Hoppa till huvudinnehåll

Pälsfarmare åtalas för djurskyddsbrott – sjuka djur och små burar

Rävar i burar i pälsfarm
Rävar i burar i pälsfarm Bild: Yle/Sofi Nordmyr pälsdjursfarm

Två pälsfarmare, en från Pedersöre och en från Nykarleby står åtalade för brott mot djurskyddslagen. Trånga ytor för djuren i burarna och sjuka djur som inte tagits om hand på rätt sätt är bakgrunden.

Fallen behandlas på onsdag.

Det ena fallet gäller en pälsfarm där cirka 1000 minkar berörs, det andra fallet gäller ungefär 1500 rävar.

Ovanligt med rättsfall säger tillsynsveterinär

Det är relativt ovanligt med tanke på det stora antalet farmer som finns i Jakobstadsregionen att djurskyddsfall behandlas i rätten.

Fallen kommer ofta fram genom anonyma anmälningar eller genom att det finns ekonomiska svårigheter i verksamheten säger tillsynsveterinär Mikael Nylund i Jakobstad.

Tillsynsveterinär Mikael Nylund
Mikael Nylund. Tillsynsveterinär Mikael Nylund Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,mikael nylund,djurskydd

- Det stora problemet är kanske att man inte ser djuret utan att den ekonomiska biten är den viktigaste. Djurens välfärd kanske kommer i andra hand, säger tillsynsveterinär Mikael Nylund.

Enligt Nylund är det ändå bara ett fåtal farmare som inte följer djurskyddets krav.

- Det finns stora krav på företagarna under en kort period när man utnyttjar alla platser i burarna, när valparna flyttar ut från sin mamma och fram till pälsningen tre månader senare.

Certifieringssystem skall förbättra läget

Rådgivningsveterinär Johanna Korpela vid Profur säger sig inte känna till de aktuella fallen i Pedersöre och i Nykarleby men hon betonar vikten av djurskyddet.

- Det är klart lagen skall följas och djurens välfärd är viktigast av allt, säger Johanna Korpela.

Veterinär Johanna Korpela och pälsfarmare Tobias Andersson studerar en surfplatta.
Johanna Korpela tillsammans med en pälsfarmare. Veterinär Johanna Korpela och pälsfarmare Tobias Andersson studerar en surfplatta. Bild: Yle/Sofi Nordmyr fureva

Pälsbranschen har olika system som utvecklats för att förbättra förhållandena för djuren.

Ett är det certifieringssystem som varit bruk sedan 2005. Från början av 2017 finns också en så kallad Welfur -certifiering inbakad i systemet.

Båda är i princip frivilliga för farmaren. Saga furs tar ändå inte in räv - och mårdhundsskinn till sina auktioner om farmen inte är certifierad.

För minken är läget ett annat eftersom Saga fur ordnar auktioner där så många utländska skinn säljs från länder där certifiering inte krävs.

- Welfur utgår från djuret självt och djurets välfärd mäts på olika sätt. Det baseras på fem friheter. Frihet från hunger och törst, obehag, smärta, frihet att utföra naturligt beteende och frihet från rädsla. Systemet har utvecklats europeiska universitet och forskare.

Farmmink
Farmmink Bild: Yle/Roger Källman minkfarm

Ett exempel är enligt Johanna Korpela pälsdjurens tillitsfullhet. En pinne sticks in i buren och reaktionen iakttas.

Är djuret likgiltigt, intresserat eller aggressivt. På basen av reaktionen kan auditörerna säga något om djurets mentala status.

Det naturliga för till exempel en mink är enligt Korpela att gå och se på pinnen och bita till lite smått.

Vad sker med certifikatet om det blir rättsfall?

Om en farmare hamnar inför rätta dras certifieringen in under utredningen. Ifall bristerna är små kan man bli auditerad på nytt och återfå certifikatet.

- Vad jag minns har vi inte haft några sådana fall där det blivit djurhållningsförbud, bara böter, säger Johanna Korpela.

Tipsar ni tillsynsveterinärerna om problemfarmer?

- Vi brukar själva först uppmana farmarna att åtgärda brister. Ju allvarligare brist, ju kortare tidsfrist att åtgärda saken, ofta bara en vecka. Har det inte hänt något anmäls de vidare till myndigheterna.

Internationellt bolag gör auditeringarna

Welfur statistiken görs av ett internationellt företag, Baltic Control, med verksamhet i flera länder. Företaget har 15-20 utbildade auditörer i Finland.

Ulf Erikssons pälsfarm i Socklot
Ulf Erikssons pälsfarm i Socklot Bild: Yle/ Kjell Vikman Nykarleby,ulf eriksson

Deltagande farmer får tre besök och ges ett vitsord. Systemet infördes från början av januari 2017 och statistiken av verksamheten finns inte tillgänglig ännu.

Kommer statistiken att publiceras?

- Inte är den hemlig men jag vet inte i vilken form den kommer att publiceras, det här är första gången, säger Johanna Korpela.

Naseva, Sikava och Fureva

När det gäller nöt - och svinproduktion finns två system, Naseva och Sikava som på frivillig bas syftar till att förbättra djurskyddet och kvalitetsfrågor.

De här systemen innebär en ekonomisk fördel för de lantbrukare som deltar i dem och uppfyller villkoren. Ett liknande system har under 2017 tagits i bruk för pälsproducenter, kallat Fureva.

Det finns inga liknande ekonomiska incitament som för nöt - och svinköttsproducenter på pälsdjurssidan.

- Det har gått lite dåligt att komma igång med Fureva eftersom det finns alltför lite veterinärresurser i Österbotten. Privata veterinärer sysslar i huvudsak med smådjur, det faller på de kommunala veterinärerna och de har inte tid att göra hälsovårdsbesök på pälsfarmer, säger Johanna Korpela.

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik
  • Midsommarvindarna slog ut strömmen i tusentals hushåll

    Som mest var ungefär 27 000 hushåll utan el på fredagen.

    Som mest var ungefär 27 000 hushåll utan el på midsommaraftonen. Meteorologiska institutet förväntar sig fortsättningsvis hårda vindar i vissa delar av landet. Till kvällen på lördag hade nästan alla fått strömmen tillbaka.

Nyligen publicerat - Österbotten