Hoppa till huvudinnehåll

Perusvitutus, puheripuli eller iltatähti – vilket är finskans bästa ord?

Lärarna från Korpilahti: Heinonen, Jaakkola, Siltala, Ahonen och Järvinen på utfykt.
Vilket är finskans bästa ord? Lärarna från Korpilahti: Heinonen, Jaakkola, Siltala, Ahonen och Järvinen på utfykt. Bild: CC BY-NC-SA 4.0 finska,språk,Finland

Vad säger språket om oss och vårt samhälle? På vilka sätt avslöjar språkbruket vår folksjäl, och kan vi analysera en hel nations självbild genom att syna språket i sömmarna? Totta kai!

Elämä on. Tää on niin tätä.

Hur ska vi förstå dessa korthuggna finska meningar, vad betyder de egentligen och hur ska vi översätta dem till andra språk?

Språkets nyanser, underliggande betydelser och väsen är något av det svåraste för en utomstående eller för en utlänning att läsa av och att lära sig.

Män badar bastu år 1941.
Män badar bastu år 1941. Bild: Krigsmuseet CC BY 4.0 Bastu,bastubad

Vad säger språket om oss och vårt samhälle? På vilka sätt avslöjar språkbruket vår folksjäl, och kan vi analysera en hel nations självbild genom att syna språket i sömmarna?

Vilka fenomen och företeelser i vår näromgivning skapar vi specifika ord för som inte finns i andra språk?

Vad signalerar ord som puheripuli eller känkkäränkkä?

Dieter Hermann Schmitz är lektor i tyska vid universitetet i Tammerfors, och för några år sedan gav han ut boken Täällä pohjoisnavan alla. Matkani saunankestäväksi suomalaiseksi där han med hull och hår, sprit och tango, bastu och sisu, går in för att bli en äkta finländare.

Dieter är givetvis inte den första utlänning som gett sig i kast med att beskriva och analysera den finska folksjälen, han är inte heller den första tysken som skrivit om förbryllande, men ack så älskansvärda särdrag i den finländska kulturen.

Sedan början av 1990-talet har till exempel den i Finland bosatta tyska journalisten och författaren Roman Schatz gett ut ett antal böcker om kärleksfulla kulturkrockar mellan det tyska och det finska.

Nyligen utkom Dieter Hermann Schmitz bok Kun sanat ei kiitä. Suomalaisinta sanaa etsimässä där Dieter går in för att titta närmare på det finska språket – vad signalerar vi finländare till exempel med ord och uttryck som puheripuli eller kakista ulos? Hur ska man tolka ett ord som perusvitutus eller känkkäränkkä?

Författaren Dieter Hermann Schmitz.
Dieter Hermann Schmitz har bott i Finland i över tjugo år. Författaren Dieter Hermann Schmitz. Bild: Laura Vesa Dieter Hermann Schmitz

Dieter Hermann Schmitz har bott i Finland i flera decennier, han är gift med en finska och paret har två barn.

Dieters familj liksom hemstaden Tammerfors spelar en stor roll i boken Kun sanat ei kiitä. Suomalaisinta sanaa etsimässä, som är en underhållande och värmande självironisk historia om en lätt förvirrad tysk mans försök att smälta in, göra rätt och bli älskad för den han är. Men, såsom alla förstår, är det lättare sagt än gjort.

Jaget i berättelsen, som bär tydliga drag av Dieter själv, ingår i en arbetsgrupp som har som uppdrag att vaska fram det mest typiskt finska ord som finns – allra helst ett ord som inte har någon direkt motsvarighet i ett annat språk, eller som svårligen låter sig översättas rakt av.

Finlandsinstituten världen över har nämligen lanserat en gemensam webbportal där folk får skriva in och berätta vilket ord i finskan som enligt dem är vackrast, finurligast eller som bäst fångar det specifikt finska.

Bland förslagen som flyter in från när och fjärran återfinns ord som iltatähti för det som vi på finlandssvenska kallar för skrapabulla, eller som man på svenska talar om som sladdbarn. Eller kissanpäivät som betecknar lättsamma dagar när livet ler, eller santsikuppi som betyder påtår.

Kun sanat ei kiitä. Suomalaisinta sanaa etsimässä är en kärleksförklaring till det finska språket samt en hyllning av den finländska stoiskheten, ståndaktigheten och rättframheten.

Pärmen till Dieter Hermann Schmitz bok "Kun sanat ei kiitä".
Pärmen till Dieter Hermann Schmitz bok "Kun sanat ei kiitä". Bild: Atena kustannus finska,kultur,Finland,kulturella fenomen,kulturell identitet,Identitet,Dieter Hermann Schmitz

Det är framför allt i möten med olika människor som berättelsens jag får en inblick i det outgrundliga finländska själslandskapet. I samtal med gubbarna på bastulaven i Rajaportin sauna i Pispala får han råd i samlevnadsfrågor och över några koppar kaffe med 90-åriga grannen Seppo lär han sig ett och annat om finsk krigshistoria.

På flyget från Berlin till Helsingfors blir han bekant med den pensionerade finlandssvenska konstnären Synnöve Qvist, bosatt i Mariehamn, som påminner honom om att inte ta livet för givet och att visa frun och barnen sin kärlek.

För även om det sägs att vi finländare bara talar om kärlek i fyllan eller på dödsbädden är ordet för kärlek, rakkaus, antagligen det mest finska ord av alla - rent strukturellt, påpekar författarjaget/Dieter.

Ordet börjar med ett hårt, ljudande r med en dubbelkonsonant (kk) i mitten varpå följer en diftong (au) för att avrundas med ett väsande -s.

Rakkauslukkoja
Rakkauslukkoja Bild: Henrietta Hassinen / Yle kärlek,romanser (kärleksförhållande),olycklig kärlek,kärleksförhållande,Helsingfors,kärleksberättelser

Hur branda det specifikt finska?

Av de tiotals finska ord och uttryck som Dieter Hermann Schmitz plockar fram i sin bok är det speciellt ett som han själv fastnat för alldeles speciellt, nämligen totta kai.

Totta kai är ett genompositivt och förtroendeingivande ord som enligt Schmitz signalerar hoppfullhet och som ger uttryck för mod.

Under de senaste åren har några nordiska ord dykt upp för att markera, känneteckna och definiera det specifikt nordiska. Och dessa ord används också flitigt för att lansera en särskild nordisk livsstil eller nordiska värderingar som ett varumärke ute i stora världen.

Jag tänker framför allt på det danska ordet hygge som står för förmågan att njuta av tillvaron och att känna sig tillfreds med livet, det dansk/norska lykke som framhäver de två länderna som världens lyckligaste, och det svenska lagom som signalerar allt från måttlighet och social kontroll till korrekthet och rättvisa. För att inte tala om en strävan efter att leva ett balanserat och hållbart liv, ett lagom-liv.

Hygge tunnelmaa, kynttilöitä.
Levande ljus är en central del av det danska "hygge" Hygge tunnelmaa, kynttilöitä. Bild: Outi Kuitunen / Yle ljus (konkret icke-levande objekt)

I år har det utkommit några böcker som försöker lansera Finland som ett land befolkat av ett synnerligen segt och dygdigt släkte. Finländare som ett folk som kavlar upp ärmarna, biter ihop och kämpar på.

Kanske vi kan lära andra att tala mindre och göra mer, eller att en kväll i ensamhet med kylskåpskall kolsyrad alkoholhaltig dryck framför tv-apparaten kan vara den bästa vägen till självkännedom och mindfullness?

I boken Sisu: The Finnish Art of Courage skriver Joanna Nylund om mod, uthållighet, envishet, ihärdighet och beslutsamhet som ett kännetecken för det finska, och i Kalsarikänni. Suomalainen opas hyvään elämään lyfter Miska Rantanen fram fenomenet kalsongfylla som en framgångsrik finsk mindfullness-metod.

Emojer som föreställer kalsongfylla.
Emoijer som beskriver fenomenet kalsongfylla. Emojer som föreställer kalsongfylla. Bild: CC by-nc-nd/ThisisFINLAND.fi emojier,Finlandsbilden,kalsongfylla

Kampen om vem som vinner slaget om det specifikt nordiska ute i världen är stenhård, om än lekfull, och brandingen pågår för fullt. Inte minst på den internationella bokmarknaden.

Om man slår in ordet hygge i sökrutan hos en stor amerikansk nätbokhandel får man fram över 5 000 träffar. Lykke får över 1 000 träffar och lagom drygt 500.

För att underlätta de finländska förlagsredaktörernas arbete kan jag komma med några förslag på internationellt gångbara boktitlar som kan sägas fånga den finländska folksjälen, livsstilen och livssynen på ett smart och mångtydigt sätt:

Perusvitutus – the Finnish Way of Embracing the World

Akkavalta – the Finnish Guide to Management and Improved Leadership

Talkoot – the Finnish Guide to Community Development and Democracy

Tuulipukukansa – the Finnish Secret to Happiness and Marriage

Hölökynkölökyn – the Finnish Way of Relaxation and Stress Relief

Vilket är ditt favoritord på finska? Skriv gärna en kommentar i fältet här nedan och berätta varför du fastnat för just det ordet!

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje