Hoppa till huvudinnehåll

Ulla banade väg för Malin - 30 år sedan de första kvinnorna prästvigdes

Ulla Östman och Malin Lindblom tittar på tidningsklipp från 1988 då de första kvinnorna prästvigdes.
Ulla Östman och Malin Lindblom tittar på tidningsklipp från 1988 då de första kvinnorna prästvigdes. Ulla Östman och Malin Lindblom tittar på tidningsklipp från 1988 då de första kvinnorna prästvigdes. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney präster,kvinnor,ämbetsfrågan

Ulla Östman hörde till den första kullen av kvinnor som prästvigdes i Borgå stift år 1988. Tolv år senare prästvigdes Malin Lindblom. Med anledning av trettioårsjubileet såg vi till att de båda träffades.

– Jag stod framme vid altarringen då för trettio år sedan och tänkte ”Här står jag och kan icke annat. Gud hjälpe mig!”, skrattar Ulla Östman.

Det var elva kvinnor som prästvigdes av biskop Erik Vikström och Ulla Östman tyckte att de yngre såg så glädjestrålande ut.

Medan hon själv, som då var 51 år och hade arbetat som församlingslektor i många år, kände sig lite ängsligt avvaktande.

– Men jag kände att här står jag i alla fall, och Gud är med mig.

Tidningsklipp från prästvigningen av de första kvinnorna.
Tidningsklipp från prästvigningen av de första kvinnorna. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney prästvigning,präster,ämbetsfrågan

Ulla Östman började studera teologi vid Åbo Akademi år 1955. Hon hade framtiden klar för sig, hon skulle bli församlingslektor inriktad på familjearbete.

Ganska snart började dock kamrater omkring henne tala om att fara till Sverige, där kvinnor fick prästvigas från år 1958.

Själslig brottning före prästvigningen

När möjligheten att bli prästvigd även i Finland öppnade sig fick Ulla Östman brottas rejält med sig själv innan hon var redo att prästvigas.

Hennes mamma hade lärt henne att man ska hålla frid med alla om det bara är möjligt. Man ska inte bli någon till anstöt.

– Jag ville inte komma på kant med någon, och visst fick jag brev på posten med frågan att ”inte vill du väl vara med om att splittra Kristi kyrka?”

Ulla Östman insåg att om hon skulle låta prästviga sig behövde hon en stadig grund att stå på. Det skulle sannolikt blåsa kring kvinnor som blir präster.

Inte vill du väl vara med om att splittra Kristi kyrka?

Hon diskuterade med olika präster kring vad det egentligen innebär att vara präst. Möjligheten att förkunna förlåtelse för skuldtyngda människor var det som blev det tyngsta argumentet för en eventuell prästvigning.

När Ulla Östman så deltog i Franciskusdagarna på Kökar reagerade hon på att en lång rad med präster gick i högtidlig procession till kyrkan – men alla var män.

Under den högtidliga mässan gick sedan prästerna fram till altarringen för att be för världen.

– Det slog det mig att Gud skapade människan till man och kvinna. Varför är ingen kvinna med där, och ber för vår värld? Då kände jag tryggheten inom mig: om jag inte vågar bli präst så gör jag Gud liten.

Malin har gått i Ullas fotspår

Malin Lindblom är en efterföljare till Ulla Östman. Hon blev prästvigd år 2000, tolv år efter den första kullen där Ulla Östman ingick. Malin Lindblom har brottats med liknande funderingar som Ulla Östman.

– Jag är uppvuxen i Karleby och där ingick det i undervisningen att en kvinna inte får vara präst. Det hade jag i bagaget när jag kom till teologiska fakulteten i Åbo.

Jag tänkte fortfarande att det inte gällde mig. Under tredje studieåret märkte jag att oj, Gud kallar mig till att bli präst

De två första studieåren fördes många diskussioner bland de studerande kring huruvida kvinnor kan bli präster.

– Så småningom kom jag fram till att det är okej för en kvinna att bli präst. Men jag tänkte fortfarande att det inte gällde mig. Under tredje studieåret märkte jag att oj, Gud kallar mig till att bli präst.

Prästkollegorna Malin Lindblom och Ulla Östman.
Prästkollegorna Malin Lindblom och Ulla Östman. Prästkollegorna Malin Lindblom och Ulla Östman. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney präster,ämbetsfrågan,kvinnor

Det var speciellt när de hade gudstjänstövningar som Malin Lindblom upptäckte att hon trivdes med att predika.

Det tog ändå en tid för henne att acceptera sitt kall. Hon säger att Gud var tvungen att visa henne på flera olika sätt att det var rätt väg.

– Men genast efter prästvigningen sa medlemmarna i min första församling att jag redan då var väldigt trygg i min prästidentitet.

Efter att beslutet väl var taget har Malin Lindblom alltid starkt upplevt att hon är kallad att vara präst.

Malin Lindblom säger att mycket hade hänt under de tolv år som hade gått sedan kvinnor fått rätt att prästvigas. Men trots det var hon den enda från sin årskull som valde att prästvigas.

”Tänk om Ulla blir präst”

I församlingarna har mottagandet till övervägande del varit gott både för Ulla Östman och Malin Lindblom.

Ofta har församlingsmedlemmarna uttryckligen bett att få en kvinna vid olika förrättningar. Men under pionjärtiden i slutet av 1980-talet hade Ulla Östman endel speciella upplevelser.

Tidningsklipp från Ulla Östmans installation.
Tidningsklipp från Ulla Östmans installation. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney präster,Österbotten,ämbetsfrågan

– Det fanns undantag och personer kunde säga att jag förblir din vän, men jag kommer inte in i kyrkan när du är där.

Det fanns också en kollega som började oroa sig redan före jag fattat beslutet att bli präst, och en debatt fördes i Vasabladet.

Efter min prästvigning vägrade han samarbeta med mig i kyrkan. Men på pastorskansliet gick det bra.

Jag förblir din vän, men jag kommer inte in i kyrkan när du är där

Malin Lindblom lyfter också fram situationer då folk uttryckligen ber att få en man i samband med en förrättning. Den möjligheten finns inte alltid.

– Det har hänt att jag utfört förrättningar där jag vetat att de egentligen inte ville ha mig. Men det har varit roligt att märka hur nöjda de varit efteråt.

Malin Lindblom tror att mycket handlar om avsaknad av erfarenhet. Om man inte upplevt en kvinna som präst så har det varit svårt att tänka sig att hur det är.

Allergisk mot ordet kvinnopräst

År 2009 skrev Malin Lindblom boken ”Jag är präst.” Punkten i titeln efter ordet präst var viktig.

Hon anser att det var och fortfarande är nödvändigt att komma ihåg att tala om alla präster som enbart präster.

– Jag tycker det är jobbigt när det talas om kvinnopräster eller kvinnliga präster. Det används ofta i ett sammanhang där man vill göra skillnad och trycka ner kvinnor som valt att bli präster.

Inom Borgå stift har benämningen ändrat radikalt de senaste åren och numera talas det vanligen om prästvigda kvinnor eller helt enkelt bara om präster.

– Jag håller fullständigt med Malin. Ändå tar jag själv ordet kvinnlig präst och kvinnopräst i munnen, säger Ulla Östman.

Det var ju det man talade om på 80-talet, och uttrycket har fastnat för Ulla Östman. Men att det här är en fråga som ingen troligen längre funderar på om tjugo år är Ulla Östman och Malin Lindblom överens om.

Kyrkoherdarna Ulla och Malin

Ulla Östman var inte bara bland de första kvinnorna som blev prästvigda.

Hon var också den första kvinna som blev kyrkoherde i Österbotten, och den andra inom Borgå stift – den första kyrkoherde som var kvinna fanns på Åland.

– Uppståndelsen kring kyrkoherdevalet var stor. Det fanns två andra kandidater som båda var män och de var i första och andra förslagsrummet, säger Ulla Östman.

Men församlingsmedlemmarna gav henne fler röster än vad de gav männen.

– Jag fick ett fantastiskt stöd och har sparat alla gratulationer och välsignelseönskningar jag fick.

Ulla förebild för Malin

Ulla Östman gick i pension år 1999, året innan Malin prästvigdes. Men båda har varit verksamma i samma församling, Vasa svenska församling.

– När jag studerade var du som kyrkherde en förebild för mig och mina studiekamrater. Vi såg att en kvinna kan vara präst och kyrkoherde.

Ulla Östman och Malin Lindblom.
Ulla Östman och Malin Lindblom. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney präster,kvinnor,församling,ämbetsfrågan

När Malin Lindblom nu ett femtontal år senare vikarierat som kyrkoherde har det inte alls förekommit några som helst betänkligheter mot att ha en kvinna som ledare för församlingen.

Men eftersom det varit och är en stor sak för endel män att arbeta i kyrkan med en kvinna – hur ser då kvinnorna på att arbeta med män i kyrkan?

– Det är inte någon skillnad på om man arbetar med män eller kvinnor. Det handlar mer om personlighet och hur man sköter sina uppgifter, konstaterar Malin Lindblom och Ulla Östman samstämmigt.

Ulla Östman och Malin Lindblom

Ulla Östman arbetade först som lektor i Vasa svenska församling. Efter prästvigningen år 1988 fortsatte hon som präst i samma församling. De sista sju åren fram till pensioneringen år 1999 var hon kyrkoherde.

Malin Lindblom prästvigdes år 2000 verkar som kaplan i Sundom kapellförsamling, som lyder under Vasa svenska församling. Hon har också tjänstgjort som t.f. kyrkoherde i samma församling i ett par omgångar.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle