Hoppa till huvudinnehåll

Djupt traumatiserade offer för människohandel kan bli helt utan den specialhjälp de enligt lag har rätt till - kommuner okunniga om lagarna

Mercy i Catania.
Många offer för människohandel har utnyttjats sexuellt Mercy i Catania. människohandel

Offer för människohandel får inte alltid den hjälp de behöver och enligt lag har rätt till i Finland. Och när de får hjälp så är den ofta godtycklig, visar en ny utredning.

Enligt lagen har offren en särskild ställning och har rätt till bland annat hälsovård och socialtjänster.

Men problemet är att de kommunala myndigheterna inte känner till lagen.

Det säger Natalia Ollus, direktör för Europeiska institutet för kriminalpolitik. Hon har varit med om att göra utredningen.

- Speciellt bland kommunernas socialarbetare finns det en jättestor brist på kunskap om de rättigheter som offer för människohandel har och deras speciella status.

Forskaren Natalia Ollus vid Europeiska institutet för kriminalpolitik.
Natalia Ollus Forskaren Natalia Ollus vid Europeiska institutet för kriminalpolitik. Bild: Yle HEUNI,kriminalpolitik,forskare,natalia ollus

I Finland är det mottagningscentralen i Joutseno och kommunerna som ansvarar för att offer för människohandel får den hjälp de behöver.

Mottagningscentralen tar hand om dem som inte har en hemkommun i Finland medan kommunerna har ansvar för de som är finska medborgare eller har uppehållstillstånd.

Mottagningscentralen i Joutseno
Mottagningscentralen i Joutseno tar hand om en del av människohandelsoffren Mottagningscentralen i Joutseno Bild: Yle Joutseno,joutseno mottagninscentral

Traumatiserade människor har blivit utan specialsjukvård

Offren har enligt lagen rätt till tolk, hälsovård, juridisk rådgivning, säkert boende, socialtjänster och understöd.

Men i flera fall har svårt traumatiserade människohandelsoffer blivit utan den specialsjukvård som de har behövt och haft rätt till, just för att myndigheterna inte har känt till lagen, säger Natalia Ollus.

- Om offren får hjälp direkt från mottagningscentralen i Joutseno så får de enligt vår utredning oftast den här servicen. De offer som underlyder kommunernas socialarbetare får nog också hjälp - men de får hjälp precis som vilken annan kommuninvånare som helst.

- Det betyder att de på ett sätt är på samma linje som de andra kommuninvånarna. Och det är här som vi poängterar att problemet ligger.

- Om offren har speciella behov för att de är offer för människohandel och till exempel är djupt traumatiserade så får de sällan den hjälp som den här lagen skulle möjliggöra.

Kommunerna har bland annat rätt att enligt lagen köpa in psykologtjänster från privata företag och få understöd av staten för det här.

- Så staten betalar för de här specialtjänsterna, men det vet inte socialarbetarna, säger Natalia Ollus.

Bra hjälp handlar om tur

För många människohandelsoffer är det också lite frågan om tur när det gäller vilken typ av hjälp de får.

Många socialarbetare har helt enkelt inte erfarenhet av människohandelsoffer, eller utbildning i hur de ska handskas med dem.

Det betyder att en person som råkar ha turen att få en socialarbetare med erfarenhet oftast får bättre hjälp.

- Vi för också fram i rapporten att det ofta handlar om godtyckligt handlande. Det beror på vem som råkar ha hand om det här offret. Och så borde det ju inte vara. Det borde vara jämlikt och rättvist så att alla har samma rättigheter.

Här handlar det främst om att lagstiftningen gällande hjälp för offer för människohandel helt enkelt är på fel ställe.

- Lagen finns inom mottagningslagen, alltså mottagning av asylsökanden - medan socialarbetarna jobbar med sin egen speciallagstiftning. Så de känner helt enkelt inte till lagen om hjälp för offer för människohandel, säger Natalia Ollus.

Allt fler offer för människohandel i Finland

Människohandel är ett växande problem i Finland.

Antalet personer som omfattas av hjälpsystemet för människohandelsoffer mer än fördubblades år 2016 jämfört med året innan.

Och ökningen fortsatte i ungefär samma takt i fjol.

I slutet av fjolåret fanns rejält över 300 personer i hjälpsystemet. Det är nästan hundra fler än året innan.

Den nya sexköpslagen träder i kraft den 1 juni 2015.
Många människohandelsoffer tvingas till prostitution Den nya sexköpslagen träder i kraft den 1 juni 2015. Bild: EPA/KOEN VAN WEEL koppleri

Majoriteten av offren har en bakgrund som asylsökande och har blivit sexuellt utnyttjade, oftast i ett annat land.

Men det finns också de som har tvingats till arbete, äktenskap, hushållsarbete eller kriminell eller militär verksamhet.

Också offer för organhandel eller försök till organhandel förekommer.

Rätt att söka uppehållstillstånd men uppmanas söka asyl

Enligt lag har de här personerna rätt att ansöka om uppehållstillstånd som offer för människohandel och ansöka om att tas med i hjälpsystemet för människohandelsoffer.

Men enligt utredningen är det många som trots det här uppmanas att söka asyl.

Här är det igen frågan om okunskap och nu borde man snabbt göra någonting för att ändra på det här.

Det behövs en speciell lag för människohandelsoffer

I rapporten föreslås flera åtgärder, berättar Natalia Ollus, direktör för Europeiska institutet för kriminalpolitik.

- Först och främst så skulle vi vilja att man skulle stifta en speciellt egen lag som har att göra med människohandelsoffer, så att paragraferna inte är inne i mottagningslagen som de är nu.

- Men om det inte är möjligt så då borde det ordnas handledning för kommunerna så att de kan tillämpa den nuvarande lagstiftningen.

- Vi ser också en annan lösning i samband med de här stora reformerna inom social- och hälsovården; man skriver in människohandelsoffer som en speciell grupp som social- och hälsovården borde beakta.

Hur det går med de föreslagna ändringarna återstår att se.

Men Natalia Ollus är hoppfull. Bland annat deltog familje- och omsorgsminister Annika Saarikko i den tillställning på fredagen där utredningen presenterades.

Och hon lovade föra saken vidare.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes