kammat och tänderna borstade. Lärarna tilltalas med Madame eller Monsieur.

”Rektorn ger ingen pardon”

Blir man försenad så gäller det att ringa på dörrklockan.

Det hände oss i höstas. Dörren öppnades av en sträng rektor som gjorde klart att föräldrar har ett ansvar att se till barnen kommer i tid, och vår försening påverkar klassen undervisningen. Skamsen bad jag om ursäkt.

Visst kan det ibland kännas gammalmodigt och den knapphändiga kontakten med skolan kändes till en början rätt så märklig.

Men man vänjer sig och barnen verkar inte ta skada av det. Jag påstår inte belgiska modellen är något vi finländare ska kopiera, men åtminstone har de belgiska lärarna arbetsro.

Att försöka påverka eller ifrågasätta skolundervisningen är otänkbart. Sköt du ditt så sköter vi vårt, är filosofin här i Belgien.