Hoppa till huvudinnehåll

FN beskyller Facebook för att sprida hat mot minoriteter

En ung rohingya-flyktingflicka i ett flyktingläger i Bangladesh.
En rohingyaflicka i ett flyktingläger i Bangladesh. En ung rohingya-flyktingflicka i ett flyktingläger i Bangladesh. Bild: EPA-EFE/PETER KLAUNZER Burma,Rohingya,Bangladesh

Förenta nationerna har anklagat Facebook för att sprida hat mot den utsatta muslimska rohingyaminoriteten i Burma.

FN undersöker som bäst om det har förekommit eller förekommer folkmord på rohingyerna.

Över en halv miljon rohingyer har flytt Burma till grannlandet Bangladesh sedan hösten, då den burmesiska armén började angripa dem på bred front.

FN-rapportörerna för Burma säger att sociala medier spelat en avgörande roll för situationen i Burma och att sociala medier i Burma är lika med Facebook.

Karta över Burma och Bangladesh.
Karta över Burma och Bangladesh. Bild: Yle / Google kartor,Burma,Bangladesh

Enligt specialrapportören Yanghee Lee är Facebook en stor del av det offentliga och privata livet i Burma.

- Allting i Myanmar (Burma) görs via Facebook, säger hon.

Enligt Lee använder buddhistiska nationalister Facebook för att sprida hat och uppmaningar till våld.

- Jag är rädd för att Facebook nu har blivit ett odjur.

Burmas ledare, Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över
Burmas ledare Aung San Suu Kyi beskylls för att blunda för övergreppen mot den muslimska rohingya-minoriteten. Hon fick Nobels fredspris 1991. Burmas ledare, Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över Bild: EPA-EFE/T. MUGHAL Burma,Rohingya,Aung San Suu Kyi

Facebook har inte kommenterat FN:s beskyllningar. Bolaget har tidigare sagt sig arbeta för att rensa bort inlägg och profiler som sprider hat.

"Den buddhistiska terrorns ansikte"

En av de buddhistiska nationalister som fått sitt Facebookkonto stängt är munken Wirathu.

Den 49-årige Wirathu har gjort sig känd för sitt hat mot muslimer i allmänhet och rohingyer i synnerhet.

Den buddhistiska munken och muslimmotståndaren Wirathu.
Wirathu leder den anti-muslimska rörelsen i Burma. Den buddhistiska munken och muslimmotståndaren Wirathu. Bild: EPA-EFE/LYNN BO BO Burma,Ashin Wirathu

- Man kan inte sova bredvid en galen hund, sade Wirathu för några år sedan med hänvisning till rohingyerna.

- Muslimer beter sig väl bara då de är svaga. Om de får styrka börjar de bete sig som vargar eller schakaler, sade han till BBC.

Wirathu har ståtat på den ansedda tidskriften Times förstasida med rubriken "Den buddhistiska terrorns ansikte".

Algoritmer stöder extrema åsikter

Det är sedan tidigare känt att Facebooks algoritmer för fram sådant innehåll som skapar reaktioner.

Extremistiska åsikter är effektiva då det gäller att väcka känslor och reaktioner.

Därmed är det ganska lätt att få spridning för sådana åsikter ifall mottagaren tenderar att hysa sympatier och gillar de extremistiska inläggen.

Vilka är rohingyerna och varför förföljs de?

Det uppskattas ha funnits drygt en miljon rohingyer i Burma före den nu pågående massflykten därifrån.

Det var cirka två procent av befolkningen.

Största delen av rohingyerna är sunnimuslimer. Majoriteten av burmeserna är buddhister.

Rohingyerna bor mest i den västliga Rakhineregionen som gränsar mot havet och mot Bangladesh.

En del av deras förfäder tros ha bott i nuvarande Burma sedan medeltiden, men största delen kom under det brittiska styret.

Invandring på imperiets tid

Britterna kontrollerade nuvarande Indien, Pakistan, Bangladesh och Burma under senare delen av 1800-talet och fram till åren efter andra världskriget då bl.a. Burma blev självständigt.

Under det brittiska styret flyttades stora mängder rohingyer som arbetskraft från nuvarande Bangladesh till nuvarande Burma.

Då fanns det inga nationsgränser och folkförlyttningarna betraktades som interna inom Brittiska Indien.

Den muslimska arbetskraftsinvandringen betraktades med misstänksamhet av den buddhistiska majoritetsbefolkningen i Burma.

Som ett arv från den tiden betraktar Burma rohingyerna som utlänningar utan medborgerliga rättigheter.

Burmas ledning försöker inte stoppa hatet

Rättslösheten har lett till allt mer utbredd fattigdom, desperation och radikalisering bland en del rohingyer.

Burmas armé har svarat på alla rohingya-angrepp med blodiga hämndattacker och kollektiv bestraffning.

Många buddhistledare talar föraktfullt om rohingyerna och statsledningen har inte tagit avstånd från hatretoriken och övergreppen.

Men även Google och Youtube har algoritmer som stöder extremt innehåll eftersom det engagerar människor och får dem att vilja ha mer.

Internetforskaren Zeynep Tufekci beskriver i New York Times sina experiment med att titta på olika sorters videor på Youtube.

Efter att ha sökt och tittat på en del videor med Donald Trump under hans valkampanj började Youtube rekommendera henne innehåll som proklamerade den vita rasens överlägsenhet och förnekade att förintelsen ägt rum.

ku klux klan
Ku Klux Klan är en stark symbol för vit rasism i USA. ku klux klan Bild: EPA/JIM LO SCALZO ku klux klan

Forskaren bytte konto och började titta på videor med Hillary Clinton och Bernie Sanders.

Efter en tid serverades hon konspirationsteorier om att det var USA:s regering som låg bakom terrorattackerna den 11 september 2001.

Youtube började konsekvent presentera henne innehåll som blev mer och mer radikalt.

- Jag var fascinerad och experimenterade med icke-politiska ämnen. Samma mönster uppträdde. Videor om vegetarianism ledde till videor om veganism. Videor om joggning ledde till videor om att löpa ultramaratonlopp, säger Tufekci.

Med tanke på att Youtube har över en miljard användare är det möjligt att internettjänsten är ett av de starkaste radikaliseringsinstrumenten på 2000-talet, enligt forskaren.

Och Youtube är inte störst bland de sociala medierna - Youtube distanseras klart av Facebook som utpekas av FN för spridning av hat mot rohingyerna i Burma.

Facebook hade över 2 miljarder aktiva användare vid årsskiftet, enligt egna uppgifter.

Läger för burmesiska rohingyaflyktingar i Bangladesh.
Flyktingläger för rohingyer i Bangladesh vid gränsen mot Burma. Läger för burmesiska rohingyaflyktingar i Bangladesh. Bild: EPA-EFE/TRACEY NEARMY Bangladesh,Burma,Rohingya,flyktingläger

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes