Hoppa till huvudinnehåll

Varför kan vi så lite om Afrika? Lärare tror inte att kunskapen växer framöver heller

en bild från luften av nairobi på natten.
Länderna på den afrikanska kontinenten innebär betydligt mer än bara savanner. en bild från luften av nairobi på natten. Bild: Zeddy Msagha Nairobi

Den bild som sprids av länderna i Afrika är ofta dyster och begränsad, medan utvecklingen under de senaste 25 åren ger ett annat budskap.

Afrika - den väldiga kontinenten strax under Europa, mänsklighetens vagga och civilisationens grundsten. Samtidigt är det en del av världen som ofta faller i glömska, åtminstone den kunskap som nordbor har om kontinenten.

- Afrika, liksom Oceanien hör till de kontinenter som hamnar på sidan om i undervisningen. Delvis för att de är långt borta, men också för att de har en ganska liten påverkan på våra dagliga liv, säger Mikael Kullas, geografi- och biologilärare på Tegengrenskolan i Vörå.

mikael kullas sitter i ett klassrum vid en pulpet. i bakgrunden ser man tavlan. kullas bär en blå skjorta och glasögon.
Mikael Kullas är biologi- och geografilärare vid Tegengrens skola i Vörå. mikael kullas sitter i ett klassrum vid en pulpet. i bakgrunden ser man tavlan. kullas bär en blå skjorta och glasögon. Bild: Yle/ Axel Brink pedagog

I många fall är det de viktiga ekonomierna som styr vilka områden som Kullas tar upp i sin undervisning för årskurserna 7 till 9. Eleverna på årskurs 7 får ta del av Nord- och Sydamerikas geografi.

- Där är förstås Nordamerika den viktiga, säger Kullas.

Ett år senare får eleverna bekanta sig med Asien, som oftast representeras av Indien, Kina och Japan.

- De stora ekonomierna med de stora folkmängderna, säger Kullas.

Det är ju det som ligger till grunden för mycket kaos i Afrika i dag. Det är kanske något som man borde ta upp mera― Mikael Kullas om de koloniala gränserna i Afrika

Ett lands geografi får relevans för nordborna när man talar om klimat och natur, menar Kullas. Eftersom jorden är ett och samma klimatsystem så påverkar den afrikanska kontinenten också nordborna.

- Men att vi, säg, skulle välja ut Tanzania eller Ghana hinner vi inte med, säger Kullas.

Kartkunskapen försvinner

Många finländare har säkert ett minne av att man pluggade länder, huvudstäder och floder inför något prov i geografi. Det görs egentligen bara för Europas del i nuläget, förklarar Kullas, delvis eftersom kartor är så lättillgängliga i dag.

En del av den afrikanska kartan skulle förmodligen vara förtjänt av mera uppmärksamhet i undervisningen, tror Kullas. De linjalraka nationsgränserna gäller fortfarande trots att Europas kolonialmakt över Afrika inte längre är hur den en gång var.

- Det är ju det som ligger till grunden för mycket kaos i Afrika i dag. Det är kanske något som man borde ta upp mera i dag, men eleverna är lite för unga för att ta till sig helheten. De är ganska komplexa problem, säger Kullas.

Hälften av alla unga som har aids finns i dessa länder.
På bilden ser man några exempel på de onaturliga nationsgränserna på den afrikanska kontinenten. Hälften av alla unga som har aids finns i dessa länder. Bild: Yle mocambique

Specifikt blir allmänt

Mikael Kullas berättar också att undervisningen och läromedlen inte längre fokuserar så mycket på siffror, till exempel när man talar om länders huvudexport.

- Det blir mera allmänt. Som ett enkelt exempel kunde man säga att Sydafrika producerar diamanter. Man går inte in på siffror om det, de har vi i telefonen, säger Kullas.

Tidigast om 50 år talar vi om Gambia i stället för Afrika, åtminstone i Finland. Vi är så långt borta.― Mikael Kullas

Men när kommer vi att bli mera specifika i sättet vi talar om den afrikanska kontinenten? Det händer ofta att man talar om Afrika, utan att tänka på att begreppet innefattar 54 olika länder med en enorm bredd av språk och kultur.

- Tidigast om 50 år talar vi om Gambia i stället för Afrika, åtminstone i Finland. Vi är så långt borta, säger Kullas.

Historielärare: Vår bild av Afrika är 25 år gammal

Precis som geografiläraren Mikael Kullas så tror också historieläraren Johanna Bonäs att det finns brister i våra kunskaper om den afrikanska kontinenten.

- Om vi rannsakar oss själva så tror jag att vi vet väldigt lite om alla andra länder utanför Europa, säger Bonäs, som undervisar historia vid Vasa övningsskolas gymnasium.

johanna bonäs står i en lång ganska mörk korridor. hon bär en vit blus och kavaj.
Johanna Bonäs är historielärare och läroboksförfattare. johanna bonäs står i en lång ganska mörk korridor. hon bär en vit blus och kavaj. Bild: Yle/ Axel Brink pedagog

Bonäs berättar att Undervisningsministeriet har skurit bort mycket av historieundervisningen i den rådande läroplanen. Som ett exempel har de tidigare fyra obligatoriska gymnasiekurserna blivit tre.

Det lilla man kanske hinner gå igenom som berör Afrika handlar om forntida Egypten, kolonialtiden och slavhandeln. En stor del av den historien är dyster, vilket säkert påverkar vår bild av länderna i Afrika.

- Jag tror att de flesta av oss har en 25 år gammal bild av Afrika, säger Bonäs.

Om man i geografiundervisningen bara ser bilder av savanner och Massajbyar, och i historieböckerna bara ser krig och katastrofer så är det en sådan bild vi får av Afrika

Hon skyller dels på nyhetsrapporteringen som ofta fokuserar på kriser och konflikter, dels på insamlingsorganisationer som ger en bild av svält och död och dels skolböckerna.

- Om man i geografiundervisningen bara ser bilder av savanner och Massajbyar, och i historieböckerna bara ser krig och katastrofer så är det en sådan bild vi får av Afrika, säger Bonäs.

- Hur skulle det vara om man i läroböckerna i de afrikaska länderna skulle berätta Europas historia endast utifrån Albanien, Kosovo och Moldavien, frågar sig Bonäs.

Tanzania
Är det här en bild som representerar en hel kontinent? Tanzania Bild: Kirsi Vähäsöyrinki drömmen om ujamaa

Man ska förstås inte glömma bort att det råder fattigdom, svält och andra humanitära kriser i afrikanska länder. Dilemmat är väl att man sällan hör om motparten - ekonomisk tillväxt, kriser som har fått lösningar och en demokratisk utveckling.

Bonäs är för närvarande medförfattare till en läroboksserie för elever i årskurs åtta. Där fokuserar hon på den utveckling som har skett under de gångna 25 åren.

- Jag har börjat se Afrika som framtidens kontinent. Den ekonomiska utvecklingen har varit väldigt stark, speciellt i Östafrika, säger Bonäs.

Ett annat intressant exempel som Bonäs har kommit över när hon har börjat läsa in sig på ämnet finns i Rwanda.

- Där finns det enda parlamentet i världen som någonsin har haft kvinnlig majoritet, säger Bonäs.

Undervisningen lär inte bli bredare

Trots att det skrivs nya läromedel och att utvecklingen är positiv på många håll på den afrikanska kontinenten, så tror inte Johanna Bonäs att historieundervisningen kommer att bli hemskt mycket bredare under en synlig framtid.

- Som utvecklingen ser ut just nu så skär man bara ner i historieundervisningen. Det finns starka röster som talar för helt valfri undervisning utan obligatoriska kurser över huvudtaget, säger Bonäs.

Enligt Bonäs tolkning så lär eleverna också i fortsättningen att kanske få nudda Afrika i form av forntida Egypten, kolonialtiden, slavhandeln och kanske som en bisats i andra världskriget.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle