Hoppa till huvudinnehåll

Att jobba som hantverkare är sällan någon guldgruva - men roligt!

Smyckedesignern Henna Renfors bearbetar ett smycke
Smyckedesignern Henna Renfors bearbetar ett smycke. Smyckedesignern Henna Renfors bearbetar ett smycke Bild: Maud Stolpe/Yle Västanfjärd,Henna Renfors

Att kunna livnära sig på sitt hantverk kan vara kämpigt. Glädjen över de egna händernas arbete gör att det ändå är mödan värt. Närbild har träffat några hantverkare som strävar efter att försörja sig på det de gillar att göra.

Henna Renfors är smyckesformgivare i Västanfjärd. Att hon kom in på den banan var snarast en slump; det var en av hennes lärare i högstadiet som kastade fram tanken på att hon skulle söka sig till guldsmideslinjen vid Yrkesinstitutet Sydväst (i dag Axxell) i Ekenäs.

- Det var jätteintressant, jag blev genast fast och tyckte att det här är det jag vill göra, få skapa med händerna och se resultatet.

Renfors utbildade sig sedan både i Ekenäs och vid yrkeshögskolan för formgivning i Lahtis.

Fick köpa färdigt företag

Att få jobb efter avslutade utbildningar var ändå inte det lättaste. Henna Renfors jobbade till och från som lärare på yrkesinstitutet i Ekenäs och grundade också ett eget företag, och bildade småningom familj.

2012 kom vändpunkten, då hon fick möjlighet att köpa upp ett annat smyckesföretag, nämligen Leif Ströms, inklusive modeller och återförsäljare och "hela alltihopa".

- Om jag inte hade fått den här möjligheten att köpa upp ett färdigt företag kan jag inte med säkerhet säga att jag skulle göra det här.

Jag stortrivs med det här!

I dag gör Renfors smycken både i Leif Ströms och sin egen design.

- Min egen kollektion växer hela tiden, det kommer nya modeller och vissa andra som kanske inte har varit så lyckade faller bort. Av Leifs produktion finns allt ändå för tillfället med.

Drömmen: Att utvidga

Henna Renfors säljer sina smycken via en egen webbshop och Facebook, och dessutom har hon omkring 15 återförsäljare.

I det här skedet är hennes smyckestillverkning ändå inget heltidsjobb.

- Jag jobbar deltid, under den tid mina barn är i skolan och dagvård. Tanken är ändå att någon dag kunna arbeta på heltid, och det skulle vara jättefint att också kunna anställa någon.

Renfors tycker i varje fall att hon har hittat sin rätta plats i livet.

- Absolut, jag stortrivs faktiskt med det här. Det känns alltid lika inspirerande och roligt att komma hit och få sitta och arbeta i egen lugn och ro, i egen takt.

Handgjorda trummor med höga ambitioner

Bröderna Björn och Oskar Englund i Raseborg har förverkligat sin dröm: De har startat ett eget företag där de bygger trummor. För hand och helt själva och från början till slut.

Vi gör det vi tycker är roligt!

Efter ett par år av produktutveckling börjar paketet vara i skick och försäljningen kan komma igång. Siktet är högt ställt.

- Ja, vi gör det som vi tycker är roligt! Det är som en hobby - förutom att vi eventuellt kan få ut de här trummorna i världen. Det skulle vara roligt, säger Björn.

Bröderna Englund bygger trummor
Bröderna Björn och Oskar Englund vill leva på sina trummor. Bröderna Englund bygger trummor Bild: YLE / Mathias Gustafsson hantverk,handgjorda trummor

Att det blev just trummor är inte så konstigt, menar han.

- Jag har alltid varit intresserad av trummor och haft en lust att slå på trummor! Men så länge jag har spelat har jag tyckt att det fattas något i soundet i de trummor som finns på marknaden. Vi får göra precis sådana trummor vi vill ha och de låter alltid lika bra.

Siktar mot stjärnorna

Men att bygga trummor är en sak, att sälja dem sedan en annan. Bröderna Englund räknar med att det finns ett kundunderlag för deras kvalitetstrummor, men att hitta köparna har inte varit det lättaste.

- Hittills har vi en kund som har köpt ett trumset av oss. Vi har flera offerter ute förstås, men de har inte ännu beställt något, fast de har lovat, säger Björn.

- Vad skulle krävas för att ni skulle kunna livnära er på det här?

- Det skulle krävas att vi fick lite mera global synlighet. Ett set i veckan borde vi få beställning på.

"Inte jobbigt - bara roligt"

En som har lyckats få det att gå runt är sömmerskan Mathilda Store. Hon har en egen syateljé i Jakobstad där hon lappar och lagar och syr om. De vanligaste uppdragen är trasiga blixlås och kläder som är för stora eller inte sitter som de ska.

- Det går att leva på det här, men det beror ju på hur dyra vanor man har. Om man lever billigt är det inga problem, men vill man ha dyr bil och dyrt hus så blir det kämpigt, då blir det väldigt långa dagar.

ung kvinna vid symaskin
Mathilda Store i sin syateljé. ung kvinna vid symaskin Bild: Yle/Jyrki Karjalainen sömnad,sömmerska

Store säger att hon klarar sig så länge hon bara behöver försörja sig själv.

- Om jag vill ha familj och det ska räcka åt flera så kan det nog hända att jag får fundera hur jag ska göra för att få det att räcka till.

Det känns bra att fara till jobbet!

Inkomsterna varierar från månad till månad, beroende på hur mycket Store är på jobb. En veckas ledighet betyder genast att en fjärdedel av lönen faller bort. En längre semester kräver att hon måste planera och jobba längre dagar före ledigheten. Det kräver en viss sorts personlighet, menar hon.

- Det är nog lite mer ett kall än att man gör det bara för pengarna. Jag trivs med det här, det är roligt. Jag tänker inte på söndag kväll att "nej det är måndag i morgon och jag måste till jobbet". Det känns helt bra att fara till jobbet, det är inte jobbigt utan det är roligt.

"Svårt att leva på traditionellt hantverk"

Tomas Lindén i Vasa tillverkar egna knep och knåp-produkter i trä som han säljer i sin butik. Någon heltidssysselsättning räcker det ändå inte till för.

- Att leva på det här hantverket har nog visat sig vara ganska svårt i längden.

Manlig hantverkare i sin butik.
Tomas Lindén. Manlig hantverkare i sin butik. hantverk,tomas lindén

Lindén är utbildad slöjdlärare och har därför fortsatt att undervisa vid sidan om.

- Jag har inte vågat lämna bort den delen av min verksamhet. Undervisningen ger en säker lön medan man som företagare lever med det här osäkerhetsfaktorn. Som företagare gör man jobbet först och så får man kanske lön, eller så får man inte.

Enligt Lindén är det svårt att få någon skälig timlön genom traditionella hantverk. Folk är helt enkelt inte villiga att betala för det handgjorda.

- Världen i dag är så effektiverad, allt är automatiserat. Du kan köpa ett knippe smörknivar för en euro från stora tillverkare, men gör du en själv så är det inte lätt att få någon att betala sådana summor som du egentligen borde få.

Se hela programmet här:

Programmet sänds också i Yle Fem på måndag 12.3.2018 kl 20.00 samt på tisdag kl 11.00.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland