Hoppa till huvudinnehåll

Stöder vi våra blivande genier?

Flicka framför griffeltavla med matematiska uträkningar
Flicka framför griffeltavla med matematiska uträkningar Bild: contrastwerkstatt flickor,skolan (fenomen)

Vi hittar de sportiga och ger dem träning, uppmuntran och en plats i laget. De konstnärliga får bildskola och musikinstitut. Men kan vi stöda språkgenierna, matematikerna och filosoferna?

Särskilt begåvade barn kan ha väldigt specifika behov som vi kanske inte alltid känner till, säger Camilla Svens-Liavåg, som är speciallärare och också håller kurser inom öppna universitetet om särbegåvade barn.

Programmet med Camilla Svens-Liavåg och Christer Holmlund kan du höra här.

Hur känner man igen särskilt begåvade barn?

Man räknar med att det är mellan två och fem procent av eleverna som är särskilt begåvade.

Olika forskare ser på särskild begåvning ur olika synvinklar, det finns en massa olika definitioner, och det blir lätt en djungel som är svår att förhålla sig till.

Skolavslutning
Skolavslutning Bild: Yle/Sarah Karjalainen smedsby

Enligt Svens-Liavåg finns det ändå vissa gemensamma drag hos särskilt begåvade elever. Det främsta kanske en intensiv nyfikenhet.

Barnet har ett enormt sug efter kunskap och vetande. Ny kunskap leder till ständigt nya frågor som behöver fyllas med nya svar igen.

Speciallärare Camilla Svens-Liavåg
Speciallärare Camilla Svens-Liavåg Speciallärare Camilla Svens-Liavåg Bild: Yle/Malin Hulkki speciallärare,camilla svens-liavåg

Barnet har också ofta ett väldigt snabbt inlärningstempo, har lätt att komma ihåg det han eller hon lärt sig och behöver inte gå igenom saker många gånger och öva sig.

Här kan barnet ofta bli frustrerat, eftersom hela vårt skolsystem bygger på repetition och det kan kännas för långsamt för det intellektuellt begåvade barnet.

Specialbegåvade barn är också ofta ganska känsliga, med stor empati, och de är väldigt kreativa och har en speciell humor.

pojke och flicka ligger på stor griffeltavla
pojke och flicka ligger på stor griffeltavla skolan (fenomen),elever

Det finns en skillnad mellan så kallade duktiga och specialbegåvade barn. Duktiga elever kan vara särskilt begåvade men det behöver inte alltid vara så.

Duktiga elever trivs ofta i skolan, de får det de behöver och de kan gå långt i livet.

de duktiga eleverna är de som kan svara på frågorna medan de särbegåvade är de som ställer frågor

Särskilt begåvade elever som lär sig snabbt vill ofta däremot ha mera, de vill resonera utifrån vad de lärt sig och kan uppleva att skolan inte fyller deras behov.

Förenklat kan man säga att de duktiga eleverna är de som kan svara på frågorna medan de särbegåvade är de som ställer frågor.

Detta kan upplevas som frustrerande för läraren eftersom det ser ut som om barnet inte följer med och kanske stör.

Christer Holmlund
Christer Holmlund Bild: Yle/Alexander Uggla lärare,christer holmlund

- Enligt lagen ska varje barn ha rätt till en undervisning som svarar på barnets specifika behov, men det är inte alltid så lätt i praktiken, säger Christer Holmlund, förbundsordförande på Finlands svenska lärarförbund.

Vi är ganska bra på att se till de svagare eleverna och ge dem specialstöd, men det borde nog diskuteras mera hur man kan känna igen och också stöda de särskilt begåvade.

I varje skola borde det finnas någon lärare som får fortbildning i detta. Det är möjligt att man inom skolorna inte har tänkt så djupt på just det här med särskilt begåvade elever, säger Holmlund.

Många lärare känner igen problematiken men upplever att de saknar verktyg. Man kanske borde fundera på olika sätt att kunna differentiera undervisningen, till exempel med två lärare i en kanske lite större grupp.

Men det här kräver förutom kunnande också resurser, som skolorna inte riktigt har. Det finns ändå en möjlighet till exempel via årskurslösa studier som faktiskt finns inskrivna i läroplanen.

Varför behöver vi plocka upp de särskilt begåvade barnen?

Om man utgår från en samhällelig nivå så kan man säga att landet inte har råd att missa sina exceptionella begåvningar, säger Svens-Liavåg. De är de som kan utveckla nya möjligheter för att det ska gå bra för landet.

På en mera idealistisk nivå kan man tänka sig att det är de här individerna som ska rädda världen. De kanske skapar medicinen som botar cancer eller löser miljöproblemen.

Asiatisk liten flicka framför skoltavla med Einsteins formel för relativitetsteorin E = MC2
Relativitetsteorin Asiatisk liten flicka framför skoltavla med Einsteins formel för relativitetsteorin E = MC2 Bild: Mostphotos skolan (fenomen),Elev,Albert Einstein

På individnivå kommer vi tillbaka till skolan som har som uppgift att se till att var och en ska få växa och lära sig.

Om skolan inte ger utmaningar så kan barnet surfa igenom den med goda betyg men utan att lära sig att hantera motstånd eller den studieteknik som hen behöver senare vid högre studier.

Här i Norden har vi ofta svårt att lyfta fram frågan om de intellektuellt begåvade barnen. Det blir lätt laddat och en elitdiskussion som kan bli ganska känslosam och ganska svartvit.

Det finns länder där man mäter människors intelligenskvot ganska oblygt, till exempel i USA.

Där finns det forskning som visar att en överraskande stor del av dem som faller ur universitetsstudier är just individer med mycket hög begåvning.

De har helt enkelt inte redskapen att studera. Varje elev borde alltså få lära sig att möta motstånd och misslyckanden och hantera det.

Tanken med grundskolan var ju att ge alla barn samma möjligheter att lära sig och höja den allmänna kunskapsnivån, konstaterar Holmlund.

- Nu borde man kanske mera forska kring hur vi kunde möta och stöda också de särskilt begåvade.

Vad behöver då särskilt begåvade barn?

Precis som med alla barn är behoven väldigt individuella och olika, det finns så många olika begåvningar, säger Svens-Liavåg.

Det som generellt behövs är en förståelse för hur man fungerar om man är särskilt begåvad, och där råder det en stor kunskapsbrist i skolan.

- Man vet inte riktigt vad man ska titta efter, och det florerar en hel del myter om att smarta barn klarar sig själva, säger Svensk-Liavåg.

Malms skola
Malms skola Bild: Yle/Johanna Ventus skolan (fenomen),datorer i undervisning

De här eleverna behöver naturligtvis få fylla på det intellektuella och också få tuggmotstånd och få arbeta hårt. Men i lika hög grad behöver de stöd i att utvecklas emotionellt och socialt.

Detta kan vara en utmaning eftersom särskilt begåvade barn sällan får tillfälle att möta andra likasinnade, vilket kan leda till en känsla av att vara annorlunda och till utanförskap.

Det är inte bara lärarna utan hela elevvårdssystemet som borde ha den här kunskapen för att kunna stöda eleven i att skapa en sund självbild.

En risk som eleven också möter är att hen uppfattas som stökig och att läraren då lätt börjar fundera på bokstavskombinationer och skickar barnet för utredning.

I bästa fall möter eleven då en psykolog som kan reda ut orsaken till koncentrationssvårigheterna.

Animerade barn mot solljus.
Animerade barn mot solljus. Bild: Most Photos/kentoh barn,skolgård,småbarn,sommarlov,familj,Skollov

Men på samma sätt som i lärarstudierna så kan det hända att kunskapen om särskilt begåvade barn inte ingått i studierna för blivande skolpsykologer.

Det finns därmed en risk att då man utgår från att tolka ett ett beteende så kan man hamna i en neuropsykologisk diagnos såsom ADHD eller Aspberger och olika spektrum av autism.

Beteendet kan se väldigt lika ut, så om psykologen inte vet vad hen ska titta efter så kanske eleven kommer hem med en medicin som ska lugna ett väldigt livligt intellekt.

Det finns ingen forskning i Finland om hur vanligt det här är, men internationell forskning visar att så här tyvärr sker.

Men utbildningen av lärare går framåt.

Svens-Liavåg konstaterar att det inom öppna högskolan finns kurser om särskilt begåvade barn och att många unga lärarstuderande också deltar i de här utbildningarna även om de är frivilliga.

Eftersom Svenskfinland är så geografiskt utbrett så finns det knappas möjligheter att samla ihop de här eleverna i specialklasser och det är inte heller en idealisk lösning, anser Svens-Liavåg.

Mångsidigheten, också inom begåvning är viktig.

Forskning visar också att särskilt begåvade elever kan höja nivån i hela gruppen för att man till exempel får flera infallsvinklar i diskussionerna. Men det behövs kunskap för att kunna hantera det här i våra klassrum.

- Vi ska ha en inkluderande skola, med särlösningar ibland. Men vi behöver mera kunskap och resursering så vi kan se till den enskilda elevens lärstig, säger Christer Holmlund.

Läroplanen ger oss en möjlighet att differentiera undervisningen och den möjligheten ska vi använda.

Men vi behöver också en politisk diskussion om kunskapssyn och mål och en insikt i hur sparkrav påverkar skolan.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP