Hoppa till huvudinnehåll

Live: Riksdagen drabbar samman om valfriheten inom vården - rop och protester inledde debatten

Det hettar till ordentligt under riksdagens debatt om vårdreformen. Debatten streamas på Arenan från och med klockan 14, och förväntas pågå till sent på kvällen.

Debatten inleddes med anföranden av de drivande ministrarna för vård- och landskapsreformen just nu, två centerkvinnor: kommun- och reformminister Anu Vehviläinen och familje- och omsorgsminister Annika Saarikko.

Med var sitt anförande sammanfattade de behovet av reformen: med en åldrande befolkning stiger kostnaderna inom vården, och man behöver omfördela pengarna.

Inbesparingarna kan bli till och med större än de planerade tre miljarderna om man tar efter de kommuner som sköter sin social- och hälsovård bäst, sade Vehviläinen.

Valfriheten är framför allt ett verktyg för att se till att alla har jämlik tillgång till vård― Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C)

Saarikko lyfte fram poängen med valfriheten:

- Valfriheten är framför allt ett verktyg för att se till att alla har jämlik tillgång till vård.

Rop och protester redan i början av debatten

Redan de inledande anförandena hördes många svarsrop i plenisalen med medhåll eller protester mot det ministrarna sade.

När ministrarna var klara med sina inledande anföranden hade hela 50 riksdagsledamöter hunnit be om ordet för att kommentera.

Riksdagens vicetalman Mauri Pekkarinen (C) har fullt sjå att hålla debatten i styr och se till att inläggen håller sig till rätt tidsgräns.

- Jag är av den åsikten att vi antingen reparerar eller fäller den här reformen, sade Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna) och syftade på flera experters uttalanden om att sann konkurrens inom vården inte kommer att uppstå.

Vi måste antingen reparera eller fälla den här reformen― Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)

Mikaela Nylander (SFP) hörde till de många som ifrågasatte att reformen verkligen kommer att spara tre miljarder euro.

- Varför skapar ni inte en modell som skulle trygga tillgång till vård? frågade hon regeringen.

Orpo hoppas på givande debatt

Finansminister Petteri Orpo (Saml) upprepade sitt stöd för reformen.

- Jag tror på den här modellen. Och pengarna kommer att finnas i händerna hos de beslutsfattare som medborgarna väljer i landskapsvalet.

Orpo var tvungen att avlägsna sig från riksdagen för budgetförhandlingar, men önskade riksdagen en positiv debatt.

Samma argument upprepas

Väldigt många nya argument har inte hittills hörts under debatten. Oppositionen koncentrerar sig på att kritisera marknadsmodellen och valfriheten och upprepa att många experter kritiserar reformen.

Regeringsföreträdarna frågar vad oppositionen föreslår i stället.
- Det skulle vara intressant att höra vad oppositionen tycker att är en modell de kunde godkänna, sade Juha Rehula (C).

Det skulle vara intressant att höra vad oppositionen tycker att är en modell de kunde godkänna― Juha Rehula (C)

- Ni vill fälla vårdreformen, men ni vill inte berätta vad vi ska ha i stället, sade Simon Elo (Blå).

- Och hur täcks ni fortfarande upprepa mantrat att experterna motsätter sig, när just i dag nio i regeringens expertgrupp har sagt att man måste gå vidare med reformen, sade Ben Zyskowicz (Saml).

De grönas ordförande Touko Aalto och SDP:s ordförande Antti Rinne vidhöll båda att reformen kommer att leda till att man måste skära i servicen. De är säkra på att marknadsmodellen höjer priset på vården.

- Det enda alternativet landskapen kommer att ha är att höja klientavgifterna och skära i servicen, sade Aalto.

Det är firmorna och finländarna med goda inkomster som vinner på den här modellen― Li Andersson (VF)

Li Andersson (VF) lyfte fram att det patienterna behöver är kortare vårdköer och fungerande vårdkedjor, och att reformen inte löser något av de två problemen.

- Det är firmorna och finländarna med goda inkomster som vinner på den här modellen, sade Andersson.

Debatten kan fortsätta till sent på kvällen

Remissdebatterna kring vård- och landskapsreformen sker kring tre olika punkter i plenum. Plenum inleddes vid klockan 14, men något klockslag för när debatten slutar finns inte.

Huvudmålen med reformen har varit att det ska bli lättare för medborgarna att få alla tjänster från ett och samma ställe. Ett annat stort mål är att få ett slut på att utgifterna inom vården kraftigt stiger.

Förutsättningar för de här målen har kritiserats starkt. Ännu hoppas många i oppositionen att det inte blir något landskapsval i höst, eller någon reform överhuvudtaget.

Samtidigt har allt fler av kritikerna på experthåll nu sagt
att reformen måste genomföras, att det inte går att börja från början längre.

Efter dagens remissdebatter ska lagarna kring vårdreformen behandlas i utskotten. Regeringens mål är att de kan godkännas i juni, så att landskapsvalet kan hållas i oktober.

Arbetet i landskapsfullmäktige skulle då inledas 1.1.2019 och landskapen skulle ta över vården och en hel del andra uppgifter från kommunerna ett år senare, den 1.1.2020.

Reformen handlar om mycket mer än bara vården

Efter reformen är det landskapen som ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område. Klienterna eller patienterna ska erbjudas valfrihet gällande till exempel tandvård och läkarbesök, mentalvård, handikapptjänster, barnskydd och boendetjänster för äldre.

Förslaget att också specialistvården skulle omfattas av valfrihet har slopats.

Ingen beskattningsrätt hos landskapen

Landskapen ska finansieras via staten och genom klientavgifter inom vården. Landskapen har alltså inte någon egen beskattningsrätt. Däremot kommer besluten på landskapsnivå att fattas av ett fullmäktige med representanter valda genom direkta val.

Reformen måste klubbas igenom i juni för att landskapsvalet ska kunna hållas i oktober.

Kvar hos kommunerna blir utbildning och småbarnsfostran, stads och trafikplanering, kultur och idrottstjänster, måltidstjänster och en hel del annat, men inte vården.

TE-byråerna flyttar till landskapen

Även om fokus den senaste tiden har varit på just vården är det ju en hel del annat de 18 landskapen är tänkta att ta över.

Räddningsverken överförs till landskapsnivå, och många uppdrag som samkommunerna och regionförvaltningsverken hittills har skött om. Landskapen ska ha hand om också arbets- och näringsbyråerna, vilket är en förändring som berör både arbetssökande och företagare.

Även uppdragen hos närings-, trafik- och miljöcentralerna flyttas till landskapen. De kommer alltså att ha hand om vatten- och naturvård, tillstånd kring lantbruk och fiske, och väghållning och trafiksäkerhet. Bland annat.

Landskapen tar över uppgifter från 400 myndigheter

I samband med det här grundas också en ny statlig tillståndsmyndighet i miljöfrågor, Luova, med hela 1 600 anställda.

Totalt tar de 18 landskapen över uppgifter från omkring 400 olika kommunala eller statliga myndigheter.

Källor bland annat omamaakunta.fi, alueuudistus.fi,kommuntorget.fi

Läs mera:

Collage av ett sjukhuskors och riksdagshuset

Splittras Samlingspartiet? Faller regeringen? Fem punkter om den sista pusselbiten för vårdreformen

Reformens sista bit, den om hur frågan kring valfriheten i vården ska lösas, lämnas över i dag torsdag.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes