Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler svenskspråkiga väljer bort finskan i studenten – andelen har fördubblats på tio år

Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål.
Arkivbild. Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål. Bild: Yle/Joni Kyheröinen studerande,elektroniska studentskrivningar

Andelen abiturienter som väljer bort att skriva finska i studentproven är uppe i 14 procent. Undervisningsråd Yvonne Nummela hoppas att trenden är tillfällig.

Det har visat sig att antalet finskspråkiga som väljer att skriva svenska i studentskrivningarna har sjunkit med nästan hälften på tio år.

Faktum är att en liknande utveckling har skett när det kommer till svenskspråkigas vilja att skriva finska.

De här tendenserna har funnits tidigare, speciellt på svenskspråkiga orter som i Österbotten och på Åland― Yvonne Nummela

Sedan 2008 har antalet som valt att skippa finskan i studentskrivningarna nästan fördubbalts. År 2008 var det drygt sju procent av abiturienterna som valde bort finskan. Förra året var andelen drygt 14 procent, visar siffror från Studentexamensnämnden.

Orsaker finns för såväl en- som flerspråkiga

Undervisningsråd Yvonne Nummela på Utbildningsstyrelsen misstänker att två landskap väger tungt i statistiken.

- De här tendenserna har funnits tidigare, speciellt på svenskspråkiga orter som i Österbotten och på Åland där folk av helt naturliga skäl har valt bort finskan, säger Yvonne Nummela.

En annan möjlig orsak till trenden är att ett lägre vitsord i finskan drar ner på medeltalet. Då kan en studerande vinna på att i stället välja ett starkare språk - ofta engelskan.

Jag hoppas att finskan ändå är så pass viktig i Finland att svenskspråkiga ska välja att skriva finskan― Yvonne Nummela

Det kan förstås också finnas skäl för tvåspråkiga studerande att välja bort finskan.

- Vi har ju ganska många två- eller flerspråkiga elever i våra svenskspråkiga skolor som klarar sig bra på finska. Det kan ju hända att de därför prioriterar bort finskan, säger Nummela.

Hoppas på tillfällig trend

Nummela säger att utbildningen som bäst genomgår en lång rad av förändringar - en ny gymnasielag, en antagningsreform och en digitalisering av studentskrivningarna, för att nämna några. Allt det här hoppas Nummela att ska leda till att trenden bryts.

- Jag har inga förväntningar på att trenden ska fortsätta. Jag hoppas att finskan ändå är så pass viktig i Finland att svenskspråkiga ska välja att skriva finskan.

Nummela poängterar att kraven på finska är höga i såväl högre utbildning och i arbetslivet. På sikt finns det också andra förändringar som kan vända trenden.

- Det finns ju en tendens att tidigarelägga finskundervisningen till årskurs ett och två, eller att man till och med tar in finskan i småbarnspedagogiken, säger Yvonne Nummela.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes