Hoppa till huvudinnehåll

Hjärnforskare: Sociala medier gör hjärnan ledsen

Tjej som ligger och tittar på sin telefon.
Tjej som ligger och tittar på sin telefon. Bild: All Over Press sociala medier,telefoner,WhatsApp

Den svenska hjärnforskaren Sissela Nutley vill lyfta fram sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa bland unga. Under en relativt kort tid har tiden som ungdomar ägnar åt att titta på skärmar ökat explosionsartat. Under samma tid har man märkt en ökning i ångest, depression och psykisk obalans bland unga.

– Nu kommer det studier som visar ett samband mellan tiden man använder på sociala medier och symptom på depression.

Sissela Nutley berättar att amerikanska ungdomar numera tillbringar mellan sex och nio timmar per dag på olika sociala medieplattformar. Redan efter två timmar ökar risken för depression, och efter fem timmar per dag ser man en högre självmordsfrekvens.

– Det vi inte vet är om deprimerade ungdomar tenderar att lägga mera tid på sociala medier än glada. Men sambandet finns där.

Sissela Nutley
Hjärnforskaren Sissela Nutley. Sissela Nutley Bild: Yle/Parad Media Oy hjärnan,forskning

Sociala medier är ett ganska nytt fenomen, och det tar alltid sin tid för forskningsfältet att komma ikapp. Det forskas hela tiden i kausaliteten, det vill säga vad som leder till vad i de här frågorna.

– Det finns några färska studier som tyder på att det verkligen är sociala medier som gör att man blir mer deprimerad. Men det behövs mycket mer forskning på det.

Skillnader i hjärnan hos kvinnor och män

Ett som är säkert är att synen är människans starkaste sinne. Sociala medier är baserade på bilder, och varje gång vi ser en bild sker det en ögonblicklig reaktion i hjärnan.

Det finns skillnader mellan hur kvinnor och män påverkas av bilder. När en kvinna ser en bild av en kvinnokropp som ligger nära idealet i vårt samhälle, aktiveras de delar av hjärnan som förknippas med självbild och ångest. Det blir en jämförelse mellan den egna kroppen och idealet.

Män däremot tittar på bilder på ett mer objektivt sätt. Hos dem aktiveras främst områden i hjärnan som har att göra med proportioner och färgskala.

– Kvinnohjärnor har samma sätt att analysera dimensioner och proportioner som manliga, men hos kvinnor ser vi dessutom aktivitet i ångestcentret amygdala – den del av hjärnan som har med rädsla att göra.

Mätverktyg för bekräftelse

Sociala medier har revolutionerat vårt sätt att se på relationer, säger Sissela Nutley.

– Plötsligt har vi ett verktyg för att mäta hur mycket vi blir bekräftade av omvärlden.

Tidigare gjordes den bedömningen enbart på basis av social interaktion, och det är frågan om ganska mjuka signaler: Tittade någon på mig då jag kom in i rummet? Var det någon som log emot mig?

– Sådana signaler ger ett biologiskt gensvar i kroppen. Det är till exempel svårt att låta bli att le tillbaka om någon ler mot dig. När man flyttar de här relationerna till sociala medier, då kopplar man bort de biologiska signalerna och ägnar sig istället åt att räkna antal likes och hjärtan.

Människan börjar alltså bedöma sig själv enligt en kvantitativ mall istället för en biologisk, intuitiv och kvalitativ modell.

Svårt för unga att förstå algoritmerna

Sissela Nutley tycker att det är beklämmande att sociala medier i mångt och mycket värderar människor enligt hur de ser ut.

– Utseendet är ett genetiskt lotteri. Det är tråkigt om vi ska värdera varandra utifrån sådant vi inte alls kan påverka själva.

Hon säger också att det kan vara svårt för speciellt ungdomar att förstå hur de sociala mediernas algoritmer fungerar. Om en person lägger upp en bild på sig själv i sin nya tröja, och bara får två likes, är det lätt att dra slutsatsen att ingen tycker om den nya tröjan – eller att ingen tycker om en själv.

– I själva verket kan det handla om en inbyggd algoritm i systemet, som gjorde att ingen såg bilden och därför inte kunde reagera.

Jakten på likes gäller också främlingar

I samma veva börja vi söka bekräftelse från folk som är längre och längre bort från vår egen sociala krets.

– När självbilden kopplas ihop med en mätbar siffra, börjar vi jaga bekräftelse från människor som vi kanske inte ens känner.

Tidigare brydde man sig kanske inte så mycket om vad sådana människor ansåg, man var mera fokuserad på vad ens vänner och familj tyckte och sökte deras bekräftelse.

– Det här innebär ett helt nytt sätt att se på relationer, ett helt nytt sätt att umgås.

Sociala medier är beroendeframkallande

Att sociala medier breder ut sig allt mer har både fördelar och nackdelar, säger Sissela Nutley. Till fördelarna hör att vi kan få kontakt med människor över hela jordklotet, och samlas kring till exempel ett gemensamt intresse.

– Den stora nackdelen är att man fastnar i ett beroende. Forskning visar att allt fler människor använder mer tid än de själva vill på sociala medier. Man kan inte låta bli.

Kopplingen till psykisk ohälsa gör det här problemet ännu mer mångfacetterat, eftersom användandet av sociala medier är så otroligt utbrett.

Nio timmar om dagen är nio timmar bort från annat

Hjärnan utvecklas ända fram till 25-årsåldern. Det är under åren mellan tretton och nitton som områden i hjärnan som står för självreflektion utvecklas. Då utvecklas också kommunikationen mellan hjärnans djupare strukturer, som styr över känslor, impulskotroll och motivation, och frontalloben som står för det rationella tänkandet.

Därför är tonåren kritiska för hjärnans utveckling. Att under dessa känsliga år använda mellan sex och nio timmar per dag på sociala medier är problematiskt.

– Det är oroande att i den här åldern lägga så mycket tid på något som kan öka risken för ångest och depression, säger Sissela Nutley.

Hon påminner också att varje timme som används till skärmar är tid bort från något annat: Motion, människorelationer och sömn.

Forskning visar att den generation som vuxit upp med smarttelefonen i handen sover mindre än tidigare generationer. Sömnbrist är också kopplat till högre risk för depression.

Ungdomarna behöver hjälp av vuxna

Att förbjuda de unga att använda telefonen så mycket som de gör är inte ett alternativ, eftersom de använder telefonen till så mycket annat än sociala medier, bland annat skolarbete och kommunikation.

– De vuxna måste hjälpa ungdomarna att fatta rätt beslut själva. Det gör man genom att aktivt prata om riskerna med överanvändning.

De delar av hjärnan som utvecklas under ungdomsåren styr över impulskontroll och långsiktig planering. Därför är en ung person inte rustad att själv inse att det hen gör idag har en påverkan på framtiden. Där måste föräldrar och andra vuxna ta sitt ansvar.

Människan är dessutom av naturen funtad så, att hon trängtar efter snabba belöningar. Speciellt hos barn och unga är det ett utmärkande drag att vilja ha den härliga känslan nu med detsamma.

– Vi kan inte riktigt förvänta oss att ungdomarna själva ska kunna begränsa sitt användande. De behöver hjälp av vuxna, säger Sissela Nutley.

Efter Nio om lycka den 12 mars 2018, kl. 21.00 i Yle Fem och i Yle Arenan.

  • Tusentals demonstrerade i Bryssel mot FN:s migrationspakt

    Polisen använde både vattenkanoner och tårgas.

    Det blev oroligt i Bryssel på söndag, då tusentals demonstranter marscherade i protest mot Belgiens undertecknande av FN:s migrationspakt. Frågan har blivit en het potatis, och kan eventuellt fälla den belgiska regeringen.

  • EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

    Avtalet kritiseras för att inte vara tillräckligt ambitiöst.

    Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva. - Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under de här förhållandena är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa