Hoppa till huvudinnehåll

Amnesty: Burma bygger militärbaser på rohingyernas brända byar

Arkivbild från den 10 oktober 2017 på brända byar i  Maungdaw i norra Rakhine.
Arkivbild från den 10 oktober 2017 på brända byar i Maungdaw i norra Rakhine. Arkivbild från den 10 oktober 2017 på brända byar i Maungdaw i norra Rakhine. Bild: AFP / Lehtikuva Rakhinestaten,Burma

Efter att ha fördrivit uppemot 700 000 rohingyer ut ur landet, bygger den burmesiska militären nu vägar, baser och landningsbanor där rohingyernas hem och moskéer en gång stod.

Delstaten "militariseras" med alarmerande fart, rapporterar Amnesty International.

Genom ögonvittnesskildringar och experters analyser av satellitbilder visar Amnesty hur delstaten Rakhine har förändrats under de senaste månaderna.

Enligt organisationen intensifierades den burmesiska militärens aktivitet där i januari. Byar jämnades med marken samtidigt som nya baser för säkerhetsstyrkorna, vägar och landningsbanor byggdes med fart.

Dramatiskt landrofferi

- Det vi ser i Rakhine är dramatiskt landrofferi från militärens sida. Nya baser byggs för samma säkerhetsstyrkor som begått brott mot mänskligheten, säger Tirana Hassan, chef Amnesty Internationals avdelning Crisis Response.

Enligt Hassan lägger den här verksamheten ytterligare hinder i vägen för att rohingyerna ska kunna återvända hem.

- Burmesiska myndigheter bygger sina installationer precis på de platser dit rohingyerna borde få återvända, säger Hassan.

Samtidigt som förläggningar byggs där byar bränts, så utplånas bevis på de brott mot mänskligheten som människorättsorganisationer anklagar den burmesiska militären för.

Rohingyer i ett flyktingläger i närheten av staden Cox's Bazar, i sydöstra Bangladesh, den 6 februari 2018.
Rohingyer i ett flyktingläger i närheten av staden Cox's Bazar, i sydöstra Bangladesh, den 6 februari 2018. Rohingyer i ett flyktingläger i närheten av staden Cox's Bazar, i sydöstra Bangladesh, den 6 februari 2018. Bild: EPA-EFE/PETER KLAUNZER Rohingya,flyktingar

Minst tre militärbaser byggs i norra Rakhine på mark där rohingyer tidigare bodde och där byar bränts ner.

Ännu under den allra senaste tiden har rohingyer jagats bort från områden där man bygger nya säkerhetsinstallationer.

- Människor är i panik. Ingen vill stanna eftersom de är rädda för mer våld, säger en 31-årig man till Amnesty. Han flydde till Bangladesh i januari när militären byggde en ny förläggning intill hans by.

Flyktingförläggningarna hårt militariserade

Enligt Amnesty har över 670 000 rohingyer tvingats fly till Bangladesh sedan militären inledde sin utrensningskampanj i Rakhine den 25 augusti 2017.

Rohingyer som flydde över floden Naf från Burma till Bangladesh i oktober 2017.
Rohingyer som flydde över floden Naf från Burma till Bangladesh i oktober 2017. Rohingyer som flydde över floden Naf från Burma till Bangladesh i oktober 2017. Bild: AFP / Lehtikuva Rohingya,Burma,flyktingar

Militären mördade män, kvinnor och barn och utsatte kvinnor och flickor för massvåldtäkter.

Enligt en överenskommelse mellan Burma och Bangladesh var det meningen att flyktingarna skulle börja återvända till Burma i slutet av januari, men det är få som vill återvända utan några som helst garantier för sin säkerhet eller för grundläggande mänskliga rättigheter.

Satellitbilder visar att nya flyktingförläggningar som ska "välkomna" återvändande rohingyer är omgärdade av höga stängsel och att de byggs intill militärförläggningar.

Ögonvittnen har också berättat för Amnesty att icke-rohingyer har bosatt sig i en del av rohingyernas gamla byar under de senaste månaderna. Det tolkas som ytterligare ett led i den etniska rensningen.

Källor: Amnesty International, Reuters, AFP

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes