Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler står över studentsvenskan men på universitetet kommer svenskan igen som en obehaglig överraskning – Lektor: Det blir bara sämre för varje år

Joensuubördiga Janina Hirvonen tänker skriva svenska i studenten - till skillnad från många skolkamrater.
Joensuubördiga Janina Hirvonen tänker skriva svenska i studenten - till skillnad från många skolkamrater. Joensuubördiga Janina Hirvonen tänker skriva svenska i studenten - till skillnad från många skolkamrater. studentexamen

Antalet deltagare som skriver svenska i studentskrivningarna har sjunkit med nästan hälften på tio år.

Deltagarantalet har sjunkit stadigt sedan det obligatoriska provet i svenska avskaffades år 2005.

Bland studenterna våren 2017 lät över hälften bli att skriva provet i svenska. För tio år sedan låg siffran på mindre än en tredjedel.

I samma veva har färdigheterna i det svenska språket försämrats. Den så kallade tjänstemannasvenskan som fortfarande är obligatorisk i alla högskolor orsakar huvudbry för allt fler studerande.

- Kunskapsnivån har sjunkit avsevärt och det blir bara sämre för varje år som går. Många kursdeltagare har stora svårigheter, säger Päivi Kammonen, lektor i svenska på Östra Finlands universitet.

Studentexamen i svenska 2009-2017
Studentexamen i svenska 2009-2017 Bild: Yle studentexamen,statistik (data)

Lärare tvingas anpassa sig till den låga nivån

Enligt finsk lag måste högskolestuderande till viss mån bemästra svenska för att kunna ta sin examen.

Nivån som krävs motsvarar vitsordet cum laude approbatur i studentskrivningarna.

Dessutom måste man visa att man behärskar svenska termer i den egna branschen.

Många blir tvungna att gå om kursen i svenska - flera gånger. I vissa fall fördröjs utexamineringen när studerande skjuter upp den obligatoriska svenskan.

Mest svårigheter har studerande i huvudämnen som natur- och forstvetenskap.

Man kommer inte undan svenskan så fort man nått universitetsnivån― Päivi Kammonen, lektor i svenska

De här branscherna är mansdominerade. Det svenska språket intresserar inte heller unga män i gymnasiet. Av dem som skriver svenska i studenten är bara en fjärdedel män.

Den låga nivån tvingar lärare att anpassa sig an efter. Nivåkraven är ändå orubbliga - de är lagstadgade.

- Vi erbjuder repetitionskurser i svenska men de räcker inte till för att fylla luckor i gymnasiesvenskan. Det vi kan göra är att erbjuda förhandsuppgifter och tips inför tenter, säger Päivi Kammonen.

Enligt henne är en del av eleverna fortfarande motiverade men en växande grupp är inte intresserad av att fylla sina kunskapsluckor.

- Många blir överraskade när de stöter på universitets språkkrav. Man kommer inte undan svenskan så fort man nått universitetsnivån och kraven är också höga här. Det känns som att ingen gör det här tillräckligt tydligt för gymnasieelever.

Päivi Kammonen, lektor i svenska på Östra Finlands universitet.
Päivi Kammonen, lektor i svenska, är oroad över de sjunkande kunskaperna i svenska. Päivi Kammonen, lektor i svenska på Östra Finlands universitet. Bild: Yle/Heikki Haapalainen lärare

Minst intresse i Östra Finland

Det är i Östra Finland som intresset för studentprovet i svenska rasat mest.

På tio år har antalet deltagare i svenskaprovet sjunkit med nästan 60 procent.

I de här delarna av Finland hör man knappt någon svenska― Noora Nevalainen

Tvåspråkiga områden drabbas inte lika hårt. I Nyland har deltagarantalet ändå sjunkit med en tredjedel på tio år.

Många i Östra Finland anser att man inte behöver svenska till någonting.

- Eleverna har delat sig i två grupper. Den ena gruppen anser att svenskan är viktig för fortsatta studier och framtida arbetsmöjligheter. Den andra gruppen tar sig igenom de obligatoriska kurserna utan att satsa, säger Matti Heinonen, studiehandledare på gymnasiet Lyseon lukio i Joensuu.

Enligt Heinonen påminns eleverna om att de inte kommer undan svenskan när de inleder sina universitetsstudier.

"Här hör man ingen svenska"

Joensuubördiga Noora Nevalainen är gymnasieelev och satsar på lång matematik. Provet i svenska får bli ogjort.

- Jag har klarat kurserna i svenska med darr på ribban. Matematiken har gått smidigare. I de här delarna av Finland hör man knappt någon svenska. Förra sommaren var första gången jag hörde någon tala svenska på gatan.

Skolkamraten Janina Hirvonen tänker skriva provet i svenska.

- För tillfället påverkar svenskan inte mitt liv men jag tror att den kan påverka mig i framtiden när jag söker jobb, säger hon.

Brännhet politisk fråga

Det svenska språkets status i Finland debatteras hela tiden. I slutet av förra året godkände riksdagen ett språkförsök där elever kan välja ett annat språk i stället för svenskan.

Särskilt Sannfinländarna och De blå har förespråkat att svenskan ska bli frivillig och att universitetens tjänstemannasvenska ska överges.

Päivi Kammonen tror inte att universiteten kommer att överge undervisningen i svenska.

- Finland är ett tvåspråkigt land och det svenska språket utgör en del av allmänbildningen, säger Kammonen.

Observera att artikeln endast behandlar elever som har skrivit medellång svenska i studenten. Personer som har skrivit lång svenska eller svenska som modersmål har inte beaktats i uträkningarna.

Originaltext: Yle Uutiset/Laura Kosonen

Läs mera:

Åsikterna klart delade i riksdagen: Terho vill slopa obligatorisk tjänstemannasvenska - Nylander vill återinföra obligatorisk svenska i studentskrivningarna

En del riksdagsledamöter är otroligt oroliga över att finländarnas svenskkunskaper rasar och vill ha den obligatoriska studentsvenskan tillbaka. Blå framtids Sampo Terho är inne på en helt annan linje.

Läs mera:

Språkförsöket ser ut att bli en flopp - få vill skippa skolsvenskan

Den nya språklagen som erbjuder 2 200 elever i årskurs 5 frivillig skolsvenska ser ut att bli en pannkaka. Språkexperimentet väntades intressera framför allt kommuner i öster, men också där har mycket få elever meddelat att de vill välja ett annat språk än svenska från årskurs 6.

Läs mera:

Vad händer om svenskan blir frivillig? Fem frågor om det regionala språkförsöket

På tisdag debatterar riksdagen det omstridda förslaget om regionala språkförsök. Svenska Yle sammanfattar diskussionen om de regionala språkförsöken i fem punkter.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes