Hoppa till huvudinnehåll

Den oanade följden av grollet mellan Serbien och Kosovo: Europas klockor släpar med sex minuter

Digital klocka på en mikrovågsugn.
Digital klocka på en mikrovågsugn. Bild: freeimageslive.co.uk freefoodphotos creative commons attribution required see terms on website klocka,Digital,Time,mikrovågsugnar,Iliffe vector,Spis,Clock,Timer

Den som tajmar sin livsrytm efter mikrovågsugnens klocka ska vara beredd på att halka ur synk med resten av samhället. Det här har på något sätt alltid varit uppenbart åtminstone för undertecknad.

Mikrovågsugnens, den vanliga ugnens och andra, i hushållsmaskiner integrerade klockor, blir ju också i normala fall styvmoderligt behandlade då klockan ska ställas av en eller annan orsak. För det mesta handlar det om övergången till normal- eller sommartid. De visar oftast lite som det råkar sig.

Det finns bara en klocktyp som lämnas ännu mer åt sitt öde: klockan i bilen, som man lär sig acceptera att den ska visa nitton minuter för mycket (eller en timme och nitton minuter) för att man inte hinner, orkar eller är tekniskt kapabel att ställa om den.

Skyll på elnätet

Hur som helst, en orsak till att mikrovågsugnens klocka är så oberäknelig och håller tiden så dåligt är att den håller takten med elnätets frekvens som hållpunkt. I Finland och övriga Europa är den frekvensen 50 hertz, medan till exempel amerikanerna kör med 60 hertz.

Klockor som rymmer ur ett huvud. Svartvit bild.
Klockor som rymmer ur ett huvud. Svartvit bild. Bild: Mostphotos glömska,demens,tid,klocka

Det här är en usel refensrytm för din tidmätning. För den frekvensen är inte stabil. Den beror på flera olika saker, men främst på hur flitiga de olika elleverantörerna är på att pumpa in ström till exempel i det europeiska stamnätet.

Råder det en stor belastning på nätet, om efterfrågan är större än vad kraftverken klarar av att pumpa in i nätet, så sjunker frekvensen. Det här i sin tur får de klockor att sakta sig som drivs med ström från nätverket och använder dess frekvens som tidhållare.

Elnätsbolagen har naturligtvis olika metoder att balansera efterfrågan och utbud, men olika säsongsrelaterade faktorer, som när det är en superregnig sommar och de norska vattenkraftverken sjunger för fullt, eller de tyska sol- och vindkraftverken mal på till max, kan till exempel få frekvensen att gå upp en aning.

Europeiskt granngroll

Som vi har märkt på sistone så kan också diverse grannfejder och politiska gräl mellan länderna som är inkopplade på det alleuropeiska nätet leda till att ugnsklockan börjar sakta sig. Sedan slutet av januari har de europeiska ugnsklockorna halkat efter med omkring sex minuter.

Serbien och Kosovo är som vi vet inte de såtaste av bröder, de är ofta i luven på varandra av olika skäl. Nu på sistone så har länderna grälat om ansvaret för elproduktionen till det gemensamma elnätet som härstammar från det forna Jugoslaviens dagar.

Karta över Serbien och Kosovo.
Karta över Serbien och Kosovo. Bild: Google kartor,Serbien,kovoso

Serbien beskyller Kosovo för att förbruka mer ström än de pumpar in, och Kosovo menar att det är serberna i norra Kosovo som sörplar oskäligt mycket ström ur nätet.

Summan av kardemumman är hur som helst den att regionen inte har levererat den ström som de borde för att hålla det europeiska stamnätets frekvens stabilt. Ett 113 gigawattimmars underskott har uppstått, vilket har fått klockorna att sakta sig i de 25 länder som hör till det gemensamma nätet.

Kosovo lär hur som helst ha skärpt sig och balansen har börjat återställa sig i det europeiska stamnätet, men det tar en stund innan den sätter sig.

Rör inte oss - eller?

Finland hör för övrigt inte till det här gemensamma nätet, så här har problemet inte inverkat. Men också vårt elnäts frekvens varierar av olika orsaker. Är du nyfiken på hur det svänger just nu så kan du till exempel kolla saken här i realtid.

Från Fingrid meddelade man tidigare i veckan enligt Helsingin Sanomat att Finlands ugnsklockor just nu borde gå ungefär nio sekunder för fort.

Känns det här jobbigt, med klockor som går lite hur det råkar sig beroende på elnätets svängningar, så finns det ju väldigt enkla sätt att undvika att bli försenad från tåget eller jobbet.

Som till exempel att förlita sig på armbandsuret, som mäter tiden enligt svängningarna i ett stycke kvartskristall. De håller en betydligt snabbare rytm, 32 768 Hz, så de har en betydligt högre precision än elnätets 50 Hz. De är dessutom immuna för yttre störningar i och med att de tar sin ström från ett batteri.

Rannekelloja kultasepänliikkeen ikkunassa.
Arbandsur är pålitligare än elklockor. Rannekelloja kultasepänliikkeen ikkunassa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle ur- och guldaffärer,klocka,klockor,armbandsur,urmakare,handel,försäljning,köpkraft

Eller så slår du på stort och köper en klocka som synkroniserar sig radiovägen med hjälp av UTC-tidssignalen som med hjälp av atomklockor garanterar att din klocka bara missar med en sekund på 300 miljoner år eller så.

Eller så tittar du på klockan i din smarttelefon.

Skyll på Westinghouse!

Det finns på riktigt ingen ursäkt för att bli försenad på grund av klockan längre.

Men vill man nu trots allt ha någon att skylla på så skyll på George Westinghouse (och Nikola Tesla) som envisades med växelström, och vann.

Hade Thomas Edison fått som han ville så hade vi kört med likström, och då hade det här problemet aldrig kunnat uppstå.

Rättelse kl. 8:15: Edison förespråkade alltså från början likström, inte växelström som först framgick i artikeln.

  • BK-46:s damer lämnar FM-serien i handboll

    Spelarbrist drabbar den anrika Karisklubben.

    Anrika BK-46 från Karis lämnar sin plats i damernas FM-serie i handboll. Orsaken är spelarbrist. Först ut med nyheten var tidningen Västra Nyland.

  • Traktorförare omkom i trafikolycka i Kauhava

    Höll på att klippa gräset i vägrenen.

    En traktorförare omkom vid en trafikolycka på riksväg 19 i Alahärmä i Kauhava tidigt på tisdag morgon. Den 57-åriga mannen höll på att klippa gräset i vägrenen när traktorn blev påkörd bakifrån av en långtradare.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap