Hoppa till huvudinnehåll

Amerikanska elever lämnade klasserna i 17 minuter för att hedra de 17 döda i Floridamassakern – ”Jag vill inte dö utan att ha sagt ifrån”

Hundratals elever med protestplakat sitter utanför Vita huset.
Utanför Vita huset samlades elever från Washington i vapenprotest. Hundratals elever med protestplakat sitter utanför Vita huset. Bild: AFP / Lehtikuva USA,Vapenlagar,skolmassaker,Vita huset

En månad har gått sedan skolmassakern i Parkland, Florida, där 17 personer dödades. De amerikanska skoleleverna samlas nu i större aktioner för att öka trycket på beslutsfattarna. En skolutmarsch på onsdagen lockade elever i tusentals skolor.

Den var den första stora gemensamma manifestationen. Kravet är vapenkontroll.

Man ville marschera ut från klasserna i sjutton minuter för att uppmärksamma och sörja de lika många dödade eleverna i Parkland. Och man krävde förändring och nya lösningar.

Svåra lagändringar för vapenkontroll

Endast Florida, den delstat som drabbades av skolmassakern senast, har genomfört lagändringar. Där höjs nu minimiåldern för att köpa och använda vapen. Det är ett litet steg i vapenkontrollen.

En åldersgräns på 21 år kunde ha förhindrat skolskjutningen i Parkland. Nu väntade den misstänkta gärningsmannen på att fylla 18 år. Då kunde han lagligt köpa de vapen som användes i Marjory Stoneman Douglas High School.

Florida röstade också igenom andra åtgärder, framförallt en skarpare förhandskontroll för alla vapenköp. Man vill kunna sålla och hitta de problemfall som riskerar missbruka vapnen.

Generalrepetition för stormarsch

Många imponerades av mängden och entusiasmen bland de elever som marscherade ut, runtom i USA.

Många talesmän i elevrörelsen uppvisar en kombination av ungdomlig entusiasm, sakkunskap och goda talarförmågor. Den amerikanska skolan uppmuntrar alla elever att formulera sig slagkraftigt.

Tänk för en gångs skull på oss och inte pengarna. Annars röstar vi ut er!― Elev från talarstolen

Många elever var oroade över den dåliga säkerheten i skolorna i allmänhet.

- Jag vill inte dö utan att ha sagt ifrån, sa en elev som intervjuades i amerikansk tv. En annan påpekade att om man har god utbildning ska man också ställa höga krav.

Utmarschen fungerar som en slags generalrepetition inför en planerad stormarsch i Washington den 24 mars. En annan är planerad i slutet av april. Eleverna vill synas och påverka det politiska USA. Då drar man till Washington, Vita huset och kongressen.

Konservativ kritik

Elevaktiviteten har kritiserats i de konservativa tv-kanalerna och bland republikanerna allmänt. De anser att skolprotesterna är politiska.

Bakom ligger en organisation som startade de stora kvinnomarscherna mot Trump genast efter presidentinstallationen. Många demokrater har också stött arrangemangen politiskt och ekonomiskt.

Alla elever deltog inte i onsdagens utmarsch. Många skolor lät helt bli att arrangera någonting.

I vissa skolor är vapenorganisationen NRA stark. I många är jakt ett stort fritidsintresse också bland eleverna. Och i vissa skolor ansåg man helt enkelt att det var för hett för att demonstrera, skriver New York Times.

"Presidenten delar oron"

Den första entusiasmen över en höjning av åldersgränsen och vapenförbud har lagt sig. Presidenten stöder inte längre tanken.

Men en talesman i Vita huset sa att president Donald Trump delar elevernas oro för säkerheten i skolorna. Bland de åtgärder som finns kvar är satsningar på mental hälsa bland eleverna och olika metoder för att fånga upp problemfallen och förbjuda deras vapeninnehav.

Presidenten står också kvar bakom iden om att beväpna lärarna.

”Om du ser nånting, säg nånting!”

I kongressen i Washington diskuterades Parkland-massakern på onsdagen. Både politiker, poliser, lärare och föräldrar vittnade om händelserna på alla hjärtans dag 2018.

I rättsutskottet gick man igenom händelserna och diskuterade åtgärder för större säkerhet i skolorna. Bättre kontroll anses vara en lösning.

Utskottsbehandlingen har fått namnet ”See something, say something”. Det kan läsas och ses/höras på kongressens webplats. Det kan läsas och ses/höras på kongressens webbplats.

"Code red"

Engelskläraren Katherine Posada berättade om hur hennes fjärdeklass höll på att diskutera Shakespeares Macbeth, när brandalarmet började ljuda.

När de fick veta att det rådde ”Code red”, att faran fanns inne i skolan, samlades de i ett hörn av klassrummet. Dit kunde man inte se från dörren.

Läraren berättade oron och ångesten, om alla textmeddelanden som förmedlade rykten och oroliga frågor.

Hennes klass satt gömd i över två timmar, tills de hörde röster utanför dörren och någon som prövade olika nycklar. Det var polisen utanför och eleverna klarade sig oskadda.

Eleverna i Parkland leds ut i köer övervakade av beväpnade poliser efter massakern.
Eleverna kunde lämna Parkland-skolan många timmar efter massakern, under sträng poliskontroll Eleverna i Parkland leds ut i köer övervakade av beväpnade poliser efter massakern. Bild: AFP / Lehtikuva skolmassaker,USA,vapen (tekniskt objekt),skolelever,Parkland

"Inga vapen i skolorna!"

Läraren Katherine Posada talar mot vapen i skolorna och är tveksam till olika dyra lösningar för att eventuellt öka säkerheten i skolorna.
Som exempel nämns skottsäkra anslagstavlor och skydd för elever och lärare.

Hon är mot vapen åt lärarna. Florida köper sådana för tiotals miljoner dollar.

Samtidigt har man inte satsat på skolorna. Till exempel lärarlönerna har inte höjts på länge, påpekar Katherine Posada.

"En kniv hade inte gjort samma skada"

Bättre mentalvård behövs för alla, enligt Posada. Inte bara för att förhindra skolskjutningar utan för den allmänna livskvaliteten för alla som lider av mentalsjukdomar.

Men ännu viktigare är att begränsa vapnen.

- Att säga att det inte är en vapenfråga är absurt. Jag kan inte föreställa mig ett scenario där Nicolas Cruz hade kommit till min skola med en annan typ av vapen, till exempel en kniv, och dödat 17 oskyldiga mänskor, sa Katherine Posada.

Hon, liksom många elever över hela USA, kräver ett stopp för den vapentyp som användes. Inte bara i Parkland, utan också i Orlando, Las Vegas, Sandy Hook med flera.