Hoppa till huvudinnehåll

Hur viktig är svenskan? Monicas son bytte till finsk skola – avstånd och kompisar avgjorde

Skolelev vid rött ljus
Är vägen längre till den svenskspråkiga skolan? Hur väljer kompisarna? Skolelev vid rött ljus Bild: Mikael Crawford Borgå,skolelever,Skolväg,trafik

Hur viktig är svenskan i helfinsk miljö? Den frågan tvingades Monica ställa sig när hennes son meddelade att han vill byta till finskspråkig skola redan på andra klass i lågstadiet. Sonen vantrivdes, skolvägen var lång och kompisarna gick i den närmaste finskspråkiga skolan. Valet var inte enkelt.

- Emil gick i svenskt dagis och började i svensk skola. På andra klass ville han byta till finskspråkig skola, berättar Monica, som vill förbli anonym, om sin idag vuxna son.

Orsaken var enkel. Familjen bodde i ett nytt radhusområde i Esbo med många grannfamiljer, där hemspråket var finska.

- Emil upplevde att han slets bort från sin trygga hemmiljö. Han åkte ensam buss till skolan medan kompisarna från gården fick gå en kortare väg och umgås hela dagen tillsammans.

Varför måste jag åka till den andra skolan, när alla mina kompisar går till den närbelägna skolan?― Emil, åk 2, frågade sin mamma

Hon säger att beslutet att byta skola var kompisrelaterat. Avståndet till den svenska skolan var ganska långt. Kompisarna fanns i den finskspråkiga skolan.

- Daghem, förskola och första klassen gick helt bra. Sedan märkte jag att han inte trivdes i den svenskspråkiga skolan. Beslutet mognade nog raskt.

- Emil var öppen och frågade: Varför måste jag åka till den andra skolan, när alla mina kompisar går till den närbelägna skolan?

Då ställde sig föräldrarna samma fråga. Skolan ställde till med stress både hos sonen och inom familjen.

- Man var orolig, med både skolvägen och ifall han inte trivs i skolan.

Fyra barn står lutade över bord och använder pekplattor.
Fyra barn står lutade över bord och använder pekplattor. Bild: Mostphotos: lev dolgachov skolan (fenomen),elev,elever,lågstadiet,barn,iPad,pekdatorer,utbildning,undervisning,elektronik,teknik,utveckling (process),spel,Kodning,samarbete,datorer,grupp,datorspel
Språket blev sekundärt― Emils mamma Monica

- Språket blev sekundärt, jo, säger Monica. Vi önskade att han hade gått i svensk skola. De är ofta mindre, undervisningen är mer individuell och studierna i framtiden kändes lättare på svenska.

Att byta skola gick ändå smidigt. Emil bytte skola på andra klass, efter höstlovet. Han blev väl mottagen.

Svenskan blev nog ett svagare språk

Monica berättar att beslutet nog påverkade Emils svenska.

- Jag fortsatte att prata svenska med honom, mormor likaså. Svenskan blev nog ändå svagare, säger hon.

Familjen prenumererade på Hbl och försökte uppmuntra sonen att titta och lyssna på svenska tv- och radioprogram.

- Han är nog starkt tvåspråkig, betonar hon. I skolan läste han sedan svenska som A-språk, som långt språk och skrev det således i studentskrivningarna. Det gick helt bra, M i svenska.

Svenska handelshögskolans huvudingång.
Svenska handelshögskolans huvudingång. Bild: Yle/Touko Yrttimaa högskola

Emil visste i ett tidigt skede att han ville studera på svenska, vid Hanken. Han avlade språkprovet, som gick bra och kom in på första försöket. Han måste ändå avlägga ett språkprov i svenska eftersom han inte skrivit E i lång svenska.

Grundtryggheten och självkänslan avgör

- Jag upplever nog att Emil är starkt tvåspråkig med en tvåspråkig identitet. Finskan är starkare ute i samhället men när han kommer hem och hälsa på så är det svenskan som råder.

Emil jobbar i sin arbetspraktik på finska, svenska och engelska.

I dag, med facit på hand, medger Monica att hon hade hoppats på svensk skolstig för sin son.

- Men visst inser jag att språket inte avgör. Nu är det ju grundtryggheten och självkänslan hos ett barn som avgör.

- Är du glad och trygg och livet känns ordnat och lätt så kan du ju lära dig vad som helst.

Hon poängterar att det finns många möjligheter att haka på svenska, finska eller engelska under skolstigen och senare i livet.

- Varje familj är individuell och har olika förutsättningar. Man måste nog beakta barnets behov och kompisrelationerna.

Trycket på dagens familjer är hårt, på många sätt, enligt Monica. Det går att nappa på mycket, också språk, längs med skolstigen och i livet. Bara man är motiverad.

Lärare lär ut svenska åt elever.
Lärare lär ut svenska åt elever. Bild: Yle/Tommi Parkkinen svenska

Varför rapporterar Svenska Yle om detta?

Svenska Yle har rapporterat aktivt om svenskan och tvåspråkighet på sistone. Vi har skrivit om den taxellska paradoxen, och mothugg till den.

Vi har också skrivit om tvåspråkiga skolor och inställningen till dem. Dessutom har vi presenterat lösningar med två skolor på olika språk, under samma tak.

Ett annat försök att se svenskan ur ny synvinkel är att nämna äiru modersmålsinriktad svenska i finska skolor. Det här har inte väckt något större intresse i finska skolor hittills. Vi har också ventilerat språkbad och dagis- där efterfrågan på platser är betydligt större än utbudet.

Alla artiklar kring svenskan och tvåspråkigheten ur olika synvinklar har väckt livlig debatt, tack för era kommentarer!

Ur ett större perspektiv inger svenskans framtid i Finland bekymmer. Skolsvenskans vara och inte vara har debatterats livligt under den sittande regeringen och språkexperimentet inleds i en handfull kommuner. Vi rapporterade om inställningen i Nyslott och Villmanstrand. I Nyslott säger man ja till att ersätta svenskan med ryska, medan föräldraenkäten i Villmanstrand avgjorde: Det blev ett nej till att byta ut skolsvenskan mot ett annat språk.

Finlandssvenskarnas antal i Finland har sjunkit under en längre tid. Andelen svenskspråkiga ligger idag på cirka 5,4 procent, eller strax under 300 000. Följande språkminoritet i ordningen är ryska, sedan estniska, arabiska och somaliska. Samiskans läge är utsatt och allt färre behärskar de olika samiska dialekterna.

Hur ser du själv på svenskans framtid i Finland? Kommentera gärna! Sakliga inlägg har företräde. Du har möjlighet att kommentera strax under artikeln, gör det gärna med eget namn.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes