Hoppa till huvudinnehåll

Kommundirektörer i Yle-enkät: Vårdbolagen vinner – kommunens makt minskar

Anka som funderar vilken vårdinrättning den ska välja
Det är inte bara i riksdagen vårdreformen debatteras. I kommunerna finns flera stora frågetecken kring vad den största reformen i det moderna Finland innebär. Anka som funderar vilken vårdinrättning den ska välja Bild: Yle valfrihet,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),finlandssvenskar

Den stora vårdreformsvåren är i full gång. I onsdags debatterades valfrihetens vara eller icke vara i riksdagen.

Men vårdreformen skapar debatt också utanför granitborgen.

Därför har Svenska Yle skickat ut en enkät om vårdreformen till alla kommundirektörer i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland. Sammanlagt 28 av 33 kommundirektörer deltog.

Vem gynnas mest av vårdreformen?

De största vinnarna på vårdreformen är vårdbolagen, om man får tro kommundirektörerna. På andra plats kommer invånarna i centralorter.

Ingen av kommundirektörerna anser att invånarna på glesbygden, vårdpersonalen inom den offentliga sektorn eller den privata vårdsektorn är de största vinnarna.

Lappträsk kommundirektör Tiina Heikka tror att vårdcentralerna blir färre på landsbygden.

– De privata aktörerna kommer att sikta in sig på de stora kommunerna och inte så mycket på landsbygden, säger Heikka.

Bland de svarande har över 80 procent av kommunerna blivit tillfrågade om de skulle vilja sälja sina vårdfastigheter. En stor del av de köperbjudanden som getts verkar också komma från nationella vårdbolag.

Lappträsk kommundirektör Tiina Heikka
Tiina Heikka. Lappträsk kommundirektör Tiina Heikka Bild: Yle/Stefan Härus Lappträsk,Tiina Heikka,östnyland

Här är det ändå viktigt att komma ihåg att bara för att en kommun har fått en förfrågan så innebär det inte per automatik att fastigheten kommer att säljas. Flera kommuner har valt att tacka nej till vårdbolagens erbjudanden, enligt enkäten.

Är du bekymrad över kommunens möjligheter att påverka och göra sin röst hörd i landskapet?

Nästan alla kommundirektörer, över 90 procent, som besvarade enkäten är också oroade över hur deras kommun ska kunna göra sin röst hörd i landskapet.

Raseborgs Ragnar Lundqvist är en av dem.Han bekymrar sig över att 65 procent av ledamöterna i landskapsfullmäktige skulle vara från huvudstadsregionen enligt de simuleringar som gjorts.

En ansiktsbild av Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist. En man i övre medelåldern med svartbågade glasögon.
Ragnar Lundqvist. En ansiktsbild av Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist. En man i övre medelåldern med svartbågade glasögon. Bild: Pia Santonen / Yle Raseborg,stadsdirektörer,ragnar lundqvist

– Endast två av nittionio ledamöter skulle vara från Raseborg. Hur kan man påverka? Det fordras mycket av ledamöterna, konstaterar han.

Vad kan kommunen göra för att trygga vården på svenska i framtiden?

Här skiljer sig kommundirektörernas tankar ifrån varandra. Det vanligaste svaret är att det är kommuninvånarna som ska välja svenskspråkig service.

Samtidigt konstaterar ändå flera att frågan om vård på svenska i en allt större utsträckning blir en fråga för landskapspolitiker och rikspolitiker.

Flera kommundirektörer i Österbotten poängterar att problemen med att få service på svenska är större på andra håll i landet.

Lamt intresse för landskapsvalet

Intresset för att ställa upp i landskapsvalet är litet bland kommundirektörerna. Av dem som besvarade enkäten är det endast Gösta Willman, kommundirektör i Nykarleby,som meddelar att han ställer upp i landskapsvalet i oktober.

stadsdirektör Gösta Willman vid Kanäs
Gösta Willman. stadsdirektör Gösta Willman vid Kanäs Bild: YLE/Patrik Enlund gösta willman

22 kommundirektörer säger blankt nej till att kandidera, medan fem svarar att de ännu inte funderat på saken.

De svarade på enkäten:

Borgå
Esbo
Grankulla
Hangö
Ingå
Jakobstad
Kaskö
Kimitoöns kommun
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Kronoby kommun
Kyrkslätt
Lappträsk
Larsmo
Lovisa
Närpes
Nykarleby
Pargas
Pedersöre
Pyttis
Raseborg
Sibbo
Sjundeå
Vanda
Vasa
Vörå
Åbo

De avböjde att svara: Malax och Helsingfors.

Enkäten skickades inte till de åländska kommundirektörerna eftersom Åland inte berörs av vårdreformen då social- och hälsovård är åländsk behörighet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes