Hoppa till huvudinnehåll

Lärarna vill ha läroplikt till 19 och in på andra stadiet – studerande sågar idén: ”Mekaniskt tvång sänker studiemotivationen”

En lärare hjälper en elev i skolan.
Ett ökat antal speciallärare ska bidra till barnets individuella utveckling under förskol- och nybörjarundervisningen. En lärare hjälper en elev i skolan. Bild: Mostphotos/Wavebreakmedia Skola

Undervisningssektorns fackförbund OAJ föreslår en ny reform där bland annat läropliktsåldern höjs till 19. Läroplikten förlängs också till andra stadiet, det vill säga yrkesskola eller gymnasium.

Reformen skulle betyda att eleven har tid på sig till 19 års ålder att genomföra grundskolan.

Christer Holmlund, ordförande på Finlands svenska lärarförbund, berättar att tanken bakom den nya modellen är att minska på antalet unga som marginaliseras.

- Vi vill att vårt utbildningssystem ska stöda och fånga upp de här unga och ge dem en stark framtid i vårt samhälle, säger Holmlund.

Finlands svenska lärarförbund är underställt moderorganisationen OAJ.

OAJ uppger att 69 000 unga under 30 är marginaliserade. De unga som saknar examen från andra stadiet har oftast inte ett jobb.

Studentmössan eller yrkesbehörigheten borde vara tecken på inhämtad kunskap och kompetensnivå, inte bara på att man fullföljt närvaroplikten― FSS ordförande Bicca Olin

Enligt OAJ avbryts studierna under andra stadiet till följd av bristfälliga studiefärdigheter, motivationsbrist och avsaknad av framtidsutsikter.

I sin helhet innehåller läropliktsmodellen sex ändringsåtgärder som OAJ vill förverkliga.

OAJ:s läropliktsmodell

Tvåårig förskola

I regel går barn i åldern 5-6 i förskolan som blir tvåårig.
Förändringen innebär att barnet kan gå ett till tre år i förskola innan det går vidare till årskurs 1.

Förskola och nybörjarundervisning

Ett ökat antal speciallärare ska bidra till barnets individuella utveckling under förskole- och nybörjarundervisningen. Eleven ska fortsätta med förskole- och nybörjarundervisning tills minimikunskapsnivån för årskurs 2 har nåtts.

Verktyg och kriterier för utvärdering

En stödbank för elevutvärdering grundas och läroplanskriterierna utvecklas i en handledande riktning så att bedömningen är densamma i alla skolor.

Många studievägar

Olika lärandealternativ, stöd och studiehandledning ska förhindra att lärstigen avbryts. Samtidigt vill man hjälpa eleven att hitta sina styrkor och sin egen lärstig. Alternativ och hjälp ska finnas till hands under alla skeden i utbildningen.

Justerade åldersgränser

Grundstudierna tar slut när behörighet för fortsatta studier har uppnåtts. Åldersgränsen för att genomföra grundskolan blir 19. Man ger även eleven möjlighet att gå framåt i studierna i en snabbare takt genom att erbjuda gymnasie- och yrkesstudier i årskurserna 7-9.

Förlängd läroplikt

Läroplikten ändras så att den omfattar studier på andra stadiet tills eleven fyller 19. Andra stadiet omfattar alla utbildningsformer samt förberedande utbildningar. Under andra stadiet kan eleven genomgå högskolestudier som räknas till godo då högskoleutbildningen påbörjas. Studie- och karriärplaner görs upp för varje studerande. Läromedel blir gratis genom att biblioteken inför låne- och leasingtjänster för studiematerial.

"Tar inte tag i de verkliga problemen"

Andra stadiets studerandeorganisationer Finlands Gymnasistförbund (SLL), Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och Suomen Opiskelija-Allianssi - OSKU dömer ut det nya förslaget och höjningen av läropliktsåldern.

Enligt SLL:s ordförande Alvar Euro tar förslaget inte tag i de verkliga problemen.

- År 2016 var det enbart 50 personer som avslutat den grundläggande utbildningen och inte sökte en studieplats på andra stadiet via den gemensamma ansökan, så det finns inget behov av att tvinga unga till utbildning, säger Euro.

Mekaniskt tvång sänker studiemotivationen― FSS ordförande Bicca Olin

Enligt honom är problemet avbrutna studier på andra stadiet, som kan bero på flera olika faktorer.

Christer Holmlund anser att studerandeorganisationerna bara fixerar sig på en sak i den nya modellen och att de ignorerar flera föreslagna stödåtgärder, bland annat alternativa undervisningsmetoder.

Han tror att om studerandeorganisationerna fördjupar sig i förslaget skulle de förstå tanken bakom det.

- När man ger sig in i ett så här heltäckande förslag borde man diskutera vad det innebär som helhet, säger Holmlund.

Bicca Olin
FFS ordförande Bicca Olin dömer ut förslaget om att förlänga läroplikten. Bicca Olin Bild: Yle/Fredrika Sundén Finlands svenska skolungdomsförbund,ordförande,rebecca olin

"Mekaniskt tvång sänker studiemotivationen"

Studerandeorganisationerna oroar sig för hur den låga skoltrivseln och skolmotivationen i Finland går att kombinera med ett krav på att slutföra andra stadiets studier.

- Vi är oroade för att ett mekaniskt tvång sänker studiemotivationen. Låg motivation leder till svagare inlärningsresultat, säger FSS ordförande Bicca Olin.

- Studentmössan eller yrkesbehörigheten borde vara tecken på inhämtad kunskap och kompetensnivå, inte bara på att man fullföljt närvaroplikten.

En hemlös man ligger och sover på en mur.
Läroplansmodellen ska förebygga marginalisering bland unga. Det finns 69 000 marginaliserade unga under 30 i Finland. En hemlös man ligger och sover på en mur. hemlöshet,hemlösa,fattigdom,utstötta,Marginalisering,sociala problem,bostadslöshet,ensamhet,utsatthet,vila,ligga,sova

I PISA-undersökningen år 2015 utredde man för första gången också teman som gällde välmående och motivation. I Finland upplever 15 % av eleverna utanförskap i sin skolgemenskap.

Dessutom har eleverna i Finland den lägsta motivationen av alla i jämförelsen.

Genom att satsa i början av utbildningen tror vi att vi kan garantera ett kunnande så att vi får en lärstig som börjar från småbarnsfostran

I dagens läge slutför 4 procent av de unga inte grundskolan. Genom att höja läropliktsåldern tror Holmlund att fler unga kommer att kunna ta sig igenom skolsystemet.

Han medger ändå att de antagligen inte kommer att kunna få alla att avsluta den utbildning de är förpliktigade till.

- Vi tyckte 19 år var ett bra förslag för då har man kanske fått första och andra året av andra stadiets utbildning genomförd. När man kommit så långt tror jag att risken för att avbryta minskar, säger Holmlund.

För att förhindra avbrott i studierna under grundskolan har det pratats om att flytta resurser så att eleverna tidigt under lärstigen får det stöd de behöver.

- Genom att satsa i början av utbildningen tror vi att vi kan garantera ett kunnande så att vi får en lärstig som börjar från småbarnsfostran och slutar vid andra stadiet, yrkeshögskola eller universitetsstudier, säger Holmlund.

Christer Holmlund
Christer Holmlund är Finlands svenska lärarförbunds ordförande. Christer Holmlund Bild: YLE/Mirjam Heir christer holmlund

"Lika grund att stå på"

OAJ föreslår också att förskolan förlängs till två år. 5- och 6-åringarna ska gå i förskola.

Enligt Holmlund har Finland den största andelen 5-åringar som inte går i dagvård eller deltar i småbarnspedagogiken.

- Av den enkla orsaken tror vi att det skulle vara bra att alla får en lika grund att stå på, säger Holmlund.

Men åtgärden är även ett sätt att hjälpa nyanlända invandrarbarn att integreras i det finska skolsystemet och lära sig språket och den finska kulturen.

- Ur den synvinkeln skulle de få en bättre start i skolan.

OAJ har uppskattat att hela den nya läromodellen kommer att kosta nästan 300 miljoner euro.

Enligt Holmlund skulle den ändå ge valuta för pengarna. Holmlund säger att de 69 000 som är marginaliserade kostar samhället 1,4 miljarder årligen.

- Det här paketet måste kosta för att det ska kunna genomföras. Kostnaden är 25 procent av vad vi lägger på marginaliseringen. Det är frågan om att flytta pengar från ett senare skede till ett tidigare skede. Därför att vi tror att det ger resultat.

Christer Holmlund intervjuades av Carmela Walder.

Läs mera:

S:t Olofsskolans skolhus  med bilar utanför

Skolornas roll viktig i kampen mot marginalisering

Skolorna får ekonomiskt stöd för att hjälpa elever som har det kämpigt. Av svenskspråkiga högstadieelever i Åbo får 20 procent under sin skolgång någon form av stöd i sin skolgång.

Läs mera:

En pojke sitter på en skateboard med ryggen mot kameran.

Rapport: Marginalisering hot mot Finlands inre säkerhet

I regeringens strategi för inre säkerhet vill man att Finland ska vara världen säkraste land. Polarisering och inkomstklyftor hör till de största hotbilderna.

Läs mera:

Elever i S:t Karins svenskspråkiga skola ligger på en gräsmatta och skriver i häften.

De som bara går grundskolan får korta karriärer - högskoleutbildning kan ge 15 år mer jobb

Personer som bara har gått grundskolan jobbar mindre än hälften av sin arbetsföra tid, visar statistik som fackcentralen FFC har tagit fram.

  • Försämrad försvarsvilja och terrorism oroar

    Det största hotet i Finland utgörs av enskilda aktörer.

    De senaste tidernas händelser i bland annat Strasbourg i Frankrike visar att terrorhotet fortsättningsvis är aktuellt i hela Europa, också i Finland. Det var budskapet på ett seminarium, som arrangerades av Planeringskommissionen för försvarsinformation i Helsingfors på onsdagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes